Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Aortastenos

Det här dokumentet är under utveckling, ej färdigställt.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Primärvården handlägger

Lindrig och måttlig aortastenos utan symptom (svimning, angina, svikt, BT fall på arbetsprov).

Remiss till kardiolog

  • Måttlig aortastenos med symptom.
  • Uttalad aortastenos utan symptom bör diskuteras med kardiolog men kan i vissa fall kontrolleras av intresserad distriktsläkare halvårsvis.
  • Uttalad aortastenos med symptom.
  • Kongenitala aortastenoser hos yngre patienter <50 år.

Betrakta nedsatt vänsterkammarfunktion som en prognostiskt ogynnsam faktor, vid behov brevförfrågan till kardiolog.

Diagnostik och utredning

EKG

Vänster kammarhypertrofi?

UKG

  • Aortastenos av lindrig hemodynamisk betydelse
  • Aortastenos av måttlig hemodynamisk betydelse
  • Aortastenos av uttalad hemodynamisk betydelse (tät)

Arbetsprov

Utförs vid behov om patienten är asymtomatisk eller har ringa symptom som är i behov av objektivisering. Vid symptom på tät aortastenos (hjärtsvikt, syncope känsla, angina pectoris) är undersökningen kontraindicerad.

Behandling

Information till patienten

Ta snar kontakt med läkare om bröstsmärtor, andfåddhet eller yrsel/svimning.

Medicinsk behandling

Det finns ingen specifik behandling för asymptomatiska patienter. För patienter med symptom ska kirurgi övervägas. Dessa patienter kan bli sämre av tachycardier till exempel snabbt förmaksflimmer, vilket i första hand kan regleras med betablockad.

Om antihypertensiv behandling tolereras väl kan den fortgå.

Nyupptäckta uttalade  aortastenoser ska inte insättas på ACE-hämmare.

Patient med aortastenos som redan står på ACE-hämmare kan stå kvar på detta förutsatt avsaknad av yrsel och svimningstendens. Dessa patienter ska följas kliniskt avseende symptom (svimning, yrsel). Dossänkning bör övervägas hos alla patienter med uttalad  aortastenos.  

Operativa ingrepp

Öppen thoraxkirurgi med mekanisk eller biologisk aortaklaff alternativt TAVI (Transcatheter Aortic Heart Valve)

Patienter som kan bli aktuella för ingrepp är  patienter som förväntas få en bättre livskvalité av ingreppet. I bedömningen ska man ta  hänsyn till patientens totala komorbiditet och risk.

En förväntad överlevnad på mer än 1 år är en förutsättning för TAVI-utredning. Om patienten har bedömts kunna gynnas av operativ åtgärd ska ett multidisciplinärt hjärtteam (kardiolog, thoraxkirurg, thoraxanestesiolog, klinisk fysiolog, thoraxradiolog) bedöma risk och om behandlingen är lämplig.

Sjukskrivning

Vid begränsande symptom (angina pectoris, svimningar eller hjärtsvikt) kan sjukskrivning bli aktuell motsvarande funktionsnedsättningen. Efter aortaklaffkirurgi sjukskrives vanligen patienten 4 – 8 veckor.

Uppföljning

Patienter med lindrig aortastenos

Uppföljning av operabla patienter

Kliniskt läkarbesök med 2 års intervall. Komplettering med ekokardiografi vart 5:e år och vid nytillkomna symptom. Arbetsprov utförs vid behov för att objektivisera misstänkt kardiell begränsing (BT fall, ischemi) orsakad av stenosen.

Patienter med måttlig aortastenos

Kliniskt läkarbesök med 1 års intervall och eventuellt oftare vid tecken på påtaglig progress och då kontakt med kardiolog. Komplettering med ekokardiografi och eventuellt arbetsprov vid  försämring eller vart annat/tredje år.

Patienter med uttalad aortastenos (tät)

Preoperativ utredning bör övervägas hos patienter som bedöms operabla. Operationsindikation:

  • Symtom*
  • EF < 50 %
  • V max > 5 m/s alt
  • Vmax ökar  > 0,3 m/s per år
  • Medelgrad > 60 mmHg

*Kliniska symtom alt. symtom/blodtrycksfall/ST-sänkning/nedsättning av arbetsförmåga vid arbetsprov som kan härledas till vitiet.

Om patienten är helt asymptomatisk föreslås exspektans och följs då med läkarbesök 2 ggr per år, eventuellt kompletterat med UKG och arbetsprov. Patienter med nedsatt systolisk funktion räknas som symptomatiska. Vid tillkomst av symptom eller nedsatt arbetsförmåga ska alltid diskussion med kardiolog föras.

Patienter med TAVI (transkutant inlagd aortaklaff)

Följs på hjärtmottagningen.

Kvalitetsindikatorer

  • Väntetid från beslut till genomfört klaffkirurgi-ingrepp.
  • Andel patienter accepterade för kirurgi efter VOC rond.

Omvårdnad

Patienter som klaffopereras i Linköping kommer för postoperativ vård till hjärtvårdsavdelningen i Jönköping, respektive medicin avd D i Eksjö, Avd D i Värnamo.
Postoperativ vård efter klaffoperation

Rehabilitering

Patienter som klaffopereras i Linköping kommer för postoperativ vård till hjärtvårdsavdelningen i Jönköping, respektive medicin avd D i Eksjö, Avd D i Värnamo.
Rehabilitering efter klaffoperation

Fastställt: 1111-11-11

Reviderad: 1111-11-11

Giltigt till och med: 1111-11-11

Fastställt av: Medicinsk programgrupp medicin och specialiserat kunskapsstöd hjärtsjukvård

Ansvarig grupp: Hjärta-kärl

Granskat av grupp: Hjärta-kärl

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Uppdaterad: 2015-12-09
Gun Ljungqvist, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion