Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Urtikaria

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Urtikaria är en vanlig åkomma i huden som definieras av kvaddlar och/eller angioödem. Den är mastcellsdriven genom en utsöndring av cytokiner, där histamin är av störst klinisk betydelse. Många drabbas vid något tillfälle i livet och besvären kan bero på ett flertal olika stimuli men oftast finner man ingen enskilt utlösande orsak. Urtikaria delas in i akut och kronisk beroende på frekvensen och durationen av besvären.

Akut urtikaria som kommer som enstaka episod handläggs i primärvården men vid symtom på analkande anafylaxi handläggning enligt faktadokument Allergi- hos vuxna över 18 år.

Kronisk urtikaria utreds och behandlas i första hand i primärvården. I följande fall dock remiss till hudmottagning:

  • kronisk urtikaria som svarar otillfredsställande på 4-dubbel dos antihistamin
  • fysikalisk urtikaria som framkallat anafylaxi
  • när misstanke om kontakturtikaria föreligger
  • vid diagnostiska svårigheter som till exempel misstanke om urtikariavaskulit (den enskilda kvaddeln kvarstår då på exakt samma ställe mer än 48 timmar).

Diagnostik och utredning

Akut urtikaria kan vara utlöst av infektioner, läkemedel (oftast NSAID) eller allergi mot ett födoämne. Finns en tydlig koppling till föda kan utredning med pricktest eller RAST utföras, eventuellt efter diskussion med barnläkare/allergolog.

Kronisk urtikaria definieras som återkommande eller ihållande besvär med urtikariella kvaddlar och/eller angioödem under mer än 6 veckor.

Oftast är den kroniska urtikarian idiopatisk. Den kan också vara inducerbar och kan då utlösas av endera; läkemedel, infektion, tryck (inklusive dermografism), värme, kyla, sol, vatten, kolinerg (efter ökad kroppstemperatur och svettning) eller kontakt med allergent ämne (typ 1-reaktion). De olika typerna kan överlappa varandra. Det är mycket vanligt att det finns ett inslag av tryckutlöst urtikaria hos en person med kronisk idiopatisk urtikaria. Kontaktallergisk urtikaria är ovanlig.

Anamnes:
Noggrann anamnesupptagning samt ett basalt laboratoriestatus (blodstatus, kreatinin, ALAT, TSH, SR) tas vid kronisk urtikaria.

Differentialdiagnoser ska beaktas vid associerade symtom eller när den enskilda lesionen kvarstår mer än 24 timmar.

Klinisk undersökning:
Förekomst av urtikariella kvaddlar, angioödem eller röd dermografism.

Behandling

Kronisk urtikaria avklingar oftast spontant efter en variabel tid. Syftet med behandlingen ska dock vara att fram till dess nå symtomkontroll och helst besvärsfrihet.

Lokala eller perorala steroider ska generellt inte användas vid kronisk urtikaria men vid akut urtikaria eller vid en tillfällig och kraftig försämring av kronisk urtikaria, kan perorala sterioider användas i högst 10 dagar.

  1. Uteslut eller minska eventuella orsaker eller triggerfaktorer (fysikaliska stimuli, infektioner, stress). Vid känd triggerfaktor som t.ex. köldurtikaria kan antihistamin i dubbel dos användas som profylax 2 timmar innan exponering.
  2. Ta bort läkemedel som kan försämra urtikarian - t.ex. NSAID.
  3. Börja med icke sederande antihistamin i normal dos. Cetirizin används vanligen i första hand men även antihistamin som desloratadin, loratadin kan användas. Utvärdera effekt av varje läkemedelsförändring efter 2-4 veckor.
  4. Om ej effekt av normaldos antihistamin ska upp till 4-dubbel daglig och kontinuerlig dos av icke sederande antihistamin prövas. Detta anses säkert även som långtidsanvändning och rekommenderas vid idiopatisk kronisk urtikaria. Den sammanlagda dosen ska dock inte överskrida 4-dubbel dos.
  5. Sederande antihistamin till natten om klådan stör nattsömnen.

Fastställt: 2010-09-01

Reviderad: 2020-01-29

Giltigt till och med: 2022-01-29

Fastställt av: Medicinsk programgrupp hud och primärvård

Ansvarig grupp: Hud

Granskat av grupp: Hud

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Anna Löwnertz Petersson, Överläkare, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2020-02-05
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv