Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Enteral nutrition

Indikationer för enteral nutrition

Enteral nutrition används till patienter som inte kan försörja sig per os men har en fungerande mag- och tarmkanal.  Enteral nutrition bör då vara förstahandsalternativet framför parenteral nutrition.

Enteral nutrition kan ges som enda nutrition eller som komplement till patienter med lågt energi- och näringsintag.

Enteral nutrition kan också kombineras med parenteral nutrition för att täcka patientens energi- och näringsbehov.

Läkaren ansvarar för ordination av enteral/parenteral nutrition.

Vanliga användningsområden är:

  • Sjukdomar i svalg och strupe
  • Medvetslösa patienter
  • Pre- och postoperativt
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar och short bowel syndrom
  • Aptitstörningar - hypermetabola störningar
  • Brännskador
  • Psykiska sjukdomar
  • Neurologiska sjukdomar

Energibehov

Energibehov

 

Val av sondnäringar

Region Jönköpings län har ett upphandlat sortiment av sondnäringar.

Sortiment och produktinformation, Länk till Hjälpmedelscentralen Region Jönköpings län.

 

Välj matningssätt utifrån patientens förutsättningar

 

Intermittent matning

Metoden används då patientens tillstånd tillåter en snabbare tillförsel. Intermittent matning innebär att sondnäringen fördelas som måltider. Fördelarna är att patienten kan vara bunden kortare tid av dygnet. Det kan också tänkas ge en mer fysiologisk stimulering av mag- tarmkanalen och kroppens ämnesomsättning. Tillförselhastigheten bör ej överstiga 300 ml per timme. Efter varje måltid sköljs sonden med 50 ml vatten. Aggregatet byts vid varje tillfälle.

Bolusmatning

Bolusmatning innebär att näringen ges om 250-300 ml per måltid, 6-7 måltider per dag.

  • En 50-60 ml spruta används.
  • Varje matning bör ta minst 20–30 minuter.
  • Efter måltiden genomspolas sonden med ca 50 ml vatten.
  • Patienter som sondmatar sig själva kan föredra denna metod. Den är också enkel att använda för patienten som vistas ofta utanför hemmet.

Kontinuerlig matning

Metoden bör användas om patienten:

  • Under en längre tid varit fastande eller haft ett lågt näringsintag per os.
  • Har diarré, illamående eller besvär med uppblåsthet. Risken minskar då sondnäringen kan tillföras med lägre hastighet
  • Sonden är placerad i duodenum eller jejunum. Pump rekommenderas.

Kontinuerlig matning innebär att sondnäringen tillförs under 16-20 timmar per dygn. Patientens energibehov avgör hur mycket som ges per timme. Tillförselhastigheten beräknas utifrån detta. Aggregatet byts vid varje tillfälle men minst 1 gång per dygn.

Förslag till startschema för enteral nutrition

  • Uppstartsschema 1, Sondmatning i ventrikeln (Används om patienten inte bedöms vara undernärd och/eller inte har varit fastande i mer än 3 dygn.)
  • Uppstartsschema 2, Sondmatning i ventrikeln (Används om patienten bedöms vara undernärd och/eller varit fastande i mer än 3 dygn.)
  • Uppstartsschema 3, Sondmatning i jejunum/ventrikeln (Används om patienten har en jejunumsond eller har en ventrikelsond efter en stor operation i magtarmkanalen.)

Uppstartsschema 1+2  innebär att sondmaten ges som intermittent tillförsel från uppstart, hastighet beroende på hur magtarmkanalen används tidigare.

Uppstartsschema 3 ges med kontinuerlig hastighet till jejunosond och kritiskt sjuka patienter. Långsam tillförsel vid start förebygger komplikationer i form av illamående och diarréer.

Nutritionspump kan vara en god hjälp för att ställa in rätt tillförselhastighet. Hastigheten bör då inte överstiga 300 ml per timma.

Fungerar allt efter de första dygnen utan komplikationer, kan matning även ske utan pump, intermittent eller bolusmatning.

Patienten kan behöva stöttas med näring parenteralt under de första dygnen för att uppnå adekvat intag av energi och näring.

Viktiga omvårdnadsrutiner vid enteral nutrition

Hygien

Enteral nutrition - praktiska hygienrutiner vid sondmatninger vid enteral nutrition Länk till Smittskydd vårdhygien

Sondens läge (vid nasogastrisk sond)

Sondens läge kontrolleras före varje mattillfälle med hjälp av "kurrprovet" - spruta ner en liten mängd luft i sonden och lyssna med stetoskop över magsäcken. Om sonden ligger rätt hörs ett "kurrande". Lackmuspapper kan också indikera att sonden är rätt placerad.

Gastrostomi: PEG/Knapp/Gastrotube

Spruta igenom systemet med 50 ml vatten både innan och efter sondmatningen, speciellt viktigt vid läkemedelsgivning. Observera hur patienten mår och att vattnet sprutas in utan motstånd. Kontrollera att läget på gastrostomin är oförändrat.

Eftersom vattnet dunstar i Gastrotubens eller Knappens  ballong ska det bytas var 14:e dag.

Temperatur

Sondnäringen ska hålla rumstemperatur vid matning.

Sprutor


Sondsprutor avsedda för enteral nutrition finns av två typer, och har en avvikande färg (LILA) för att undvika förväxling.

  • Engångssprutor, som är sterilt förpackade och avsedda för engångsanvändning. Dessa är märkta med symbolen http://www.vardhandboken.se/Bilder/SIS_symbol_engangsbruk.jpg. Används framförallt inom slutenvården, men även där vårdtagaren inte har tillgång till eget kök/pentry. För läkemedelstillförsel används engångssprutor som kasseras efter användningen.
  • Flergångssprutor, som är sterilt förpackade men osterila efter första användningen, och är avsedda att användas endast på en och samma vårdtagare. Dessa används i det egna hemmet och på särskilt boende, där tillgång till eget kök/pentry finns. Rengörs på ren arbetsplats i kök eller pentry. Badrummet är en olämplig plats p.g.a. fuktig och oren miljö.

Sortiment och produktinformation, Länk till Hjälpmedelscentralen Region Jönköpings län.

Aggregat

Endast aggregat för sondmatning ska användas. Byt aggregat minst en gång per dygn vid kontinuerlig matning. Vid intermittent matning ska aggregatet bytas vid varje matningstillfälle.

Sortiment och produktinformation, Hjälpmedelscentralen Region Jönköpings län.

Patientläge

Bäst är om patienten kan sitta upp vid sondmatning. Är patienten sängliggande höj huvudändan på sängen (30 grader) eller höger sidoläge vid matning samt en stund efteråt.

Munhygien

Följ mun- och näshygien. Var observant på tryckskador i näsborren vid nasogastrisk sond. Stimulera salivproduktionen.

Läkemedel

Flytande läkemedel rekommenderas. Trögflytande läkemedel och droppar spädes. Tabletter krossas och löses upp i vatten. Undvik enterotabletter/kapslar och slowrelease tabletter/kapslar. Läkemedel bör ej blandas med sondmat utan ges separat som bolusdos.

Gastrostomistoma

Inspektera dagligen. Rengör med vanligt kranvatten. Reglera stopplattan så att den inte sitter för hårt eller för löst mot huden.

Vid behov använd kompress, hudskyddsplatta, häfta eller förband som fixering.

Komplikationer

Länk till:

Komplikationer vid enteral nutrition

Enteral nutrition i hemmet

Påbörja planeringen för hemgång i god tid ex i  Meddix och med dietist. Innan patienten skrivs ut från avdelningen kontaktas berörd hemsjukvårdsteam.
I omvårdnadsepikrisen ska nödvändig information till distriktssköterska finnas. Vårdavdelningen eller distriktssjuksköterskan ansvarar för att patienten/anhörig/personal informeras om handhavandet av enteral infart, sprutor, aggregat och hur man använder pumpen. Skicka med engångstillbehör(sprutor, aggregat) för en vecka.

Patienter som övergår till kommunen för fortsatt medicinskt omhändertagande

  • Sondnäring skrivs ut på landstingsbidrag av specialistläkare eller dietist. Nya rutiner från 2017-02-01
  • Droppställning på hjul (finns på hjälpmedelscentralen) och ev. stetoskop beställs via distriktssjuksköterska.
  • Avdelningen ansvarar för beställning av pump, ev  ryggsäck och bordsstativ.  

 Patient som övergår till kommunens boende (äldreboende, korttidsboende, gruppbostädersamt rehabavdelningar)

  • Sondnäring ska inte skrivas ut till patienter med helinackordering i kommunens särskilda äldreboende. Kommunen är kostnadsansvarig. Sondnäring betraktas som specialkost och ersätter den vanliga kosten. Dietist gör nutritionsbedömning och föreslår sondmat. Nya rutiner från 2017-02-01
  • Droppställning på hjul (finns på hjälpmedelscentralen) och ev stetoskop beställs via distriktssjuksköterska.
  • ​Kom överrens med boendet vem som ska beställa pump, ev ryggsäck och bordsstativ från hjälpmedelscentralen.

Läs mer i Vårdhandboken

Ansvarig

Agneta Aasa

Uppdaterad: 2017-08-02
Marie Åhs, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering