Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Fästingforskning

På mikrobiologilaboratoriet inom vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping bedrivs forskning om fästingburna infektioners förekomst, sjukdomsförlopp och bakomliggande sjukdomsmekanismer. Fästingforskningen är en del av laboratoriets forskningsenhet. Mikrobiologilaboratoriet har ett brett kontaktnät utåt och samarbetar med kliniker, andra laboratorier och universitet/högskolor både i Sverige och utomlands.

Aktuella projekt inom fästingforskning

 

Fästingburna infektioner

Borrelios

Borrelios är den vanligaste fästingburna infektionen, och orsakas av bakterier tillhörande gruppen Borrelia burgdorferi.  Infektionen kan hos människor passera obemärkt, men i vissa fall ge symtom från framförallt hud, leder eller nervsystem. Prognosen efter antibiotikabehandling är i allmänhet god, men hur lång tid det tar att läka ut symtomen kan variera mellan olika individer. De bakomliggande sjukdomsmekanismerna är ofullständigt kartlagda, men prognosen styrs sannolikt av ett komplext samspel mellan bakterien och kroppens immunförsvar.

I vår forskning studerar vi framför allt den form av borrelios som drabbar nervsystemet, så kallad neuroborrelios. Antalet fall av neuroborrelios förefaller sakta öka, och uppskattas nu till cirka 40-50 per år i Jönköpings län. I vår studie från år 2000 till 2005 var det 13 procent av de med neuroborrelios där tillfrisknandet dröjde sex månader eller mer efter antibiotikabehandlingen. Riskfaktorer för detta långdragna förlopp verkar bland annat vara hög ålder och att man gått med infektionen länge innan behandlingsstart.

Vi studerar även immunförsvaret vid borrelios och har bland annat sett att olika typer av T-hjälparceller aktiveras.

Våra studier av det tidiga immunförsvaret vid borrelios visar att det så kallade komplementsystemet (bestående av ett drygt 20-tal proteiner i blodet som kan attackera inkräktande mikroorganismer) aktiveras olika mycket av olika typer av Borrelia-bakterier och har stor betydelse för eliminering av bakterierna.

Fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE)

TBE (tick-borne encephalitis eller fästingburen hjärnhinneinflammation) är en virusorsakad infektion som i Sverige är vanligast förekommande på ostkusten och kring Mälaren. På senare år har dock smittan blivit lite vanligare även längre västerut, till exempel kring Vänern och Vättern. Varje år rapporteras cirka 200 till 250 sjukdomsfall till Smittskyddsinstitutet, varav 3 till 4 fall från Jönköpings län. Områdena kring Habo-Brandstorp och Bunn-Ören är de platser varifrån länets inhemska fall rapporterats. Det finns ingen specifik behandling mot TBE, men väl ett effektivt vaccin som rekommenderas till permanent- och sommarboende i kända riskområden.

Fästingfeber (anaplasmos)

Anaplasmos (fästingfeber, tidigare även kallat ehrlichios) orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum och sprids också till människor via fästingbett. I regel är anaplasmos en lindrig infektion som inte kräver någon behandling hos människor, men symtom som feber, huvudvärk och muskelvärk förekommer. Hos personer med mycket nedsatt immunförsvar kan infektionen bli allvarlig och kräver då antibiotikabehandling. Inom ramen för STING-studien görs antikroppsanalyser avseende Anaplasma, och mikrobiologilaboratoriet i Jönköping är för närvarande det enda laboratorium i Sverige som utför denna analys som rutindiagnostik på människor. Vi tar således emot prover från hela landet för Anaplasma-diagnostik i rutinverksamheten.

Kontakt

Länssjukhuset Ryhov
Mikrobiologilaboratoriet 
551 85 Jönköping
036–32 20 00  
laboratoriemedicin@rjl.se

Kontaktpersoner

Andreas Matussek
Överläkare/verksamhetschef
laboratoriemedicin, Länssjukhuset Ryhov
036–32 27 83

Per-Eric Lindgren
Professor
Klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset Ryhov/Medicinsk mikrobiologi, Linköpings universitet
010–103 85 86

Anna J Henningsson
Läkare, med dr
Klinisk mikrobiologi, Länssjukhuset Ryhov
036–32 12 26

Paula Gyllemark
Läkare
Infektionskliniken, Länssjukhuset Ryhov
036–32 21 06

Mer information

Uppdaterad: 2017-11-01
Vesna Papacikic Nilsson, Psyk/rehab gemensamt, Psykiatri och rehabilitering