Region Jnkpings ln Hjälpmedel i Jönköpings län
plus.rjl.se/hjalpmedel

Lagar och föreskrifter inom området medicintekniska produkter

För att underlätta för dig har vi samlat utdrag ur de författningar som berör hjälpmedelsområdet. För att läsa hela texten och med säkerhet få senaste versionen hänvisar vi till respektive författning.

Hjälpmedel förskrivs som ett led i annan behandling i enlighet med det som beskrivs i Hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdslagen är en så kallad skyldighetslag. Ett beslut som grundar sig på en skyldighetslag kan inte överklagas av den enskilde. Läs mer vart man vänder sig om man inte är nöjd med beslutet om hjälpmedel.

Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

(uppdaterad t o m SFS 2014:290)

Mål för hälso- och sjukvården

 2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

2b § Patienten ska ges individuellt anpassad information om

  1. sitt hälsotillstånd,
  2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling och de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning
  3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt
  4. vårdgarantin.

Landstingens hälso- och sjukvård

Landstingets ansvar

3 § Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget.

3 b § Landstinget skall erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där

  1. habilitering och rehabilitering,
  2. hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, och
  3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18b §. Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag.

Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade och beslutade insatser framgå.

När det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska landstinget ge den enskilde möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget ska tillhandahålla det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till den enskildes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Lag (2014:290).

Kommunernas hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar

18 § Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som efter beslut av kommunen bor i sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453). Varje kommun ska även i samband med dagverksamhet, som omfattas av 3 kap. 6 § socialtjänstlagen, erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där.

En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård).

Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda sådan vård, som sägs i andra stycket, om landstinget och kommunen kommer överens om det.

18 b § Kommunen skall i samband med sådan hälso- och sjukvård som avses i 18 § första-tredje styckena erbjuda även habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.

Vad som sägs i 3 b § tredje stycket gäller även i fråga om habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning som ombesörjs av en kommun.

När det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska kommunen ge den enskilde möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Kommunen ska tillhandahålla det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till den enskildes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Lag (2014:290).

Kvalitetssäkring

31 § Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 

 

Lag (1993:584) om medicintekniska produkter

(uppdaterad t o m SFS 2011:805)

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller allmänna bestämmelser om medicintekniska produkter. För vissa sådana produkter finns härutöver bestämmelser i annan lagstiftning.

I fråga om medicintekniska produkter som är avsedda för konsumenter eller som kan antas komma att användas av konsumenter gäller också produktsäkerhetslagen (2004:451).

2 § Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor

1. påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom,
2. påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning,
3. undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller
4. kontrollera befruktning

Krav på medicintekniska produkter

5 §  En medicinteknisk produkt ska vara lämplig för sin användning
Produkten är lämplig när den
1. är rätt levererad och installerad samt underhålls och används i enlighet med tillverkarens märkning, bruksanvisning eller marknadsföring, och
2. uppnår de prestanda som tillverkaren avsett och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa hos patienter, användare och andra.

 

Patientsäkerhetslag (2010:659)

(uppdaterad t.o.m. SFS 2014:888)

1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens syfte och innehåll
1 §
Denna lag syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. I lagen finns bestämmelser om 
-anmälan om verksamhet m.m. (2 kap.),
-vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (3 kap.),
-behörighetsfrågor (4 kap.),
-begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder (5 kap.),
-skyldigheter för hälso-  och sjukvårdspersonal m.fl. (6 kap.),
-Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn (7 kap.),
-prövotid och återkallese av legitimation m.m. (8 kap.),
-Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (9 kap.), och
-straffbestämmelser och överklagande m.m. (10 kap.)

Allmänna bestämmelser om mål och krav på hälso- och sjukvården och tandvården finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125). Lag (2012:957).

6 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl.
Allmänna skyldigheter

 1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall visas omtanke och respekt.

2 § Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.
Första stycket innebär ingen inskränkning i vårdgivarens ansvar enligt denna lag eller annan författning.

Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård.
Den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvarar för att denne har förutsättningar att fullgöra arbetsuppgiften.

4§  Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 
Hälso- och sjukvårdspersonalen har motsvarande rapporteringsskyldighet även när det gäller andra skador än vårdskador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sådan sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7§.

6 § Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om
1. sitt hälsotillstånd,
2. de metoder för undersökning, vård och behandling och de hjälpmedel som finns  för personer med funktionsnedsättning,
3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården  samt
4. vårdgarantin.
Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 12 § andra stycket eller 13 § första stycket eller i 25 kap. 6 eller 7 § offentlighets och sekretesslagen (2009:400). Lag (2014:291).

7 § När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet eller när det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga, ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar.

Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patien ska medverka till att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada får en förnyad medicinsk bedömning, om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet.

Denna paragraf omfattar inte tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125. Lag (2014:291).

7 kap. Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn

Hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg.

 

Patientdatalag (2008:355)

(uppdaterad t om 2014:829)

1 § Denna lag tillämpas vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. 

3 kap. Skyldigheten att föra patientjournal 

En patientjournals innehåll

En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten.

Om uppgifterna finns tillgängliga, ska en patientjournal alltid innehålla

  1. uppgift om patientens identitet,
  2. väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården,
  3. uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder,
  4. väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, och
  5. uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning.

Patientjournalen skall vidare innehålla uppgift om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.

 

Patientskadelag (1996:799)

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till patientskadeersättning och om skyldighet för vårdgivare att ha en försäkring som täcker sådan ersättning (patientförsäkring).

 

Produktsäkerhetslag (2004:451)

1 § Denna lag syftar till att säkerställa att varor och tjänster som tillhandahålls konsumenter inte orsakar skada på person.

2 § Lagen tillämpas i fråga om varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet och varor som tillhandahålls i offentlig verksamhet. En förutsättning är att varan eller tjänsten är avsedd för konsumenter eller kan antas komma att användas av konsumenter.

Vad som sägs i denna lag om näringsidkare och tillverkare gäller också den som i offentlig verksamhet tillhandahåller sådana varor som avses i första stycket.

 

Produktansvarslag (1992:18)

1 § Skadestånd enligt denna lag betalas för personskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist.

 

Förordning (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

(uppdaterad t o m SFS 2003:272)

2 § Bidrag lämnas för

  1. anskaffningskostnaden för utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade eller språkstörda och inte, eller endast med betydande svårigheter, kan kommunicera utan sådan utrustning,

  2. anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den skall användas av närstående till personer som avses i första punkten.

Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form.

 

3 § Bidrag lämnas även för kostnader som landstinget har för nödvändig service och reparation samt nödvändigt byte av sådan utrustning som anges i 2 §.

 

Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1

1 kap. Tillämpningsområde

 1 § Dessa föreskrifter skall tillämpas vid

1. användning av medicintekniska produkter på patient eller vid analys av prov från patient,
2. förskrivning samt utlämnande av medicintekniska produkter till patient,
3. tillförande av medicintekniska produkter till patient, och
4. rapportering av negativa händelser och tillbud i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125).

2 kap. Definitioner

specialanpassad produkt  - produkt som har tillverkats efter en läkares skriftliga anvisningar för att endast användas av en viss angiven patient och som läkaren på sitt ansvar har givit speciella konstruktionsegenskaper

Kommentar: En anvisning kan även tas fram av annan hälso- och sjukvårdspersonal som genom sina yrkeskvalifikationer är behörig.

3 kap. Ledningssystem och rutiner

Verksamhetschefens ansvar

6 § Verksamhetschefen ska, efter uppdrag, ansvara för att

1. endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används på patienter
2. endast säkra och medicinskt ändamålseniga medicintekniska produkter förskrivs, utlämnas respektive tillförs patienter,
3. de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på patienter,
4. information från tillverkare och myndigheter om de medicintekniska produkterna finns tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal och annan berörd personal,
5. rutinerna inom ramen för ledningssystemet finns tillgängliga för hälso- och sjukvårdspersonalen samt för annan berörd personal, och
6. medicintekniska produkter som har förskrivits, utlämnats eller tillförts patienter kan spåras.

7 § Verksamhetschefen ska, efter uppdrag, göra en bedömning av om hälso- och sjukvårdspersonalen och annan berörd personals utbildningar är adekvata mot bakgrund av den kompetens som krävs för att

1. vara utbildningsansvarig,
2. förskriva och utlämna medicintekniska produkter till patienter,
3. ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade produkter, och
4. vara anmälningsansvarig, vilket innebär att göra anmälningar enligt 6 kap. avseende negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter.

Verksamhetschefen ska även, efter uppdrag, utse och förteckna vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen eller annan berörd personal som ska fulllgöra ovanstående uppgifter.

Hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och ansvar

8 § Den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem ska ha kunskap om
1. produkternas funktion
2. riskerna vid användningen av produkterna på patienter
3. hanteringen av produkterna, och
4. vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning, när en negativ händelse har inträffat.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska kontrollera de medicintekniska produkterna innan de används på patienter. Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren givna instruktionerna, om sådana finns.

9 § Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medinteknisk produkt till en patient ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. I denna uppgift ska ingå att

1. prova ut och anpassa produkten till patienten
2. samordna produkten med eventuella tidigare till patienten förskrivna, utlämnade eller tillförda produkter,
3. bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska kunna fungera tillsammans på ett säkert sätt,
4. ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om det behövs,
5. informera användaren om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter,
6. instruera och träna användaren,
7. se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll, och
8. följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till patienten fram till dess behovet upphört eller ansvaret för patienten har tagits över av någon annan.

6 kap. Negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter

Utredning och bedömning

1 § Om en negativ händelse eller ett tillbud har inträffat med en medicinteknisk produkt, ska

1. en utredning snarast inledas och
2. en bedömning göras, huruvida det inträffade ska anmälas enligt 3 §.

Innan utredningen av händelsen eller tillbudet slutförs ska orsakerna till det inträffade så långt som möjligt fastställas. Om utredningen visar att det finns brister i verksamhetens kvalitet ska förbättringsåtgärder vidtas.

Utredningen, bedömningen och vidtagna åtgärder ska dokumenteras. (SOSFS 2013:6)

 Anmälningsplikt

2 § Anmälan till tillverkaren samt till Läkemedelsverket om en negativ händelse eller ett tillbud med en medicinteknisk produkt ska så snart som möjligt göras på blanketten "Anmälan om negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter" (bilaga 2).

Anmälningsplikten ska fullgöras av den som har blivit utsedd till anmälningsansvarig av verksamhetschefen (SOSFS 2013:6)

3 § Anmälan ska göras vid funktionsfel och försämring av en produkts egenskaper eller prestanda samt vid felaktigheter ovh brister i märkningen eller bruksanvisningen som kan leda till eller har lett till

1. en patients, en användares eller någon annan persons död, eller

2. en allvarlig försämring av en patients, en användares eller någon annan persons hälsotillstånd.

 

Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14

3 kap. Rutiner för journalföring

Patientjournalens innehåll
6 §
Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att en patientjournal, utöver vad som krävs enligt 3 kap. 5-8 och 11§§ patientdatalagen (2008:355), i förekommande fall innehåller

  1. uppgifter om aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar,
  2. uppgifter om ordinationer av t.ex. läkemedel och olika behandlingar,
  3. uppgifter om förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel,
  4. undersökningsresultat,
  5. uppgifter om överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen,
  6. uppgifter om vårdhygienisk smitta, samt
  7. epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård.

Rutinerna ska vidare säkerställa att patientjournalen innehåller en markering som ger en varning om att en patient visat intolerans eller har en överkänslighet som innebär en allvarlig risk för patientens liv eller hälsa. Markeringen ska göras på ett sådant sätt att den är lätt att uppmärksamma.

Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska även säkerställa att patientjournalen innehåller

  1. uppgifter om lämnade samtycken
  2. uppgifter om patientens egna önskemål vad avser vård och behandling,
  3. de uppgifter som behövs för att tillgodose spårbarhet avseende de medicintekniska produkter som har förskrivits till, utlämnats till eller tillförts en patient,
  4. utfärdade intyg och remisser och andra inkommande och utgående uppgifter, samt
  5. uppgifter om vårdplanering

 

Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, SOSFS 2005:28

4 kap. Vad skall anmälas enligt Lex Maria?

Föreskrifter

1 § Enligt 3 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska anmälan till Inspektionen för vård och omsorg göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. (SOSFS 2013:3) 

 

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9

4 kap. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad

1 § Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning.

Processer och rutiner

2 § Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet.

Samverkan Hälso- och sjukvård

6 § Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 § där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada.

Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten.

Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter.

5 kap. Systematiskt förbättringsarbete

Riskanalys

1 § Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.

För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS

  1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 
  2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna blir följden av händelsen.

6 kap. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet

 1 § Vårdgivaren eller den bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet.

2 § Enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.

   

Delegering av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvård och tandvård, SOSFS 1997:14 

Med delegering avses i denna  författning att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften.

Förutsättningar för delegering av medicinska arbetsuppgifter:
Den arbetsuppgift som skall delegeras skall vara klart definierad.

Ett beslut om delegering är personligt.

Den som meddelar ett delegeringsbeslut skall inte bara vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser.

Delegeringsförfarandet:

Den som avser att delegera en arbetsuppgift skall för uppgiftsmottagaren ange den arbetsuppgift som delegeringen avser samt klargöra för uppgiftsmottagaren vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att kunna fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott sätt.

Den som avser att delegera en arbetsuppgift skall fråga uppgiftsmottagaren om denne anser sig ha tillräcklig utbildning och erfarenhet av uppgiften.

 Uppgiftsmottagaren skall upplysa den som skall delegera uppgiften om sin förmåga att fullgöra denna.

Om uppgiftsmottagaren anser att han eller hon inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften, får denna inte delegeras.

Ett delegeringsbeslut skall utfärdas att gälla för viss tid - högst ett år - eller för ett bestämt tillfälle.

Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå:

  • vilken arbetsuppgift som delegerats
  • vem som delegerat uppgiften
  • till vem uppgiften delegerats
  • tiden för delegeringsbeslutets giltighet, samt
  • datum då beslutet fattades

Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift skall underteckna delegeringsbeslutet.

Beslut om ändrade delegeringar och om återkallelser av delegeringsbeslut skall också dokumenteras.

Den som delegerar skall så snart det är möjligt underrätta verksamhetschefen, eller den som inom verksamhetsområdet ytterst svarar för att delegeringar inte strider mot patientsäkerheten, om delegeringsbeslutet som han eller hon fattat.

Det åligger den som meddelat ett delegeringsbeslut att bevaka att den arbetsuppgift som han eller hon delegerat fullgörs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård. Ett delegeringsbeslut skall omprövas när omständigheterna påkallar det och skall omedelbart återkallas, om beslutet inte längre är förenligt med en god och säker vård.

Lämnar den som fattat ett delegeringsbeslut sin befattning, upphör beslutet att gälla. Efterträdaren skall ta ställning till om beslutet fortfarande skall gälla.

Delegeringsbeslutet upphör också att gälla då uppgiftsmottagaren avgår från sin tjänst. Delegeringen överförs inte på dennes efterträdare.

 

Socialstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation, SOSFS 2002:2

1 § Av 2 och 3 §§ förordningen (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation framgår vilka personer som kan få utrustningen och vilka regler som gäller för att få bidraget.

Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd

Detaljregler för aktiva medicintekniska produkter för implantation finns i LVFS 2001:5, för medicintekniska produkter i LVFS 2003:11 och för medicintekniska produkter för in vitro diagnostisk i LVFS 2001:7.

 Inom hälso- och sjukvårdsområdet bedriver Inspektionen för vård och omsorg tillsyn av såväl verksamheter som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Arbetsmiljölag (1977:1160)

1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde

1 § Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lag (1994:579).

Lagen om offentlig upphandling (2007:1091)

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) är en lag i Sverige som reglerar köp som görs av myndigheter och vissa andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Lagen baseras på EU-direktiv 2004/18/EG. Motsvarande regler gäller även i andra länder som tillhör Europeiska unionen (EU) och EES.[1]

 

MER INFORMATION

Audionommottagningarna

Audionommottagningen
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
010-242 17 35

Audionommottagningen
Höglandssjukhuset Nässjö
571 81 Nässjö
010-243 33 00

Audionommottagningen
Värnamo sjukhus
331 85 Värnamo
010-244 74 90

Hjälpmedelscentralen

Hjälpmedelscentralen
Länssjukhuset Ryhov, hus P5
551 85 Jönköping
010-242 87 00

Hörselhabiliteringen

Hörselhabiliteringen
Länssjukhuset Ryhov, hus M4
551 85 Jönköping
010-242 52 65

Ortopedteknisk verksamhet

TeamOlmed
Pjäsgatan 2
553 05 Jönköping

TeamOlmed
Tingshuset Björkvägen 2
575 33 Eksjö

TeamOlmed
Värnamo sjukhus
331 85 Värnamo
036-30 01 50 (gemensamt telefonnummer)

Syncentralen

Syncentralen
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
010 - 242 16 40

Hjälpmedel på 1177 Vårdguiden

Hjälpmedel på 1177 Vårdguiden

(nytt fönster)

Uppdaterad: 2017-06-14
Lovisa von Goes, Hjälpmedelscentralen, Verksamhetsstöd och service