Region Jnkpings ln Personal i vård/omsorg
Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg

Hemtjänsten i Hoting, Strömsund, började förbättra tidigt

Personalgrupp på Hoting uppstälkld framför kameran.

Vår utvecklingsgrupp som består av från vänster: Mikael Jansson arbetsterapeut, Ulla-Britt Bergman undersköterska, Eleonore Åsberg Distriktssköterska, Maria Näslund undersköterska, Ulrika Allberg sjukgymnast.  Enhetschef är Annika Andersson – Larsson var fotograf.

 

Medarbetarna i hemsjukvården på enheten i Hoting berättar om hur de förändrade och förbättrade

 

Det var så här det såg ut när vi började 2012...

Våra vårdtagare som hade insatser i form av bistånd samt hälso- och sjukvårdsinsatser var alla registrerade med riskbedömning, förslag till åtgärder och datum för uppföljning. En stor brist var att det inte fanns ett fungerande arbetssätt för att följa upp åtgärderna. I vilket forum skulle åtgärderna diskuteras och utvärderas?

När vi fick en ny vårdtagare tog ingen i vårdlaget med automatik ansvaret att identifiera risker hos vårdtagaren. Distriktssköterskan upplevde att hon ensam fick ”dirigera” för att systematiken skulle fungera.  Flertalet av baspersonalen i hemtjänstgruppen kände sig inte delaktiga i processen (vilket framgick av den mätning vi genomförde). Kontaktmanaskapet fungerade inte heller bra.

Vid flera tillfällen blev de boendegenomgångar vi skulle genomföra var 14:e dag inställda på grund av
- att vårdpersonalen ”gick kort”
- att enhetschef/distriktssköterska eller aktörer från kommunrehab blev upptagen av annat

Boendegenomgångarna prioriterades bort väldigt ofta. Mötet hölls i vårdpersonalens grupprum där många störande moment kom emellan ex ”spring i dörren”, telefon som ringer. Känsla var även att träffarna var ostrukturerade.

Det var även så att dokumentationen vid boendegenomgången för otydlig, vilket innebar att den vårdpersonal som inte deltog, inte kände till vilka åtgärder som vidtagits samt när åtgärder skulle utvärderas.

Våra mål var:

  • att vårdtagarens kontaktperson ska ansvara för att använda instrumentet för riskbedömning i Senior Alert
  • att tillsammans med distriktssköterskan lägga in bedömningen i registret
  • att kontaktpersonen är delaktig och tillsammans med distriktssköterskan redovisar bedömningen samt diskutera r förslag till åtgärder på boendegenomgången med övriga i vårdgruppen
  • att vårdgruppen ansvarar även för att uppföljning i registret utförs efter 3, 6 eller 12 månader

Fler mål

  • Vårdtagarnas risker ska vara väl kända hos samtliga i vårdgruppen
  • Boendegenomgångarna ska vara en prioriterad träff. Möteslokal ska vara i ett konferensrum, alla sitter runt ett bord med fokus på själva mötet. Om distriktssköterskan är förhindrad leder enhetschefen träffen eller tvärt om
  • En gång per månad är mötesdeltagarna tvärprofessionellt sammansatt och inför denna boendegenomgång hämtas rapport ut från registret i Senior Alert. Det görs för att säkra att alla aktuella händelser redovisas/görs kända och för att vi har en tvärproffessionell dialog kring detta.

Vid denna träff görs samtidigt en dokumentation av legitimerad i procapita under sökordet planering. Anteckningen dras ut och sätts i vårdtagarens omvårdnadspärm så att samtlig vårdpersonal kan ta del av vad som diskuterats, vilka åtgärder som vidtagits samt hur och när åtgärder ska följas upp.

Förändringar vi testade

Vi arbetade utifrån PDSA cykeln och vi utförde även mätningar på testerna.

  • När ny vårdtagare finns ska den ha en riskbedömning inom tre veckor
  • Kontaktperson utses inom vårdlaget och den ansvarar för att screena vårdtagaren genom att använda sig av det riskbedömningsformulär som finns
  • Kontaktpersonen sitter tillsammans med distriktssköterskan vid inmatningen i dataregistret och tillsammans ”djuplodar” man och ger man förslag till åtgärder. Riskprofilen sätts in i vårdtagarens omvårdnadspärm. Profilen/åtgärder diskuteras vid boendegenomgång
  • Riskerna görs även kända på en egentillverkad plansch med figurer som representerar de olika riskerna fall, undernäring, sår. På planschen markeras även vilken månad riskuppföljningen ska ske. Här markeras även när det är dags för läkemedelsgenomgång(phase 20) samt när vikt, utdelegerat blodtryck/puls samt glucosserier ska utföras
  • En ny veckodag provas för boendegenomgång, annan möteslokal
  • Att legitimerad direkt dokumenterar i patientens omvårdnadsjournal vad som diskuterats på boendegenomgången, vilka åtgärder som vidtas samt när uppföljning planeras. Direktutskriften sätts in i vårdtagarens omvårdnadspärm

Hur vi lyckade och hur vi har gått vidare - forts efter bilden

Tavla för att följa vad som görs med varje patient.

Hur vi lyckade och hur vi har gått vidare

Känslan vi har är att alla i vårdlaget känner ökad delaktighet och är mer medveten om vårdtagarnas risker. Detta har även bekräftats via mätning, enkät som vårdpersonal fyllt i.

Den plansch som är uppsatt i personalrummet synliggör vårdtagarnas risker tydligare och blir en hjälp i att komma ihåg att utföra uppföljningarna.

Riskbedömningarna på nya vårdtagare blir utförda av kontaktpersonen. På grund av att personalen är lägre bemannad ibland (vikarie sätts inte in) händer det att vi ”halkar efter” några veckor med bedömning men känslan av att distriktssköterskan måste ”dirigera” i rutinen är nu borta.  Känslan är att rutinen är implementerad. Uppföljningsdatum är tydligt markerad och kontaktpersonen ansvarar för att dessa utförs.

Lyckat byta lokal

Att byta möteslokal har fallit väldigt väl ut. Vårdpersonalen tar med omvårdnadspärm på de vårdtagare som ska följas upp. Inga störande moment förekommer och alla är fokuserade på mötet. Vi har en känsla av att alla vet vilka beslut vi tagit när mötet är avslutat. De som inte deltagit kan ta del av dokumentation i patientens omvårdnadspärm.

Enhetscheferna är nu inlagda som rapportbeställare och har därför möjlighet att ha en bra kontroll över hur många vårdtagare med risker samt pågående förebyggande åtgärder som finns ute i hemtjänstområdet.

Behöver förbättras mer

Flertalet av vårdtagarnas risker och de förebyggande insatser som planeras och utförs är inte av hälso- och sjukvårdskaraktär. Vi måste därför fortsätta att förbättra och tydliggöra det som ska genomföras via bistånd i eventuellt genomförandeplanen . Gäller riskerna och åtgärderna hälso- och sjukvård dokumenteras detta i en hälsoplan som finns tillgänglig i patientens omvårdnadspärm

Vi medvetandegör och för dialog med vårdtagaren gällande riskerna och eventuella åtgärder. De allra flesta vårdtagare känner sig väldigt nöjda över en strukturerad screening. När åtgärd är önskvärd att sättas in har det inträffat att vårdtagare tackat nej. De närstående vi kommer i kontakt med känner sig väldigt tacksamma och trygga.

Utvecklingsarbetet fortgår genom att hålla dialogen levande i vårdlaget.

 

Bakgrund: Strömsund ville få till bättre systematik

Strömsunds kommun beslutade 2011 att gå med i kvalitetsregistret. En organisationsplan samt rutin arbetades fram av MAS/kvalitetsutvecklare och regional koordinator. Information om värdet av att arbeta i kvalitetsregister samt information kring flödesschemat, gavs till legitimerade och enhetschefer, av utvecklingsledare på plats i vår kommun.

Fokus första åren låg på särskilda boenden då det var utifrån deras registreringar som verksamheterna skulle få ta del av de prestationsbaserade stimulansmedlen.  Hemtjänsten i Hoting började sitt utvecklingsarbete redan i tidigt stadium.

Beslutat var

- att alla vårdtagare över 65 år med beviljat bistånd enligt SOL eller beviljade hälso- och sjukvårdsinsatser skulle erhålla riskbedömning i kvalitetsregistret

- om det fanns multisjuka personer under 65 år skulle de inkluderas i vårdpreventionen

Under 2012-2014 fortsatte utvecklingsarbetet på vår enhet i Hoting, med stöd av utvecklingsledare. Hemtjänstgruppen i Hoting deltog i teamutbildning okt 2013 – mars 2014. I teamet ingick två undersköterskor, en distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och enhetschef.

Huvudmålet för oss i teamet var
- att det förebyggande arbetet skulle ha en smidigare systematik,
- att på ett mer strukturerat sätt reflektera och utvärdera resultaten.  

Vi kartlade nuläget och tillsammans identifierade vi de största gapen mellan nuläget och det önskade läget.

Teamutbildningen hade tre lärseminarier under ledning av utvecklingsledare från Regionförbundet Jämtlands län. Mellan träffarna pågick ett aktivt utvecklingsarbete på ”hemmaplan”.

 

 

 

 

Kontakt

Eleonore Åsberg
distriktssköterska

Hemtjänsten Hoting
Webb www.stromsund.se

Förändringar i korthet

  • Informationstavla i personalrummet - synliggör vårdtagarnas risker, hjälp att komma ihåg att utföra uppföljningarna
  • Riskbedömningarna på nya - utförs av kontaktperson, distriktssköterskan slipper "dirigera"
  • Uppföljningsdatum markeras tydligt - kontaktpersonen ansvarig
  • Ny möteslokal -vårdpersonal tar med omvårdnadspärm på de vårdtagare som ska följas upp
  • Medarbetarna fokuserade på mötet, alla vet vilka beslut som är tagna 
  • Tydlig dokumentation i patientens omvårdnadspärm - kan läsas av de som missat mötet 
  • Enhetscheferna är rapportbeställare, anges tydligt; de kan ha bra kontroll över aktuella läget i hemtjänstområdet
  • Bättre dialog med vårdtagare
  • Åtgärder utöver hälso- och sjukvård, dvs via bistånd ska förbättras ytterligare, tydliggörs i plan för genomförandet
Uppdaterad: 2015-06-01
Rolf Bardon, Qulturum, Verksamhetsnära funktion