Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Riktlinjer för datoriserad arbetsminnesträning

Hjärnskaderehabilitering

 

Innehåll på sidan:

Inledning

Arbetsterapeuter och psykologer inom hjärnskaderehabilitering möter ofta patienter med nedsatt arbetsminne. Arbetsminne är en grundläggande kognitiv funktion som krävs för att kunna utföra dagliga aktiviter självständigt. Riktlinjerna gäller utredning inför och rehabilitering av arbetsminnesproblem med datorprogrammet Cogmed-QM (1), efter dokumenterad förvärvad hjärnskada/sjukdom. Träningen är en åtgärd inom öppenvård eftersom den förutsätter att patienten har haft tid att nå insikt om sina arbetsminnesproblem.  

Bakgrund

I vardagen används arbetsminnet för att komma ihåg instruktioner om vad vi ska göra härnäst, vad vi skall göra för stunden, för att lösa problem och för att kontrollera vår uppmärksamhet, det vill säga ”komma ihåg vad vi ska koncentrera oss på”. Vi minns information en kort stund genom att koncentrera oss på den, om koncentrationen störs så försvinner informationen (2). Nedsatt arbetsminne kan också upplevas som svårigheter att koncentrera sig vid huvudräkning och i läs- och skrivsammanhang. Arbetsminnet är viktigt för att vi ska kunna styra vår uppmärksamhet vid problemlösning, för att kunna hålla för uppgiften relevant information i huvudet(3).

Några exempel på vad arbetsminnet används till (3):

  • Komma ihåg vad man läst i böcker och i tidningar
  • Komma ihåg saker i vardagssituationer, t ex var man lagt plånboken, nycklarna eller mobilen
  • Upprätthålla koncentrationen vid uthållighetskrävande uppgifter, t ex bilkörning
  • Komma ihåg vad som sagts, t ex instruktioner eller i ett samtal
  • Planering och organisationsförmåga, allt från att laga mat till att studera

Träningsmetod

Träningen som är datoriserad genomförs vid 25, 30 eller 40 tillfällen vilka förläggs under 5 - 10 veckor. Den kan göras på kliniken eller hemma men alltid med stöd av en speciellt utbildad coach som man träffar minst en gång/vecka. Däremellan kan coachning ges per telefon. Coachen ger kontinuerlig återkoppling av resultat, stöd i form av reflektion, strategier för att nå förbättring samt hjälp att överföra erfarenheter från träningen till aktivitetsutförandet i vardagen.

Indikationer för att erbjuda programmet

Träning erbjuds personer med arbetsminnessvårigheter efter förvärvad hjärnskada. Träningen ges i postakut rehabiliteringsskede, med fördel inom 18 månader efter skadetillfället men den även ske senare (4).

Indikationer

  • I testning och observation (av arbetsterapeut/neuropsykolog) framkommer att patienten har nedsatt arbetsminne.
  • God förmåga att ta in via synen, synfält och synskärpa, bedömt av läkare.
  • Goda språklig förmåga, att identifiera bokstäver, siffror och förstå verbala instruktioner, bedömt av logoped.
  • Uthållighet samt visuell förmåga att sitta vid dator 45 minuter bedömt av arbetsterapeut.
  • Motivation att genomföra träningen bedömt av arbetsterapeut.
  • Inga brister av intellektuella förmågor som kan vara ett hinder i genom förandet av träningen.
  • Inga smärtproblem som förväntas kunna påverka genomförandet av träningen.
  • God förmåga att arbeta vid datorskärm.
  • Minnesdömning saknas.
  • Emotionellt tillstånd som kan tänkas utgöra hinder, exempelvis depression/kris.

Målsättning

Förbättrad arbetsminnesförmåga för att med bättre behållning kunna utföra aktiviteter. Detta för att kunna delta i hem- och fritidsaktiviteter, yrkesliv och samhälle och få en förbättrad livskvalitet.

Utredning av behov av förutsättningar att träna med programmet

Minnestestning görs av neuropsykolog och/eller arbetsterapeut. Arbetsterapeutisk utredning görs via observation i aktivitet, genom samtal med patienten, patientens självskattning med instrumenten Canadian Occupational Performance Measure (COPM) och Cognitive Failure Questionnaire (CFQ) och testning med instrumentet Rivermead Behavioral Memory Test (RBMT). Neuropsykolog genomför testning med olika arbetsminnes- och uppmärksamhetstest, exempelvis blockrepetiton, sifferrepetition och TMT (Trail Making Test).

Innan patienten fattar beslut om att genomgå träningen erbjuds hen information om träningsupplägget samt introduktion i att pröva att arbeta med dator- programmet.

När behov av träning fastställt och patienten är motiverad att träna skattar patienten upplevelse av minnes- och uppmärksamhetsproblem i vardagen samt sätter upp aktivitetsmål före och efter träningsperioden för att utvärdera effekten, enligt strukturen i träningsprogrammet.

Teamarbete

Läkare, arbetsterapeut, psykolog är involverade i träningen men i patientens team ingår också övriga professioner som är aktuella för all behandling under rehabiliteringen. Teamet arbetar interprofessionellt.

Rehabiliteringsplan

Behov av träning med Cogmed har fastställts. I introduktionen för träning identifierar patienten problem att utföra aktiviteter på grund av nedsatt arbetsminne. Mål dokumenteras i patientens journal.

Rehabiliteringsåtgärder

Träning genomförs med datorprogrammet Cogmed QM (www.pearsonassessment.se, öppnas i nytt fönster) enligt klinikens modell. Stöd av en coach vid minst ett tillfälle i veckan och möjlighet att välja träning vid egen dator hemma eller vid dator på kliniken ges.

Rehabiliteringens omfattning

Behandlingen som pågår under 5-10 veckor innefattande introduktion, träning och utvärdering.

Ansvar inom teamet

Arbetsterapeut informerar patienten om träningens uppläggning samt introducerar patienten i träningsmodulerna innan träningen påbörjas. Tillsammans med patienten går arbetsterapeuten igenom träningsbok, avtalar tider och ramar för träningen. Arbetsterapeuten är i samråd med psykolog patientens coach under träningen med uppgift att följa upp resultat, ge råd om strategier och stödja patienten under träningen. Coachning sker vid personliga möten före och efter träningspass på kliniken men kan också ske per telefon då patienten väljer att träna hemma. Journal förs efter varje tillfälle.

Läkaren är specialist inom området rehabiliteringsmedicin och den som är medicinskt och övergripande ansvarig för patientens rehabilitering. Läkaren är den som svarar för en bedömning av tidigare gjorda utredningar samt avgör om det föreligger behov av ytterligare undersökning eller kontakt med andra specialister. Läkaren ser patienten regelbundet och vid behov.

Psykolog genomför neuropsykologisk testning före och efter träning samt stödjer och vägleder som coach i samråd med arbetsterapeut/coach under träningen samt följer upp sina mål med patienten vid träningens slut

Överrapportering

Om insatser från t ex primärvård eller annat alternativ behövs görs skriftlig överrapportering till exempel genom att hänvisning till anteckningar i Cosmic eller på annat sätt.

Utskrivning

Utskrivning blir ofta aktuell efter träningsperiodens slut eller då alla planerade åtgärder enligt rehabiliteringsplanen är uppfyllda.

Utvärdering och resultat

Utvärdering genomförs av arbetesterapeut/psykolog och utförs med samma instrument som vid utredning inför träningen.

Referenser

  1. Westerberg H. Working Memory; Development, Disorders and Training. Department of Women and Child Health. Karolinska Institutet, Stockholm. 2008
  2. Daneman M, Carpenter PA. Individual differences in working memory and reading. Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior. 1980;19(4), 450-466.
  3. Pearsonassesment. Om arbetsminnet  (länk, öppnas i nytt fönster) Bromma: Pearson Assessment.
  4. Hellgren L, Samuelsson K, Lundqvist A, Börsbo B. Computerized Training of Working Memory for Patients with Acquired Brain Injury. Open Journal of Therapy and Rehabilitation. 2015;3(2), 46-55.

Kontakt

Agneta Siebers
legitimerad fysioterapeut
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov
Region Jönköpings län

Version

Fastställt

2017-09-01

Utarbetat av

Elisabet Toorell
Arbetsterapeut
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov
Region Jönköpings län

Lovisa Hellgren
Specialistpsykolog
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov
Region Jönköpings län

Uppdaterad: 2017-09-14
Emma Rosenquist, Wetterhälsan, Privata vårdgivare