Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Logopediska riktlinjer för patienter med huvud-hals-cancer

Bakgrund

Patienter som genomgår behandling på grund av cancer i munhåla, svalg eller hals såsom strålning och/eller operation får ofta ät- och sväljningssvårigheter, dysfagi. Förmågan att nutriera sig via munnen försvåras under behandlingen och patienten får ofta alternativ nutrition via nasogastrisk sond eller gastrostomi en kortare eller längre period efter behandling. En del är i permanent behov av alternativ nutrition. För de flesta ökar det livskvaliteten om de kan äta åtminstone en liten mängd via munnen. Dysfagi kan obehandlad leda till kvävningstillbud, svåra infektioner och i värsta fall till döden. Att drabbas av dysfagi innebär oftast ett påtagligt handikapp med kraftigt försämrad livskvalitet som följd. Personen kan dra sig undan social gemenskap och på så sätt riskera att bli isolerad.

Talsvårigheter d.v.s. svårigheter med artikulation och/eller röstproduktion är också mycket vanligt vid dessa tillstånd. Patienten får då svårt att kommunicera. Särskilt påtagligt blir detta för patienter som laryngektomeras och som då inte kan få fram röst utan speciella hjälpmedel och träning.

Indikationer för logopedisk utredning

Alla patienter som strålats eller opererats och får besvär med tal och/eller sväljning bör få träffa logoped.

Orala svårigheter och varningstecken

  • Svårigheter att hantera mat och dryck i munnen
  • Svag eller obefintlig tuggförmåga
  • Maten rinner ut ur munnen
  • Saliven rinner ut ur munnen
  • Dålig tandstatus
  • Svampinfektioner i munhålan
  • Matrester finns kvar i munhålan efter måltid
  • Dålig slemhinnestatus, muntorrhet

Faryngeala svårigheter och varningstecken

  • Sväljningen uteblir eller är fördröjd
  • Ofullständig höjning av struphuvudet
  • Återkommande hosta vid måltid
  • Kvävningstillbud
  • Gurglig röstkvalitet efter sväljning
  • Påverkan på andningen efter sväljning
  • Mat/dryck kommer upp igen i mun eller näsa
  • Felsväljning utan hosta (tyst aspiration)
  • Febertoppar, lunginflammation

Talsvårigheter

  • Laryngektomi
  • Otydligt tal, mödosamt tal
  • Förändrad röstkvalitet, t.ex. svag eller skrovlig röst.

Logopedisk utredning

För att undvika felsväljning, som kan leda till komplikationer, är det viktigt med tidig diagnostisering för att kunna ordinera anpassad kost och behandling.

Vid utredning av sväljningssvårigheter undersöks:

  • struktur d.v.s. orofacial anatomi.
  • oralmotorik d.v.s. rörelseomfång, kraft och koordinationsförmåga i läppar, tunga och käke.
  • oral sensorik.
  • faryngeal funktion d.v.s. velumaktivitet och svalgmotorik. Även tecken på felsväljning noteras.

Undersökningen kan genomföras som måltidsobservation eller specifik testmåltid. Kompletterande objektiva undersökningar bör göras när misstanke om faryngeala svårigheter och/eller grava orala svårigheter föreligger. Logoped rekommenderar vidareremittering i samråd med PAL till FUS (Fiberendoskopisk undersökning av sväljningsfunktion) och/eller VRG (Videoradiografi av sväljningsakten).

FUS genomförs av dysfagikunnig öronläkare i samarbete med logoped. VRG genomförs av dysfagikunnig röntgenpersonal i samarbete med logoped.

Vid utredning av tal undersöks:

  • Artikulationsförmåga
  • Oralmotorik d.v.s. rörelseomfång, kraft och koordinationsförmåga i läppar, tunga och käke
  • Röstkvalitet
  • Förståelighet

Indikationer för logopedisk behandling

Sväljning

I princip alla patienter med orofaryngeala ät- och sväljsvårigheter blir föremål för terapeutiska åtgärder av logoped. Undantag är patienter som p g a nedsatt vakenhet uppenbart inte kan medverka.

Tal/kommunikation

Svårigheter att göra sig hörd och/eller förstådd i en samtalssituation.

Logopediska behandlingsåtgärder

Sväljning

Behandling syftar till att optimera patientens förmåga att inta föda via munnen samt minimera graden av handikapp. Behandlingen kan innehålla träning av funktionen i mun/svalg eller inlärning av specifika tekniker för säkrare sväljning och/eller kompensatoriska strategier t.ex. posturala tekniker och konsistensanpassning. En viktig del i behandlingsåtgärderna är handledning till omgivningen.

Tal/kommunikation

All behandling syftar till att optimera patientens förmåga att kommunicera och göra sig förstådd. Behandlingen innebär att man tränar på det som är svårt och/eller lär sig att kompensera för talsvårigheterna på olika sätt t.ex. genom att sänka taltempot eller att använda kommunikationshjälpmedel. Träningen är inriktad på röst och/eller artikulationsförmåga.

I vissa fall kan samarbete med sjukhustandvården för utprovning av s.k. gomplatta förekomma. Gom plattan kan påverka både tal-och sväljförmåga.

Uppföljning

När patienten går hem eller till annat boende får anhöriga/närstående eller personal vid behov information om patientens sväljningsstatus och lämpligt omhändertagande. Uppföljning sker ofta per telefon eftersom det saknas logoped i primärvården. Återbesök sker på logopedmottagningen Ryhov och kan vid behov samordnas med dietist, sjukhustandvård eller öronmottagning.

Mätetal och målnivå

Övergripande mål sväljning: Säker och effektiv sväljning, adekvat nutrition, stabil vikt. 90 % ska kunna försörja sig helt eller delvis per os. Måluppfyllelse är en konsekvens av flera yrkesgruppers kompetens och samverkan.

Övergripande mål tal/kommunikation: 80% av patienterna ska kunna göra sig förstådda med eller utan kommunikationshjälpmedel och med så liten möda som möjligt.

Fastställd/reviderad

2013-03-20

Kontakt

Annika Ståhl, logoped
Rehabiliteringscentrum, Länssjukhuset Ryhov
Tfn 036-32 17 37


 

Uppdaterad: 2016-12-02
Anna Franzén Ekros, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion