Region Jnkpings ln ATP
plus.rjl.seatp

ATP - Introduktionsmaterial

I fem moduler beskriver Brent James, Intermountain Health Care, grunderna i deras ATP (Advanced Training Program) och den databaserade problemlösning som är grund i verksamhetens kliniska förbättringsarbete. Modulerna benämns för 100% participation och på svenska översätter vi det till ”bästa möjliga varje gång”.

Viktiga utgångspunkter är att varje medarbetare har två jobb, att utföra dagens arbete med sin professionella kunskap och att utveckla vården med hjälp av förbättringskunskap. I modulerna presenteras teoretiska begrepp likväl som praktiskt användbara problemlösningsverktyg.

Till varje modul finns det instuderingsfrågor. Du kan reflektera över innehållet och relatera det till din vardag samt även möjlighet att testa och pröva problemlösningsverktygen.

I denna introduktionskurs fokuserar vi oss på

  • Databaserad problemlösning

  • Enkla förbättringsverktyg

  • Den accelererade förbättringsmodellen

Introduktionskursen är framtagen i samverkan mellan Brent James, Intermountain Health Care och Qulturum, Region Jönköpings Län.

Har du några frågor om innehåll kontakta eller .


Modul 1

Denna första modul innehåller en inledande beskrivning av Intermountain Health Cares strategi för systematiskt förbättringsarbete och introducerar vikten av databaserad problemlösning. Brent James går igenom begreppet kvalitet och definitioner för tre centrala begrepp; process, utfall och kund. Vi får också en kort introduktion till två enkla problemlösningsverktyg, pinnstatistik och process-utfall-kund grid (rutmönster).



Reflektionsfrågor:

Vilka är kunderna i er verksamhet? De fem stegen?

Vilka är de viktigaste processerna i er verksamhet?

Hur fångar ni utfall i era processer gällande det fysiska, service och kostnader?

Hur använder ni pinnstatistik i er verksamhet?


Modul 2

I denna modul går vi vidare med databaserad problemlösning genom två nya problemlösningsverktyg, fiskbensdiagram (orsak/verkan diagram) och Paretodiagram. Fiskbensdiagrammet används för att förstå grundorsakerna till ett problem och du får ta del av en pedagogisk beskrivning av verktygets möjligheter. Paretodiagrammet använder vanligtvis ett fiskbensdiagram och pinnstatistik för att ta fram de viktigaste orsakerna till ett problem. Paretoprincipen innebär att 80/20 regeln, 20% av orsakerna står gör 80% av problemen.

Reflektionsfrågor:

Har du egen erfarenhet av att använda fiskbensdiagrammet?

Testa och gör ett fiskbensdiagram?

Hur kan man prioritera orsaker att gå vidare med i fiskbensanalysen?


Modul 3

Denna modul innehåller två nya begrepp som definieras och gås igenom grundligt. För det första processavvikelser och fel (defekter) som uppkommer. För det andra kvalitetsbrister. Genom att identifiera processavvikelser som har stor inverkan på verksamhetens resultat fås högprioriterade förbättringsområden. Vikten av att göra rätt från början tydliggörs och du får ta del av flera exempel på kvalitetsbrister.

Reflektionsfrågor:

Ta på dig dina MUDA-glasögon och identifiera kvalitetsbrister i din vardag, vad ser du?

Vilka processavvikelser finns i din vardag?


Modul 4

Modul 4 innehåller två delar, tydligt definierade mål för förbättringsarbetet och linjediagram. Ett mål är utmanande, kort och kärnfullt samt innehåller mätbara utfall, väl avgränsade målgrupper och har en tydlig deadline. Ett exempel på förbättringsarbete inom diabetes tydliggör detta.

Reflektionsfrågor:

Hur sätter ni mål i ert förbättringsarbete?

Hur mäter ni era förbättringsarbeten och hur får ni till linjediagram?


Modul 5

Modul 5 bygger vidare på modul 4:s mål och linjediagram och introducerar en förbättringsmodell. Modellen består av två delar, först tre centrala frågor; Vad vill vi uppnå? Hur vet vi om en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Den andra delen av förbättringsmodellen är PGSA-cykeln (Planera – Göra – Studera – Agera). Vi lär oss att kombinera kvalitativ och kvantitativ information i förbättringsarbetet samt vikten av att testa förändringar systematiskt med PGSA-hjul.

Reflektionsfrågor:

Har du erfarenhet av förbättringsmodellens tre frågor?

Att testa förändringar med hjälp av PGSA hjul är viktigt, har du exempel som du gjort tidigare?

Acceleration är centralt i modellen, hur ser du på möjligheten att göra PGSA-modellen snabbare på din arbetsplats?

 

Uppdaterad: 2016-04-04
Patrik Svensk, Qulturum, Verksamhetsnära funktion