Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Logopediska riktlinjer vid dysartri

Bakgrund

Dysartri innebär talsvårigheter och beror på att rörelseförmågan i talapparaten är påverkad av en skada eller sjukdom i nervsystemet eller musklerna. Orsaken kan vara stroke, en traumatisk hjärnskada, tumörer eller inflammatoriska processer i nervsystemet. Neuromuskulära sjukdomar som t.ex. Parkinson, ALS, MS och myastenia gravis kan också ge upphov till dysartri. Dysartri gör talet otydligt på olika sätt och man kan ha svårt att göra sig förstådd. Ofta beror det på att artikulationen inte är tillräckligt distinkt. Om stämbanden och andningsmusklerna drabbats kan rösten bli svag och hes och det kan vara svårt att få luften att räcka till när man pratar. I andra fall påverkas satsmelodin. Ibland drabbas också taltempot, man kanske talar för långsamt eller för fort. Om gommen är drabbad läcker luft ut genom näsan när man pratar och talet blir nasalt. Talsvårigheterna kan förekomma i olika grad och kan påverka delaktigheten i vardagslivet. Talsvårigheterna gör inte att man får svårt att läsa eller skriva och påverkar inte heller förståelse eller begåvning. Det finns tyvärr mycket okunskap i samhället om dysartri, det händer att personer med dessa besvär blir bemötta som om de var berusade eller hade ett begåvningshandikapp.

Indikationer för logopedisk utredning

  • svårförståeligt tal
  • sluddrigt och otydligt tal
  • svag och/eller monoton röst
  • påverkad andning vid tal
  • upplevelse av inskränkt delaktighet relaterat till talsvårigheter

Logopedisk utredning

Logopeden undersöker andning, röst och oralmotorik samt bedömer artikulation, satsmelodi och förståelighet. Anamnes inkluderar samtal om svårigheterna och dess eventuella påverkan på vardagslivet.

Indikationer för logopedisk behandling

Svårigheter att göra sig förstådd i en samtalssituation. Påverkan på aktivitet och delaktighet i vardagslivet.

Logopediska behandlingsåtgärder

Behandling syftar till att optimera patientens förmåga att kommunicera och göra sig förstådd. Behandlingen innebär att man tränar på det som är svårt och/eller lär sig att kompensera för talsvårigheterna på olika sätt t.ex. genom att sänka taltempot eller att använda kommunikationshjälpmedel. Grad och typ av dysartri påverkar behandlingsupplägget. En åtgärd kan också vara information och rådgivning kring förhållningssätt, till patienten och närstående.

Om dysartrin beror på en stroke sker ofta en spontan förbättring under den första tiden efter insjuknandet. Fortsatt förbättring av förståeligheten kan ske med hjälp av behandling hos logoped. Skadans utbredning, patientens ork och motivation spelar roll för rehabiliteringens utformning, mål och framgång.

Om dysartrin beror på t.ex. muskelsjukdom kan orken vara begränsad. Vid långsamt progredierande muskelsjukdom kan muskelstärkande träning på submaximal nivå vara indicerat åtminstone i muskler som inte är väldigt svaga. I andra fall kan det vara klokt att helt avstå från muskelträning och istället använda sin energi till att prata. Behandlingen inriktas också vid behov på kompensation och att hitta lämpliga kommunikationshjälpmedel.

Uppföljning

Uppföljning sker efter behov och i samråd med patienten och/eller närstående.

Mål och mätetal

-

Referenser

  1. Yorkston, Beukelman, Strand and Bell: "Management of Motor Speech Disorders i Children and Adults" (1999)
  2. Francis, Bach, deLisa:"Evaluation and Rehabilitation of Patients With Adult Motor Neuron Disease" (1999)
  3. Hartelius, L. (2008). Neurologiskt betingade talstörningar hos vuxna. I Hartelius, L., Nettelbladt, U., Hammarberg, B. Logopedi (upplaga 1:2., s. 401-421). Studentlitteratur
  4. Hartelius, L. (2008). Talstörningar – allmän del. I Hartelius, L., Nettelbladt, U., Hammarberg, B. Logopedi (upplaga 1:2., s. 357- 375). Studentlitteratur

Fastställd/reviderad

2014-01-27

Kontakt

Ina-Siv Ahlinder, logoped
Rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov
Tfn 036-32 56 92

inasiv.ahlinder@rjl.se

 

 


 

Uppdaterad: 2016-12-02
Anna Franzén Ekros, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion