Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

 Basala hygienrutiner

 
Den viktigaste grundprincipen i alla vårdsituationer, oavsett verksamhet, är att skapa barriär mot smitta och smittspridning. Detta innebär praktiskt att basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer för att förebygga smittspridning av såväl känd som okänd smitta. Alla vårdgivare och all personal måste känna till gällande rutiner och ha kunskap om hur smitta sprids. Se smittvägar.


Handhygien


Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Därför är god handhygien vårt enklaste, billigaste och mest effektiva sätt att förebygga smittspridning. Detta förutsatt att den utförs på rätt sätt och vid rätt tillfälle. I handhygien ingår förutom händerna även underarmarna.


Grundförutsättningar för god handhygien uppfyller Du genom att:

  • inte använda ringar, armband, armbandsklocka, bandage, stödskenor eller motsvarande som samlar mikroorganismer och hindrar en riktig handhygien
  • hålla naglar korta och inte använda nagellack i arbetet. Långa vassa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts. Även skulpterade och förlängda naglar utgör en vårdhygienisk risk.
  • använda handbalsam för att förebygga nariga och torra händer. Narighet och torrhet kan ge upphov till torrsprickor, hudproblem och nagelbandsinfektioner. Frekvent användning av tvål och vatten ökar risken för uttorkning av huden
     

Handdesinfektion


Görs med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Händerna skall vara torra före handdesinfektionen. Applicera handdesinfektionsmedel i handflatan. Ta så stor mängd att händerna är fuktiga tills alla ytor på händerna är bearbetade. Massera in spriten på händernas bägge sidor, glöm inte fingerblommor, fingerveck och underarmar, så att hela hudytan täcks. Bearbeta huden tills den är torr.


Tillämpas:

  • direkt före och direkt efter vårdtagarnära kontakt,
  • före rent arbete, t.ex. hantering av mat, läkemedel, sterilt eller desinfekterat material,
  • före och efter undersökning, sängbäddning och handskanvändning,
  • före och efter aseptiskt arbete, t.ex. katetrisering, sårvård, injektioner.


Handtvätt


Utförs om händerna är synligt smutsiga. Fukta händer och underarmar under rinnande vatten och massera in tvål. Skölj noggrant så att inga tvålrester finns kvar. Klapptorka händer och underarmar torra med fabriksrent torkpapper. Gör därefter handdesinfektion.


Handskar


Syftet med handskanvändning är att minska förorening av händerna. Handskar ska inte förorenas när de tas på och de utgör inget absolut skydd vid användning. Handdesinfektion ska därför alltid utföras före och efter handskanvändning. Handskarna är ett komplement till och inte en ersättning för handhygien.


Används:

  • vid risk för grov nedsmutsning av händerna, t.ex. vid blöjbyte och såromläggning,
  • i situationer vid direktkontakt med kroppsvätskor som t.ex. blod, sårsekret, avföring, urin eller material som förorenats av dessa.
     

Du kan sprida smitta med handskar på händerna om Du inte skiljer på rent och smutsigt arbete. Använda engångshandskar ska kastas efter användning. Handskarna ska varken tvättas, desinfekteras eller användas igen. För att kunna arbeta säkert med handskar ska Du ha rätt storlek. Val av handske styrs av vilken typ av arbetsuppgift som ska utföras.
 

Se fördjupning och upphandlat sortiment i Handskguiden*.


Skyddsrock/engångsplastförkläde


Arbetskläderna blir lätt nedsmutsade. För att minska risken att överföra smitta mellan vårdtagare används skyddskläder vid vårdtagarnära arbete. En vårdtagarbunden skyddsrock av tyg minskar den klädburna smittan med 20 – 100 gånger, genom att arbetskläderna under rocken blir mindre smutsiga. Skyddseffekten är dock beroende av hur våt skyddsrocken blir och hur tätt tyget är. Skyddseffekten av engångsplastförkläde är jämförbar vid torra arbetsmoment men ger vid fuktiga arbetsmoment ett bättre skydd för arbetskläderna. Skyddsrock av tyg/engångsplastförkläde skall enbart användas vid risk för kontaktsmitta. Varje gång en rock tas av eller på sprids bakterier i luften, vilket kan ge en indirekt luftburen smittdos. Rocken tas därför av kontrollerat, utan att svepa runt med den.


Används:

  • vid bäddning,
  • i situationer med risk för nedsmutsning av kroppsvätskor, t.ex. blod, urin, avföring, sekret från vävnad,
  • där arbetsklädernas framsida riskerar att komma i direktkontakt med vårdtagare som är helt eller delvis avklädd (i underkläder, patientskjorta).
     

Skyddsrocken ska vara vårdtagarbunden och bytas dagligen eller då den blivit synligt smutsig eller blöt. Engångslastförklädet kastas efter användning. Skyddsrocken ska hängas i rummet där vården ges oberoende av om det finns sluss eller inte.


Hår och huvudduk


Hår som är långt ska vara uppsatt på ett sådant sätt att det inte hänger ner i arbetsfältet.


Huvudduk jämställs med hår och snibbarna ska vara instoppade under arbetsdräkten för att inte hänga ner i arbetsfältet.


Munskydd, munskydd med visir, andningskydd


Munskydd och andningsskydd är engångsprodukter. Dessa ska bytas när de blir fuktiga och kastas direkt efter användning. Desinfektera sedan händerna.


Munskydd används:

  • vid risk för droppsmitta från personal.


Munskydd med visir används:

  • som ögon- och munskydd vid risk för stänk av kroppsvätskor.
     

Andningsskydd används:

  • vid nära kontakt med vårdtagare där det föreligger stor risk för luftburen smitta, som t ex öppen, obehandlad lungtuberkulos.

 

Punktdesinfektion


Punktdesinfektion innebär att genast torka upp misstänkt smittsamt spill. Rengör och desinfektera den förorenade ytan med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. Den som är närvarande då spill inträffar är också ansvarig för att spill tas om hand på rätt sätt.


Tillvägagångssätt vid punktdesinfektion:


Använd alltid handskar vid punktdesinfektion för att skydda händerna dels mot grov nedsmutsning och dels mot kemiska medel.


Torka upp spill med torkpapper som läggs direkt i plastpåse. Ta nytt torkpapper och lägg det på den förorenade ytan. Fukta papperet med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. Den förorenade ytan bearbetas mekaniskt. Lägg torkpapper och handskar i plastpåsen. Tillslut påsen och lägg den i konventionellt avfall. Gör därefter noggrann handdesinfektion.


Tillvägagångssätt vid punktstädning:


Vid annat spill, t.ex. av saft eller kaffe, städas enligt normala rutiner med rengöringsmedel och vatten.

Referenser:

SOSFS 2015:10; Socialstyrelsens föreskrift om Basal hygien i vård och omsorg
SOSFS 2007:19; engelsk version
Vårdhandboken, www.vardhandboken.se (nytt fönster).
Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag; Folkhälsomyndigheten 
 

 

Ansvarig

Karoline Johansson
Hygiensjuksköterska

036-32 50 82

Upprättat av

Gunhild Rensfeldt
Hygiensjuksköterska

Version

Reviderat
2016-01-05

Fastställt
2001-01-26

Mer information

*Länken fungerar bara för Region Jönköpings län.

 Läs vidare

Städrutiner, vårdhygieniska riktlinjer 
Lathund, val av kem vid städning

Hygieninformation på olika språk (Nytt fönster Folkhälsomyndigheten) 

 

 

 

Uppdaterad: 2017-07-12
Birgitta Isaksson, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion