Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum
2016-03-29 8.43

Vårdialogen: Ett knytkalas med kunskaper och erfarenheter

För tredje året hölls i mars den återkommande Vårdialogen i Jönköpings län. Det är en mötesplats för dialog och reflektion mellan forskning, utbildning och praktik.

För tredje året hölls i mars den återkommande Vårdialogen i Jönköpings län. Foto: Lisa Andersson
För tredje året hölls i mars den återkommande Vårdialogen i Jönköpings län. Foto: Lisa Andersson

Årets tema för Vårdialogen var samverkan och de 13 kommunerna i länet stod för värdskapet. Tillsammans bjuder region, kommuner och högskola in till inspel och inspiration i storgrupp varvat med tid för enskilda samtal, möten i mindre grupper och nya infallsvinklar.

Lagen kräver – människan behöver

En teoretisk inramning fick leda deltagarna in i fenomenet samverkan, en inledning som satte ord på det många upplever i sin vardag – men inte alltid formulerar som samverkan. Våra välfärdssystem utmanas av att det vi ägnar oss åt är komplexa situationer och många områden överlappar varandra.

Vi har lagstiftning, regler och rutiner att hålla oss till, men det räcker långtifrån. Ju fler aktörer som är involverade i ett ärende eller en behandling, desto mer samarbete och samordning behövs för att få ett bra resultat för den enskilde. Genom samverkan, som oftare är lagstiftad idag än tidigare, vill vi motverka en fragmentisering och bättre svara upp till enskilda människors behov.

Goda exempel på samverkan i Jönköpings län

Jönköpings län är bra på att samarbeta. Vi har en lång tradition av samverkan mellan högre utbildning, forskning och verksamheter inom välfärdssektorn. Kommuner och landsting har idag ett gemensamt ledningssystem som styr arbetet och de insatser som görs gemensamt för samma målgrupp. Skolan är en jämbördig aktör i detta ledningssystem, vilket är avgörande för att samverkan ska komma barnen till godo.

Flera goda exempel presenterades, kort och övergripande, men tillräckligt som inspiration för gruppdialog och egna reflektioner hos deltagarna. Vi fick lyssna till hur länets socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och åklagare samarbetar i ett och samma hus för att på bästa sätt hjälpa barn som misstänks utsatta för brott.

Äldres välbefinnande och somatiska hälsa har förbättrats av att vi samverkar när det gäller till exempel äldres munhälsa. Det är inte längre ett separat spår som sköts isolerat av folktandvården, utan ett område som även vård- och omsorgspersonal ansvarar för.

Enade deltagare imponeras av vilken bra samverkan vi faktiskt får till i kris; höstens flyktingmottagande har satt alla organisationsgränser och roller ur balans – och vi har lyckats utöver det förväntade. Just då - när stuprör och ansvar måste läggas åt sidan, med fokus på ett mänskligt behov som vi inte upplevt tidigare – då fungerar vi tillsammans.

Även civilsamhället och frivilligorganisationerna har blivit starka och livsviktiga aktörer i denna samverkan. Vi hjälps åt att ställa frågan: Vad är viktigt för dig?

Framgångsfaktorer och hinder för samverkan

Röda trådar som löper genom dagen, oavsett vilket inspel som gjorts, är vikten av tydlighet i uppdrag och roller, struktur och rutin, utrymme i form av tid och mandat samt kunskap och lagstiftning. Jämförelser som ”att gå i dina mockasiner” och ”att vara på varandras mark” är återkommande och säger en hel del om hur viktigt det är med verksamhetsförlagd utbildning och utbyte av kunskap.

Besök och samråd på varandras arbetsplatser, gemensamma träffar och utbildningar, gör att förståelsen för varandras förutsättningar ökar. Just ömsesidig respekt och förståelse för varandra är nödvändig i all form av samverkan. Modet att stå upp för sin kunskap och sin profession, men också modet att lämna över ansvar och tillit till en annan underlättar samverkan.

Hinder i samverkan är bristen på förståelse och dialog, otydliga roller och uppdrag, otydliga mandat och tidsbrist, men också slentrian och okunskap.

Vi sitter fast i organisationer, i roller och i tekniska system, som i sig kan vara en begränsning, men som också kan bli en fasad att gömma sig bakom, för att slippa samverka. Det gäller att hålla fokus på den riktiga anledningen till att vi måste samverka även när det är motigt; anledningen är individen, brukaren, patienten, den äldre, barnet, den nyanlända – ja, människan som behöver vår hjälp just här och nu.

Nästa år står högskolan värd för Vårdialogen. Men vi gör den tillsammans. I samverkan.

Text: Lisa Andersson, Kommunal utveckling, Region Jönköpings län.

Uppdaterad: 2016-03-29
Ulla Hansson Green, Futurum, Verksamhetsnära funktion