Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Logopediska riktlinjer för dysfagi hos vuxna

Bakgrund

Dysfagi (ät- och sväljningssvårigheter) förekommer hos c:a 7 % av den vuxna befolkningen och svår dysfagi hos c:a 1-2 %. Orsaker till dysfagi kan bland annat vara stroke, traumatisk hjärnskada, tumörer, neuromuskulära sjukdomar eller neurodegenerativa sjukdomar. Svårigheterna kan drabba olika faser i ät- och sväljprocessen. Ät- och sväljprocessen utgörs av preoral, oral, faryngeal och esofageal fas. Logopedens insatser riktar sig i huvudsak mot svårigheter i oral och faryngeal fas. Dysfagi kan orsaka felsväljning som kan leda till kvävningstillbud, svåra infektioner och i värsta fall till döden. För att undvika felsväljning är det viktigt med tidig diagnostisering för att kunna ordinera anpassad kost och behandling. Dysfagi kan förekomma i olika grad men påverkar ofta delaktigheten i vardagslivet med försämrad livskvalitet som följd.

Indikationer för logopedisk utredning

Orala svårigheter och varningstecken

  • Svårigheter att hantera mat och dryck i munnen
  • Saliven rinner ut ur munnen
  • Svag eller obefintlig tuggförmåga
  • Maten rinner ut ur munnen
  • Matrester finns kvar i munhålan efter måltid
  • Undviker viss typ av mat/dryck

Faryngeala svårigheter och varningstecken

  • Sväljningen uteblir eller är fördröjd
  • Ofullständig höjning av struphuvudet
  • Upphakningskänsla i halsen/bröstet
  • Återkommande hosta vid måltid
  • Felsväljning utan hosta (tyst aspiration)
  • Kvävningstillbud
  • Gurglig röstkvalitet efter sväljning
  • Påverkan på andningen efter sväljning
  • Mat/dryck kommer upp igen i mun eller näsa
  • Oklara febertoppar, lunginflammation

Logopedisk utredning

Logopeden undersöker orofacial anatomi, oralmotorik, oral sensorik och faryngeal funktion.

Sväljningen bedöms via testmåltid med olika konsistenser eller måltidsobservation. Anamnes inkluderar samtal om svårigheterna och dess eventuella påverkan på vardagslivet.

Kompletterande objektiva undersökningar kan behöva göras när misstanke om faryngeala svårigheter och/eller grava orala svårigheter föreligger. I samråd med patientansvarig läkare kan logoped rekommendera vidareremittering till:

  • FUS (fiberendoskopisk undersökning av sväljningsfunktionen). Undersökningen genomförs av öronläkare, om möjligt i samarbete med logoped. Flera konsistenser samt viss terapeutisk intervention kan ingå.
  • Hypofarynx-/esofagusröntgen. Undersökningen genomförs av röntgenpersonal. Patienten får svälja tunn-/trögflytande kontrast under genomlysning. Undersökningen kan visa på aspiration och anatomiska avvikelser.
  • Funktionell sväljningsröntgen med logoped. Genomförs av dysfagikunnig röntgenpersonal i samarbete med logoped. Mer omfattande röntgenundersökning där man prövar flera konsistenser och där terapeutisk intervention ingår.

Indikationer för logopedisk behandling

Svårigheter att hantera föda oralt och/eller faryngealt. Påverkan på aktivitet och delaktighet i vardagslivet.

Logopediska behandlingsåtgärder

Behandling syftar till att optimera patientens förmåga till säker och effektiv sväljning samt att minska svårigheternas inverkan på vardagslivet. En viktig behandlingsåtgärd är rådgivning till patient, närstående och berörd vårdpersonal kring hur ätsituationen bör anpassas. Råd kan bland annat ges angående konsistensanpassning och sväljningstekniker. Behandlingen kan i vissa fall inriktas på träning av muskelfunktion och sensorisk stimulering i mun och svalg. Grad och typ av dysfagi påverkar behandlingsåtgärderna.

Uppföljning

Uppföljning sker efter behov och i samråd med patienten och/eller närstående.

Mätetal och målnivå

-

Referenser

  1. Svensson, P. (2010). Dysfagi – utredning och behandling vid sväljningssvårigheter (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur
  2. Svensson, P. (2008). Sväljningsstörningar hos vuxna. I Hartleius, L., Nettelbladt, U., Hammarberg, B. Logopedi (upplaga 1:2., s. 493-510). Studentlitteratur

Fastställd/reviderad

2014-01-27

Kontakt

Marjory Norén, logoped
Rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov
Tfn 036-32 17  48


 

Uppdaterad: 2016-12-02
Anna Franzén Ekros, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion