Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Logopediska riktlinjer för stamning

Bakgrund

Cirka 1% av jordens befolkning stammar. 80% av alla människor har stammat någon period i sitt liv och oftast i barndomen. Under språkutvecklingen i barnaåren har de flesta en period av upprepningar och det vanligaste är att det försvinner. 25% av dem som stammar som barn fortsätter att stamma mer eller mindre som vuxna. Stamning har funnits i alla tider. Trots år av forskning är man fortfarande inte enig om orsaken till att vissa stammar.

Stamning kan låta på olika sätt. Under barnets tal- och språkutveckling är det vanligt att hela eller delar av ord upprepas. Orden kan också "gå sönder" mellan första och andra ljudet så det t.ex. blir "b-b-bollen". Andra exempel på hur stamning kan låta är att det blir "tvärstopp", en s.k. blockering eller att vissa ljud förläng så att det blir t.ex. "fffffffågel".

Förutom den yttre stamningen d.v.s. den som hörs och syns kan man ha utvecklat en "inre" stamning som kan innebära talrädsla, skamkänslor och undvikanden av ord eller situationer. Den inre stamningen kan finnas både hos barn och vuxna.

Indikationer för logopedisk utredning

Barn

Nedanstående punkter – var och en eller i kombination – är indikation för att söka logoped:

  • Föräldrarna är oroliga
  • Barnet är besvärat och kanske undviker ord eller talsituationer
  • Barnet kämpar med orden
  • Barnet använder olika knep för att undvika stamningen
  • Barnet har stammat mer än 6 månader
  • Om det finns ärftlighet för stamning

Föräldraoro är viktigt att ta i beaktande och bör alltid vara en anledning till att söka logoped.

Ungdomar och vuxna

Om man upplever att man har problem med yttre eller inre stamning d.v.s. att du undviker situationer eller avstår från att göra sådant du egentligen vill göra så rekommenderar vi att du söker logoped.

Det krävs ingen remiss från läkare för att få komma till logopeden. Det går att kontakta mottagningen direkt.

Logopedisk utredning

Talet analyseras och diagnostiseras. Allt hör- och synbart stamningsbeteende kallas "yttre stamning". Det kan te sig som avbrott i talet med mer eller mindre kamp t.ex. i form av tysta tvärstopp eller s.k. medrörelser i kroppen.

Den "inre stamningen" är minst lika viktig att uppmärksamma. Hit hänföres ordbyten och omskrivningar samt skamkänslor och undvikanden av sociala situationer som kräver tal. När det gäller barn är föräldraoro en viktig faktor vid bedömning och prioritering.

Indikationer för logopediska behandlingsåtgärder

Personer som drar sig för att tala och har skam- och skuldkänslor. Det är viktigt att det är den som stammar som har problem – inte omgivningen. Det underlättar analysen och kartläggningen av stamningsproblemet.

Logopediska behandlingsåtgärder

Stamningsbehandling anpassas efter varje individs problem, behov och förutsättningar. Behandlingen inleds ofta med att den som stammar får kartlägga och analysera sin stamning för att logopeden ska få en bild av hur personen som stammar hanterar stamningen i sin vardag. Personen ska lära sig att kunna modifiera sin stamning. Det finns ingen enkel teknik som tar bort stamningen, men genom att arbeta med en logoped kan man förändra både sin yttre och inre stamning.

För barn finns två behandlingsmetoder med hög evidensgrad. Lidcombe-metoden – en australiensisk metod där målet är att barnet ska bli helt stamningsfri. Föräldrarna tränas att genom uppmuntran stödja barnet att fokusera på det "mjuka" stamningsfria talet. Palin- PCI (parent child interaction) en brittisk metod med fokus på föräldrarnas kommunikation med barnet.

Behandling kan ges både enskilt och i grupp.

Hjälpmedel

Small talk består av en hörsnäcka med tillhörande mikrofon. Hörsnäckan sätts in i örat och man hör sitt eget tal återgivet med lite fördröjning.

Mätetal, mål

Målsättning för behandlingen är att man som stammande ska kunna säga vad man vill när man vill och att stamningen inte ska utgöra något hinder. 80 % ska nå målsättningen.

Referenser

  1. Jones M, Onslow M, Packman A, Williams S, Ormond T, Schwarz I, Gebski V: Randomised controlled trial of the Lidcombe programme of early stuttering intervention. BMJ 2005 ;24:659-663.
  2. Millard S.K, Edwards S, & Cook F.M: Parent-child interaction therapy: Adding to the evidence. International Journal of Speech-Language Pathology, 2009; 11(1): 61–76
  3. Millard S.K, Edwards S, & Cook F.M: Is Parent–Child Interaction Therapy
  4. Effective in Reducing Stuttering? Journal of Speech, Language, and Hearing Research

Fastställd/reviderad

2014-02-06

Kontakt

Åsa Yxing, logoped
Rehabiliteringscentrum, Höglandssjukhuset Eksjö
Tfn 0380-553544



 

Uppdaterad: 2016-12-02
Anna Franzén Ekros, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion