Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Arytmi och rytmrubbningar

Det här dokumentet är under utveckling, ej färdigställt.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Vid icke omedelbart livshotande tillstånd – noggrann arytmidiagnos före behandling. Vid problem kontakta hjärtläkare/bakjour.

Bradykardier < 50 slag/min

Till exempel AV–block, sinus arrest, SA–block, sinusbradykardi och nodalrytm.

Frekvens < 50 slag/min.

Om bradykardin är symtomgivande (cerebrala symtom, hjärtsvikt, blodtrycksfall, uppträdande av "kompensatorisk" ventrikulär arytmi) bör digitalis, beta-blockad, verapamil etc undvikas eller utsättas. Enstaka episoder behandlas ej. Vid upprepade episoder och bestående tillstånd ges följande;

  • Atropin 0,5 mg/ml 0,5-1 ml i v; kan upprepas till max 2 mg (= 4 ml), vid utebliven effekt;
  • Isuprelinfusion, vid utebliven effekt;
    Isuprel 2 mikrogram/ml - LÄNK
  • Temporär transvenös pacemaker alternativt permanent pacemaker om tillståndet bedöms vara kroniskt (kontakta hjärtläkare/bakjour).

AV-block

Kan vara läkemedelsorsakat till exempel digitalis, betablockerare, kalciumblockerare eller andra antiarytmika – preparatet utsätts eller dosen reduceras.

AV-block I

Behöver sällan åtgärdas. I kombination med skänkelblock bör risk för utveckling av totalblock observeras.

AV-block II

  • Cirkulatoriskt opåverkad patient – Ingen behandling
  • Vid cirkulatorisk påverkan ges Atropin 0,5 mg/ml 0,5–1 ml i v.
  • Eventuellt Isoprenalin infusion.
  • Eventuellt pacemaker.

Temporär pacemaker

Pacemaker

Behandling

Bred, regelbunden QRS–takykardi

Ska alltid anses vara ventrikeltakykardi tills motsatsen visar.

A. Ventrikeltakykardi (VT)

  • Icke–ihållande VT (< 30 sek) – Behandling endast vid cirkulationspåverkan.
  • Ihållande VT (> 30 sek) Vid medvetandeförlust eller cirkulatorisk påverkan – akut synkroniserad elkonvertering med efterföljande antiarytmisk behandling. Dessa patienter kan bli föremål för ICD-behandling.

AV–dissociation eventuellt med hjälp av esofagus–EKG talar för VT, vid 1:1 relation kan Adenosin vara av diagnostiskt värde. Obs! kvarvarande esofagus-EKG och samtidig EKG-registrering av värde.

B. SVT med grenblock

Till exempel 2:1 blockerat förmaksfladder med grenblock.

C. Preexcitation (WPW)

Antedrom takykardi.

Behandling:

  1. Om patient hemodynamiskt påverkad – synkroniserad akut elkonvertering.
  2. Om patient hemodynamiskt stabil:
    a) Betablockad exempel Seloken, 2,5–5 mg intravenöst kan upprepas.
    b) Cordarone–infusion, se beredningskort.

Bred, oregelbunden QRS-takykardi

A. Förmaksflimmer med grenblockering
Behandlas som förmaksflimmer med smala QRS.

B. Preexcitaterat förmaksflimmer
(Alltid inläggningsfall.) Oregelbunden hjärtfrekvens med oftast blandning av smala och preexciterade QRS-komplex.

OBS! CAVE intravenöst kalciumhämmare.

Behandling:

  1. Om patient hemodynamiskt påverkad - synkroniserad akut elkonvertering.
  2. Om patient hemodynamiskt stabil patient,
    a) Betablockad exempel Seloken, 2,5–5 mg intravenöst kan upprepas.
    b) Cordarone-infusion, se beredningskort. 
    c) Om ingen effekt, elkonvertering.

Ventrikelflimmer (VF)

Behandla som vid cirkulationstillestånd.
A-HLR vuxen, avancerad hjärt-lungräddning, Akut medcin (pdf, nytt fönster)

Asystoli

A-HLR vuxen, avancerad hjärt-lungräddning, Akut medcin (pdf, nytt fönster)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR), Svenska Rådet för hjärt-lungräddning (pdf, nytt fönster)

Pulslös elektrisk (PEA)

A-HLR vuxen, avancerad hjärt-lungräddning, Akut medcin (pdf, nytt fönster)

Sjukskrivning

Förebyggande sjukpenning kan möjliggöra deltagande i hjärtrehabilitering efter arbetsåtergång.
Sjukskrivning, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Kvalitetsindikatorer

CHADS Score för ställningstagande till emboliprofylax

CHADS2 Score for Atrial Fibrillation Stroke Risk, md+calc

CHADS2 score 0 Ingen behandling alternativt ASA
CHADS2 score 1 Waran (ASA vid kontraindikation)
CHADS2 score ≥ 2 Waran

Rehabilitering

Sjukhusfas

Vid behov tas kontakt med sjukgymnast för information om fysisk aktivitet och träning.

Rehabiliteringsfas

Vid behov kallas patient till sjukgymnast för bedömning av fysisk funktion och fysisk träning i hjärtgrupp. Kontakt förmedlas av sjukgymnast på vårdavdelning alternativt via hjärtmottagning.

Underhållsfas

Sjukgymnast och patient planerar i samråd fortsatt träning utanför sjukvården. Uppföljning av träningen sker enligt lokala tillämpningar.

Fastställt: 1111-11-11

Reviderad: 1111-11-11

Giltigt till och med: 1111-11-11

Fastställt av: Regional medicinsk programgrupp hjärtsjukvård

Ansvarig grupp: Hjärta-kärl

Granskat av grupp: Hjärta-kärl

Kontaktperson för innehåll:

Mats Norman, Överläkare, Medicin- och geriatrikkliniken Höglandssjukhuset Eksjö, Medicinsk vård

Jan Thollander, Överläkare, Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Anders Sjögren, Chefläkare, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion

Anne Hiselius, Läkemedelsstrateg, Folkhälsa och sjukvård

Författare:

Uppdaterad: 2015-12-02
Gun Ljungqvist, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion