Region Jnkpings ln Försäkringsmedicin
plus.rjl.se/forsakringsmedicin

Allmänt om sjukförsäkringen

________________________________________________________

Innehåll på sidan:

Sjukpenning

Den som inte har en arbetsgivare kan få sjukpenning från dag 2 (det vill säga efter karensdagen), efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om sjukpenning. Från dag 8 måste läkarintyg skickas in till Försäkringskassan. Det gäller exempelvis den som är arbetslös, den som är ledig med föräldrapenning eller graviditetspenning och i många fall egen företagare.

För arbetsökande ska aktivitetsnedsättningarna bedömas i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden redan från första dagen i sjukperioden.

Den som har en arbetsgivare kan få sjukpenning från dag 15, efter Försäkringskassans bedömning. Sjuklön betalas ut från arbetsgivaren dag 2 till 14 av en sjukperiod. Den första dagen är en karensdag. Sjukanmälan till Försäkringskassan görs av arbetsgivaren dag 15. Från dag 8 måste den anställde vid sjukfrånvaro visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. I vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan begära ett läkarintyg redan från den första sjukdagen, för mer information se här.

Vid en anställning ska aktivitetsnedsättningarna bedömas enligt Försäkringskassans rehabiliteringskedjan (se nedan).

Försäkringskassans rehabiliteringskedja

Arbetslös: För de som är arbetslösa bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till arbeten som normalt förekommer på  arbetsmarknaden redan från första dagen i sjukperioden. 

Anställd: För de som har en anställning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjan, se bild nedan.

Rehabiliteringskedjan

Källa: Metodbok för koordinering i hälso- och sjukvården, 2016 (SKL)

Om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos arbetsgivaren före dag 365 bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Detsamma gäller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhållande till annat arbete.

Indragen sjukpenning: Om Försäkringskassan bedömer att patienten inte har rätt till sjukpenning måste patienten dagen efter Försäkringskassans aviserade dag återgå till arbetet eller skriva in sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen (med en begäran om tjänstledighet på grund av sjukdom från sin arbetsgivare om man är anställd). Annars kan man gå miste om sin SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och kan därmed förlora rätten till ersättning om man blir sjuk på nytt.

Återinsjuknande

Anställd inom sjuklöneperioden (dag 1-14): Om en anställd blir sjuk och återgår till arbetet och sedan inom fem kalenderdagar blir den första dagen i återinsjuknandeperioden inte karensdag. Den nya perioden räknas ihop med den tidigare sjuklöneperioden. Detta gäller även om det är en annan diagnos.

Efter avslutad sjukskrivning:

  • Om patienten återgår i arbete efter en sjukskrivning och insjuknar igen inom 87 dagar bedöms arbetsförmågan från den dag man slutade på i Försäkringskassans rehabiliteringskedja. Detta gäller även om det är en annan diagnos.
  • När fler än 87 dagar har förflutit mellan två sjukperioder bedömmer Försäkringskassan sjukfallet som nytt dvs. vid anställning börjar man på dag 1 i rehabiliteringskedjan och vid arbetslöshet bedöms arbetsförmågan som vanligt i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden.

Ersättningsnivåer

Försäkringskassans särskilda skäl/oskäligt

Det kan finnas särskilda skäl eller att det är oskäligt för Fk att bedöma aktivitetsnedsättningen mot hela arbetsmarknaden vid dag 180.

Särskilda skäl: Om Försäkringskassan bedömer att patienten med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare före dag 366 i den omfattning man arbetade innan man var sjukskriven det vill säga man är helt friskskriven vid dag 365.

Oskäligt:

  • Nedsättningen av arbetsförmågan till minst en fjärdedel beror på en godkänd arbetsskada.
  • Den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård, utan att vara intagen på sjukhus.
  • Den försäkrade på grund av sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodogöra sig information.
  • En återgång i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom.
  • Det i annat fall på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte betala sjukpenning.

Försäkringskassans bedömning vid allvarlig sjukdom

Vid allvarlig sjukdom eller om oskäligt (se ovan) kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut (det vill säga längre än 365 dagar)

Allvarlig sjukdom

Ett väl avgränsat sjukdomstillstånd eller en skada, baserat på verifierbara  undersökningsfynd eller definitioner. Tillståndet ska ha adekvat varaktighet trots att behövliga insatser gjorts.

samt

  • Mycket omfattande funktionsnedsättning.

eller

  • Betydande funktionsnedsättning och progredierande tillstånd med sannolik risk för omfattande försämring av funktion inom det närmsta året.

eller

  • Efter lång tids sjukdom eller skada, fortsatt behov av omfattande och krävande behandling.

eller

  • Betydande risk för mycket kraftig försämring inom 5 år.

Källa: Kriterier för allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang (Socialstyrelsen, nytt fönster)

Aktivitets- och sjukersättning

Aktivitetsersättning:

  • 19-29 år
  • Varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med varaktig menas att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år
  • Bedömningen av arbetsförmåga görs i förhållande till arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även anpassade och subventionerade arbeten.

Sjukersättning:

  • 19-65 år
  • Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdeldel. Med stadigvarande menas att nedsättning bedöms bestå för all överskådlig framtid.
  • Bedömningen av arbetsförmågan görs i förehållande till arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även anpassade och subventionerade arbeten.
  • Alla rehabiliteringsmässiga och arbetslivsinriktade insatser ska vara uttömda.

 

Läsa mer

Försäkringskassan (nytt fönster) - sidor som vänder sig till dem som arbetar i sjukvården och i första hand läkare

Uppdaterad: 2017-08-07
Eva-Marie Sundkvist, Rehabiliteringsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri och rehabilitering