Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Psoriasis

Bakgrund

Psoriasis är en kronisk, immunmedierad, inflammatorisk systemsjukdom (IMID = immune mediated inflammatory disease) som huvudsakligen drabbar huden och ibland även lederna.

Patienter med måttlig till svår psoriasis har samsjuklighet avseende obesitas, diabetes typ II, hjärt-kärlsjukdomar, depression, hypertoni och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Flera epidemiologiska studier har visat att patienter med medelsvår till svår psoriasis har en överkonsumtion av alkohol och röker mera. Rökning och alkohol kan försämra psoriasis.
Det är viktigt att vi informerar patienten om sambandet mellan livsstil och psoriasis.
I bedömning av behov för uppföljning ska hänsyn tas till ökad förekomst av kardiovaskulära risksjukdomar hos patienter med svår psoriasis.

Sjukdomen läker sällan spontant. Den varierar i intensitet och utbredning mellan individer, men förblir ofta relativt konstant hos en och samma individ.

Många psoriasissjuka upplever att sjukdomen har en påtaglig inverkan på livskvalitet och medför inskränkningar både i det sociala livet och i yrkeslivet.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Riktlinjer för remittering till hudspecialist

  • Akutremiss - psoriasiserytrodermi, pustulär och generaliserad psoriasis.
  • Alla patienter med nydebuterad psoriasis vulgaris om patienten så önskar oavsett utbredning. Symtomatisk behandling i avvaktan på dermatologbedömning.
  • Alla barn och ungdomar med psoriasis.
  • Patienter med utbredd eller terapiresistent psoriasis oavsett av typ.
  • Känd plaquepsoriasis som ändrar karaktär och inte svarar på tidigare beprövade behandlingsmetoder.
  • Behandla i väntan på bedömning. Vid alla former av psoriasis är noggrann information till patienten väsentlig. Det är viktigt att tillsammans med patienten definiera behandlingsmål, för att kunna utvärdera långtidseffekterna.
  • Efter avslutad utredning och välfungerande behandling remitteras patienten åter till vårdcentralen för fortsatt uppföljning och receptförskrivning i primärvården.
  • Under pågående utredning/behandling ansvarar hudkliniken för den aktuella diagnosen men inte för andra hudåkommor.

Diagnostik och utredning

Diagnosen är klinisk och baseras på anamnes, utseende och lokalisation av hudförändringarna. Stansbiopsi har föga värde.

Punktprevalensen av psoriasis är cirka 3 % i norra Europa.

Cirka 40 % av psoriasispatienter har nagelförändringar; små gropar i nagelytan, förtjockade ogenomskinliga naglar eller onykolys, förändringar i nagelbädden som lyfter upp nageln.

Patienter har ökad risk för svampinfektion. Vid misstanke ta ordling (framförallt naglar och vid invers lokalisation).

Cirka 20 – 40% av psoriasispatienter har led- eller ryggbesvär. Kan debutera före hudsymtom och är inte relaterad till sjukdomsgrad eller duration. Sjukdomsbilden varierar från mild artrit i enstaka leder till mycket svår, destruktiv sjukdom med stor risk för funktionshandikapp.

Flera läkemedel såsom litium, klorokin, β-blockerare, ACE-hämmare och IFN-α (interferon) kan provocera ett insjuknande, försämra psoriasis eller framkalla terapisvikt.

Behandling

Patienter med lindrig psoriasis kan skötas i primärvården.

Det är viktigt att vara lyhörd för hur ordinerad behandling påverkar patientens vardag och om patienten upplever svårigheter med att följa ordinationen.

Sträva efter en behandlingsstrategi som fungerar i patientens vardag.

Mjukgörande medel är en viktig del av basbehandlingen. Karbamid eller propylenglykol som tillsats ökar hydreringen i hornlagret, har avfjällande effekt och kan minska klåda och stramhetskänsla i huden.

Om det krävs kraftigare avfjällning kan man använda salicylsyra 2-5 % i olja, kräm eller salva beroende på lokalisation (OBS! applikation över kroppsytor > 20 % medför risk för toxisk effekt, denna risk är större hos barn).

Daglig utvärtes användning av kortison bör inte överstiga 4 veckor för kropp och hårbotten och 2 veckor för ansikte och hudveck. Med en anslutande nedtrappning minskar risken för rebound, därefter kan underhållsbehandling 1-2 ggr/vecka behövas. Vid behov kan man upprepa behandling.

Vitamin D3 analoger:

  • Behandling med kalcipotriol (Zoriaxol) finns att tillgå som både salva och lösning.
  • Kombination av kalcipotriol och grupp III-steroid (Daivobet, Enstilar) har en viss avfjällande effekt.

