Region Jnkpings ln Flisa 2017
plus.rjl.seflisa2017

Föreläsare som kommer till Flisa 2017.

Här nedan kommer en fortlöpande presentation av föreläsare som kommer till Flisa 2017.

 


Nya Traumalarmskriterierna

Fredrik Linder

Specialist i kirurgi med inriktning på akutkirurgi och trauma vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Utöver klinisk verksamhet är Fredrik vice ordförande i Svensk förening för akutkirurgi och traumatologi samt bedriver forskning kring triage och diagnostik vid trauma. Fredrik har lett en expertgrupp i LÖF:s regi och där medverkat till att ta fram nu gällande nationella kriterier för traumalarm på sjukhus och arbetar för bättre traumaomhändertagande genom bl.a anordnande av kurser för kirurgbakjourer i kärlkirurgi och trauma samt kurser för traumaledare.


Hygien och smitta på väg

Daniel Vasilcin 

Ambulans sjuksköterska/hygienombud

Distrikt 3 Skåne Helsingborg/Höganäs. 


Antagonistisk händelse / terrorkort

Anni Juhlin är specialistutbildad sjuksköterska inom ambulanssjukvård samt sjuksköterska inom försvarsmakten. Tillsammans med Anna Ardevi har hon tagit fram ambulanssjukvårdens terrorkort för Region Skåne. Ett projekt för att få ambulanspersonalen mer medveten och ha rätt mindset vid sjukvård i händelse av antagonistiska händelser.

Anna Ardevi är specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård. Till vardags är hon operativ chef och utbildningsansvarig i sitt distrikt och har tillsammans med Anni Juhlin fått i uppdrag av Region Skånes Prehospitala Enhet, RSPE, att ta fram en handlingsplan för hur ambulanssjukvårdens personal ska tänka och agera vid misstanke om en terrorhändelse eller pågående dödligt våld (PDV).


Pre - HAST & VP - stroke

Marcus Anundi

Ambulans och anestesisjuksköterska. Han har varit verksam inom ambulanssjukvården sedan 2006 och var lokal studiesamordnare under Pre-HAST studien i Hässleholm. Marcus har även varit med och utformat vårdprogram Rädda hjärnan och delaktig i projektet " Ett seende samhälle".

Arne Olofsson

Arbetar som regional ambulansöverläkare och bitr. chefläkare i Region Skånes ambulanssjukvård sedan 2013. Innan dess arbetade han som ambulansöverläkare i ambulansdistrikt 1 (Malmö-Trelleborg) och som akutläkare vid framför allt akutmottagningen SUS-Lund. Arne arbetar som prehospital representant med regionala vårdprogram, senare tid med fokus på stroke, och därmed med de utmaningar nya behandlingsregimer såsom trombektomi erbjuder.


 

E-call / SOS

Björn Skoglund

Tjänsteutvecklare 112/Krisberedskap på SOS Alarm.

Nu kommer det första sensorstyrda automatiskt utlösta 112-anropet; bilen som larmar själv när den krockat. Senast den 1 oktober ska SOS Alarm vara redo att ta emot sådana eCall. Men hur fungerar eCall ? Vad innebär egentligen eCall för landsting och ambulanssjukvård? Vilka scenarion har vi framför oss? Det får du veta mer om här!


 

SMSlivräddare

 

Åsa Högstedt

Västra Götalandsregionen är en del i projektet SMSlivräddare som bedrivs i Stockholms Läns Landsting och i VGR. Funktionen SMSlivräddare innebär att man med hjälp av en applikation - ”app”- i en mobiltelefon kan lokalisera och aktivera frivilliga livräddare till platsen för ett plötsligt hjärtstopp. Systemet letar efter deltagare som befinner sig i geografisk närhet och som antingen får till uppgift att bege sig till den drabbade och påbörja HLR alternativt hämta närmsta hjärtstartare och ta den till platsen för hjärtstoppet. Vad är våra erfarenheter från implementeringen? Hur upplever first responders mötet med livräddare? Vad har vi lärt om livräddarens behov? Gör funktionen skillnad? Det är frågor vi ska försöka reda ut – Välkomna!


 

Diskrimenering och bemötande i vården

 

Pom Sandhagen

Jobbar som utbildare för RFSL. Hen föreläser om hbtq, anti-diskriminering, normer och normkritik. Under utbildningen kommer bland annat frågor som rör bemötande, livsvillkor, normer och kränkningar att tas upp. Utbildningen består av föreläsning, övningar och diskussioner, och fokuserar både på arbetsmiljö och på det externa bemötandet.     


 

Rakel idag och i framtiden – Vad innebär det för oss inom akutsjukvården?

 

Evert Enblom

Behoven av kommunikationstjänster för aktörer med ansvar för samhällets säkerhet och hälsa förändras i takt med teknik- och samhällsutveckling. MSB har utrett vilka krav och behov aktörerna har och förbereder för en hur en framtida kommunikationslösning kan utvecklas för de aktörer som idag använder Rakelsystemet. Behovet av en kommunikationslösning som utöver talkommunikation via radio även kan hantera överföring av data och rörliga bilder i realtid är stort. Samtidigt måste lösningen uppfylla samma höga krav på säkerhet, robusthet och tillgänglighet som Rakelsystemet. Under seminariet berättar vi om hur Rakel kommer att utvecklas och kompletteras med högre datakapacitet och om behov och krav på framtida lösningar.

 


Pågående dödligt våld

Henrik Carlsson, Lärare i Katastrofmedicin, Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Region Östergötland

 

(Bild kommer)

 Henrik Lidberg, Lärare i Katastrofmedicin, Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Region Östergötland

Hur räddar vi så många liv som möjligt vid pågående dödligt våld?

 


Enhetligt triagesystem

Oscar Henning, Lärare i katastrofmedicin, Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) Region Östergötland

Joakim Lundin Arbetar som verksamhetsutvecklare vid enheten för prehospital vård. Region Östergötland. Ansvarig för bl.a. Paratus ambulansjournal och Rakel.

Anita Mohall Beredskapsöverläkare ,Medicinskt ansvarig läkare Enheten för prehospital vård, Region Östergötland

Triage i skadeområde, ett enhetligt och enkelt nationellt system, behöver vi det? Vad syftar det till? Vilka patienter vill vi hitta? Hur relaterar det till alla andra triagesystem ?

 


AED Nordic Workshops

Freek Gubbels

På Workshopen kommer vi att presentera NIHON KOHDEN, som er produsent av våre produkter och AED Nordic, som har nordisk agentur på NIHON KOHDEN defibrillatorer.

Dessutom kommer verkstaden att handla om defibrillering, de speciella tekniska egenskaperna hos vår defibrillatorer, including AED linkage, som er overvågningsmodul av defibrillatoren, samt CPR assist, en enhet, som hjälper dig att lära dig att göra HLR precis. På vår verkstad får folk möjlighet att prova på våra produkter. Freek Gubbels vil presentera produkterna och underlättar att människor kan prova våra produkter hands on.


 

Bedömningsbil med särskilt uppdrag

Andreas Ullgren Ambulanssjuksköterska ,Tommy Snögren Ambulanssjukvårdare och psykskötare.

Bedömningsbil  med särskilt uppdrag - Akut insats och proaktivt arbete med nyanlända och asylboenden i "Gamla Skaraborg". Vi jobbar akut, förbyggande genom fasta besök  på boenden och genom undervisning om hur svensk hälsosjukvård fungerar.

 


Drönare som räddar liv

Andreas Claesson är ordförande i Svenska HLR rådet, ambulanssjuksköterska i VGregionen samt Med Dr. vid Hjärtstoppscentrum Karolinska institutet Solna. Claessons forskningsprojekt fokuserar på medicinsk vetenskap i prehospital miljö och problemställningar kring bland annat drunkning, tidig defibrillering och drönare som räddar liv.

Teknologin kring obemannade luftfarkoster (UAV/drönare) är här för att stanna och utvecklas, behoven och möjligheterna många. Genom kart-modeller (GIS) kan områden med lång ambulansresponstid och hög incidens av akut sjukdom exempelvis plötsligt hjärtstopp identifieras och drönarsystem implementeras. I två världsunika studier den senaste publicerad Juni 2017 i den ansedda tidskriften JAMA, har hjärtstoppscentrum, Karolinska institutet (KI) belagt nyttan med att leverera en defibrillator med hjälp av drönare. Drönare kan även användas som ett livräddningsverktyg vid vattenmiljöer för eftersök av saknad person och för att tillse flytkraft och förhindra drunkning. I analogi med en hjärtstartare kan en lågkostnads livräddningsdrönare användas av människor på plats under de första minuterna efter endast en kort kurs för att rädda liv i samband med drunkning i öppet hav, sjö eller på bristande is.


 

Ambulanspersonalens rättsliga skydd

Ulf H Fröberg är VD och chefsjurist vid Institutet för Medicinsk Rätt AB (IMR)

Ulf är en av landets mest erfarna och anlitade föreläsare inom rättsområdet medicinsk rätt. Förutom inom all den utbildningsverksamhet som årligen arrangeras av IMR medverkar Ulf i uppdragsutbildningar. Föreläsningarna uppskattas oftast genom att författningsbestämmelser illustreras med fallbeskrivningar och att deltagarna får möjligheter att medverka i diskussionsinslag. Det är ju viktigt att vårdgivare, ledningsansvariga och yrkesutövare får förståelse för reglernas syfte, nämligen att skydda människor mot skador m.m. Lika viktig som patientsäkerheten är personalsäkerheten. Vid prioritering mellan dessa båda säkerheter måste personalsäkerheten få förstaplatsen. Utan personalsäkerhet ingen patientsäkerhet. Vilket rättsligt skydd har ambulanspersonalen det är vad föreläsningen kommer att handla om. Vem eller vilka ansvarar för att ambulanspersonalen kan utföra sina uppgifter? Och vilket är ansvaret?


 

Paneldebatt om SLAS-behandlingsriktlinjer

Håkan Klementsson

Annika Åström Victorén

MLA

Ambulanssjukvården

Region Jönköpings län

 

 Per Örninge

Arbetar som regional ambulansöverläkare i Västra Götalandsregionen sedan 2011. Innan dess arbetade han som ambulansöverläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och kliniskt som läkare på regionens ambulanshelikopter. Per är vice ordförande i Flisa och aktiv i nätverket Slas. För närvarande har han ett förordnande som expert i den statliga 112-utredningen.

Debatörer

Peter Jonasson

Annika Metander

 


 

SOS Alarm om framtidens alarmeringstjänst

 

Thomas Johansson är kommunikationschef och ansvarig för samhällskontakter på SOS Alarm. Han är också företagets representant i 112-utredningens expertgrupp.

112 är förmodligen det viktigaste numret vi slår under våra liv. I en nödsituation är tid skillnad mellan liv eller död. Det är av yttersta vikt att vi har en väl fungerande alarmeringstjänst som aldrig orsakar att dyrbar tid förloras. En statlig utredning ser nu över förutsättningarna för den nationella alarmeringstjänsten. SOS Alarm berättar om förslagen som möjliggör att ännu fler liv kan räddas.


Säkert arbete på väg

Tommy CarneboBrandman sedan 16 år och ansvarig för trafikolycksutbildningar.

Hur många kollegor ska behöva sätta livet till när vi försöker hjälpa andra som råkat ut för en trafikolycka? Under 2016 förlorade förlorade vi två stycken medarbetare under arbete vid trafikolyckor. Vi kan alla vittna om att klimatet på våra vägar blir bara hårdare och hårdare. Hänsynen till varandra och framförallt brand och ambulans har nästan försvunnit helt. Förare skall fram till vilket pris som helst och gärna ta några bilder på vägen. Hur ska vi kunna säkra våran arbetsmiljö och samtidigt minimera påverkan på övriga samhället? Hur kan vi genom bättre samarbete förhindra att ambulansen står själva på en trafikolycka utan skydd från brand?

Södertörns brandförsvarsförbund har under 2016 tagit fram ett nytt utbildningsmaterial för hur brandkår och ambulans ska arbeta vid trafikolyckor. En världsunik "TMA-bil" har framställts som hjälp i detta arbete.


 

Hur fungerade Rakelnätet händelsen på Drottninggatan den 7 april i Stockholm.

 

Mikael Abbemo

 

Lars Berzell

Samhället och hotbilden mot Sverige förändras och vi möter nya utmaningar. Hur fungerade Rakelkommunikationen inom och mellan ambulanssjukvården och övriga aktörer vid händelsen på Drottninggatan den 7 april i Stockholm? MSB och Stockholms läns landsting delar med sig av sina erfarenheter från händelsen och även om den pågående utredningen som MSB arbetar med.

Mikael Abbemo från Rakelförvaltningen i Stockholms läns landsting och Lars Berzell kundansvarig på MSB - Rakel och ledningssystem berättar.

 

 


ÅSA III - utvärdering av utalarmering av ambulans: har operatörens formella medicinska utbildning betydelse?

Katarina Bohm är docent i akutsjukvård och universitetslektor vid Karolinska institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KISÖS) samt innehar en kombinationstjänst vid akutkliniken på Södersjukhuset. Hon har aktiv del i specialistsjuksköterskeutbildning inom ambulans samt medicin och kirurgi. Hennes forskning handlar om det första segmentet i hälso- och sjukvårdskedjan, larmcentral och ambulans. Aktuella projekt studerar bla den vidareutveckling av det återkopplingssystem mellan ambulans och larmcentral som ursprungligen togs fram utifrån en finsk modell i Veronika Lindströms avhandling. Detta ger möjlighet att undersöka larmcentralens träffsäkerhet i sina bedömningar samt exempelvis vilken kompetens som gör säkraste bedömningarna. Hon handleder två doktorander; det ena projektet handlar om patienter med osäkra symtom prehospitalt både under larmsamtalet och i ambulansen, det andra olika aspekter av larmcentralens hantering såsom träffsäkerhet, kompetens och hur bild kan bidra till bedömningen.


Nationell kunskapsnod för C-händelser

Work shop C-nod kommer att innefatta de tre nedanstående föreläsarna:

Erik Nordhall

Bitr Verksamhetschef Akutsjukvården Västerbotten

Britt-Inger Saveman

Professor i omvårdnad och centrumchef Kunskapscentrum Katastrofmedicin, Umeå

Ulrika Bergström

Forskare och toxikolog vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och där även biträdande centrumchef vid kunskapscentrum för katastroftoxikologi.


SAMS-studien

Ingela Hasselqvist-Ax
Anestesisjuksköterska, Utbildningsledare Södersjukhuset
Doktorand Karolinska Institutet
Centrum för Hjärtstoppsforskning

”Saving more lives in Sweden” (SAMS) är en nationell överlevnadsstudie genomförd mellan 1 jan 2012 och 31 dec 2014 i nio län i Sverige som inkluderar 8698 patienter med bevittnat hjärtstopp utanför sjukhus. Syftet var att öka 30-dagars överlevnaden på nationell nivå genom samtidig utlarmning av ambulans, räddningstjänst och/eller polis.


Önskeambulansen

Anna Ask

Ambulanssjuksköterska och en av grundarna till föreningen Önskeambulansen hemmahörande i Karlshamn i Blekinge.

Den ideella  föreningen Önskeambulansen startades på initiativ från ambulanspersonalen i Karlshamn 2011. Föreningen har som ändamål att förbättra livskvalitèn för svårt sjuka och funktionshindrade genom att erbjuda transport och support efter den enskildas behov. Att i möjligaste mån kunna tillmötesgå en persons önskemål om någon aktivitet. Det kan exempelvis vara en utflykt eller en resa till något önskat resmål i sådana situationer som inte ingår i den offentliga sjukvårdens åtaganden. Föreningen drivs med hjälp av gåvor, sponsorer och ideella insatser. Föreningen arbetar även med att inspirera andra till att starta liknande verksamheter i andra delar av landet. Kom och lyssna till en föreläsning om hur arbetet med föreningen startade och hur man har erövrat många bra erfarenheter som har påverkat utvecklingen av föreningen till vad eden är idag.


Behandling med syrgas vid misstänkt hjärtinfarkt

 Johan Herlitz

Den kliniska effekten av rutinbehandling med syrgas vid misstanke om hjärtinfarkt och normal syremättnad är oklar.I en nationell prospektiv registerbaserad randomiserad klinisk studie har patienter med klinisk misstanke om hjärtinfarkt och en syremättnad på minst 90% behandlats med syrgas eller luft. Syrgas gavs i en dos på 6 liter/min under 6-12 timmar. Behandlingen påbörjades antingen före eller snarast efter ankomst till sjukhus. Det primära utfallsmåttet var total dödlighet under 1 år.Trettiofem sjukhus och deltagande ambulansorganisationer med möjlighet att vårda hjärtinfarktpatienter deltog i studien runt om i Sverige.Totalt inkluderades 6.650 patienter från april 2013 till december 2015. Resultatet kommer att redovisas under FLISA.


Hjärtstopp utanför sjukhus

Anneli Strömsöe, Falun.

Anestesisjuksköterska, klinisk lektor inom ambulanssjukvården, landstinget Dalarna

Avhandling inom ämnet "Hjärtstopp utanför sjukhus", disputerade 2013. Koordinerar registerdelen "Hjärtstopp utanför sjukhus" i det nationella kvalitetsregistret  "Svenska hjärtlungräddningsregistret".


Kulturmöten i vården

Jeanette Ohlsson Carlborg är religionshistoriker med islam och den arabiska kulturen som specialinriktning. I drygt 17 år har hon föreläst och utbildat i ämnet interkulturell kommunikation inom sjukvård, skola och på myndigheter. 

Med erfarenhet från att ha bott över 20 år utomlands har Jeanette fått en unik inblick i hur människor lever i andra kulturer och hur religion, kultur och tradition påverkar männsikors sätt att vara och förhålla sig till sig själva och sin omvärld.


 Sjukvårdens larmcentral - Framtidens larmcentral är redan här

Per Andersson är verksamhetschef för Ambulanssjukvården, Akademiska sjukhuset sedan 2005. Verksamheten innehåller både länets ambulanser samt Sjukvårdens Larmcentral i Uppsala. Per kommer att presentera hur nya områden inom den prehospitala vården förändras genom deras verksamhetsknutna larmcentral. Idag kan patientgrupper följas från första larmsamtal till och efter utskrivning, och de kan mäta precision i fattade beslut.


Mot alla odds

Christoffer Lindhe är killen som var med om en tragisk tågolycka sommaren 2006. Han var då 17 år och blev överkörd av ett godståg och förlorade båda sina ben och en arm. Lyssna till berättelsen om olyckan, hans väg tillbaka samt hans nya mål i livet som elitsimmare och människa.

Efter Paralymics 2008 fick han utmärkelsen Svensk Hjälte inom kategorin kämpe. Motiveringen löd: "Christoffer Lindhe är en svensk hjälte för att han , trots en extremt svår olycka, har kämpat sig tillbaka till livet - och till två fjärdeplatser i Paralympics 2008. Han är beviset för att man aldrig skall ge upp."


Avancerad prehospital simulering

        

Magnus Hagiwara, Ambulanssjuksköterska och Universitetslektor Högskolan Borås och Hans Thörnkvist, Ambulanssjuksköterska och utbildningsledare Skaraborgs Sjukhus

 De skall presentera ett samarbetsprojekt kring ambulanssimulering. Projektet är ett samarbete mellan ambulanssjukvården i Skaraborg, Serious Games/ Högskolan Skövde och Prehospen/ Högskolan Borås. I detta projekt har en simuleringsplattform för ambulanssjukvård utvecklats och testats. I denna nya simuleringsplattform har simuleringsscenario utvecklats i både bredd och djup. Med bredd menas att alla faser i ett ambulansuppdrag ingår. Med djup menas att med metoder från dataspels forskning har rollspel och miljöer utvecklats.


Nya smittor i en förändrad värld

 

Malin Bengnèr  Smittskyddsläkare Region Jönköping

Nya smittor i en förändrad värld. Flyktingströmmar, klimatförändringar och en ökande antibiotikaresistens ger oss nya förutsättningar att jobba efter. Gamla bekanta smittor blir aktuella igen och nya smittämnen dyker upp. Hur påverkar detta mig i mitt vardagliga arbete? Vilka risker finns och hur skyddar jag mig och min patient?


Avancerad Räddning

Anna-Karin Hultman , Magnus Lindström

Ambulanssjukvården i Höganäs har på uppdrag av Region Skåne arbetat fram en modell som kallas "Avancerad räddning".Funktionen Avancerad Räddning är ett nära samarbete mellan räddningstjänsten och ambulansen. Ett AR-team består av minst 4 personer med kompetens att hantera specifik utrustning för livräddning och undsättning samtidigt som insatsen innbär "rope-Rescue" med kännedom om klättring. Räddningsinsatserna kräver kompetens att klara svåra förutsättningar som vindkraftverk, byggmaster, klippterräng och skyskrapor.


Att möta någon som inte delar min världsbild


Rebecca Popenoe är medicinsk antropolog verksam vid Sektionen för Omvårdnad på Karolinska Institutet.  Hur kan man vidga perspektiv för att kunna möta människor med respekt när de inte alltid "köper" de förgivettagna sätt att se på sjukdom, hälsa, döden, individen och familjen som ligger till grund för svensk sjukvård?  Rebecca har undervisat och föreläst om bemötande av "nya svenskar" inom vårdsammanhang  i över 20 år. Hon har tidigare forskat bland araber i Niger, Västafrika, och har skrivit boken Feeding Desire: Fatness, Beauty and Sexuality among a Saharan People (Routledge, 2004). 


Barn som anhörig vid allvarlig händelse


Anne Kristine Bergem er psykiater med mange års klinisk erfaring, lederutdannelse fra Handelshøgskolen Bi, utdanning i voldsrisikovurderinge og -håndtering samt gruppeterapeut.

Hun er i dag leder av Norsk psykiatrisk forening og leder av Norsk forening for traumatologi, akutt- og katastrofemedisin.

Hun arbeider som fagrådgiver for BarnsBeste - nasjonalt kompetansesenter for barn som pårørende (anhöriga) og har skrevet tre fagbarnebøker samt en håndbok i arbeid med barn som pårørende i akuttsituasjoner.

 


 

 

 


 

Risker och krav på de som kör utryckningsfordon

Jörgen Lundälv (Fotograf Sören Håkanlind)
Jakten på utryckningsföraren och kompetenskraven
-annonsering efter ambulansföraren och kvalifikationer i arbetsgivarens platsannonser – en innehållsanalys

Jörgen Lundälv är docent i trafikmedicin vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi vid Umeå universitet sedan år 2007. Jörgen är också docent i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet sedan år 2011. Han har bedrivit skadeforskning om bland annat utryckningsfordon och säkerhet sedan 2002 och har studerat säkerhetsituationer för utryckningsförare i Finland, Norge och Sverige.


Äventyrerska