Glukokortikoider:

Val av preparat och behandlingsduration anpassas efter ålder, svårighetsgrad och kroppsregion

Plack på armbågar, knän samt enstaka på kroppen

Efter avfjällning:

  • Grupp I – II glukokortikoid används vid förändringar i ansiktet och intertriginöst 1 - 2 gånger dagligen till god klinisk effekt, därefter nedtrappning.
  • I övrigt används glukokortikoider grupp III
    (–IV) hos vuxna. Underhållsbehandling 1 - 2 gånger i veckan.
  • Ett ytterligare alternativ kan vara Daivobet salva/Enstilar. Obs inget behov av avfjällning. Behöver endast appliceras en gång dagligen men är dubbelt så dyr.

Guttat psoriasis

  • Svalgodla. Behandla även symtomlösa streptokocker oavsett grupp. Vid upprepade skov tänk på streptokocker i familjen.
  • Behandlas med mjukgörande kräm och glukokortikoider grupp II - III. Läker oftast spontant inom några veckor.
  • Vid utebliven förbättring remiss till hudmottagning för UV-ljusbehandling.

Hårbottenpsoriasis

Ofta krävs intermittent terapi under långa tider.

  • Inledande avfjällande behandling med Salicylsyra 5% i Decubal kräm.
  • Grupp III - IV glukokortikoid lösning/emulsion 1 – 2 gånger dagligen tills förbättring inträder. Applikationsfrekvensen trappas sedan ned successivt.
  • Daivobet gel en gång dagligen, tills tydlig förbättring, (max 8 veckor) därefter underhållsbehandling 2 ggr per vecka. Inget behov av avfjällning.
  • Mjällsvamp kan trigga psoriasis, överväg behandling med mjällschampo.

Invers psoriasis

  • Behandlas med grupp I – II glukokortikoider i kräm 1 - 2 gånger dagligen under en begränsad period (cirka två veckor). Därefter övergång till intermittent behandling.
  • Psoriasis i hörselgången behandlas som invers psoriasis.

Terapiresistenta fall ska remitteras.

Hand- och fotpsoriasis

  • Vid hyperkeratotiska förändringar inledande avfjällande behandling med t.ex. Salsyvase salva 2 % med plastpåsar/handskar nattetid.
  • Lokalbehandling med glukokortikoider grupp III – IV kan försökas initialt.
  • Goda resultat på kort sikt kan nås med glukokortikoid lösning grupp III – IV under hydrokolloidalt förband (Duoderm eller Hydrocoll, förskrivs på hjälpmedelskort). Byt 1-2 gånger per vecka, i fyra veckor. Därefter beroende på resultat fortsatt behandling med plattor och utglesning av kortisonapplikationer eller öppna smörjningar med kortisonkräm.
  • Vid pustulosis palmoplantaris oftast behov av extra stark kortison grupp IV. Rökstopp är viktigt.

Nagelpsoriasis

Nagelpsoriasis är mycket svårbehandlad. I första hand rekommenderas nagelvård. Remiss till hudkliniken vid handikappande, svåra besvär.

Psoriasis med artralgi och myalgi

Vid utredning hänvisas till Faktadokument Psoriasisartrit.

Sjukskrivning

Sjukskrivning vid psoriasis och pustulosis palmoplantaris (PPP), Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Uppföljning

Efter behov. (Patienter i specialistvård som får systematisk behandling och/eller PUVA följs upp i det nationella psoriasis registret, PSOReg.)

Patienter med svår psoriasis bör varje/vartannat år screenas med kontroll av blodtryck, blodlipider, blodglukos och BMI/midjeomfång. Livsstilsåtgärder bör diskuteras. Genom livsstilsåtgärder kan flera riskfaktorer påverkas:  

  • Rökstopp

  • Viktminskning om övervikt

  • Fysisk aktivitet

  • Stresshantering.

Kvalitetsindikatorer

På hudkliniken används PASI (svårighetsgradering) och för förbättrad livskvalitet används D-LQI och VAS.

Omvårdnad

På hudkliniken/hudmottagningar finns möjligheter att få ljusbehandlingar, behandlingsbad och lokalbehandlingar. 
Det finns även kuratorresurs och patientutbildningar.

Rehabilitering

Klimatvårdsansökan kan ske via remiss till hudkliniken.

Fastställt: 2008-12-10

Reviderad: 2020-08-25

Giltigt till och med: 2022-08-25

Fastställt av: Medicinsk programgrupp hud och primärvård

Ansvarig grupp: Hud

Granskat av grupp: Hud

Kontaktperson för innehåll:

Carina Linderfalk, Ledamot nämnd styr, Regionfullmäktige

Christina Berndes Sköldmark, Överläkare, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Författare:

Iwona Wielondek, Överläkare, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2021-03-01
Åsa Pettersson, Bra Liv Hälsan 2 vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv