Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Utredning och handläggning vid nedsatt njurfunktion

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Primärvården ansvarar för basal utredning och handläggning. I följande fall kan remiss till njurmedicin vara aktuell:

Akut kontakt (ev. per telefon) bör tas vid:

  • snabb nedsättning av njurfunktion
  • vaskulit-/glomerulonefritmisstanke
  • misstanke om nefrotiskt syndrom (uttalad proteinuri)
  • uttalad hypertoni (diastoliskt blodtryck >120 mmHg), om samtidiga patologiska urinfynd finns, i annat fall till internmedicinsk specialist.

Normal kontakt bör tas vid:

  • Signifikant proteinuri av oklar genes – kvantifiera gärna (dygnsmängd).
  • Diabetiker när GFR <30 ml/min, kreatininvärdet runt 200 µmol/l eller Cystatin C>1,6 mg/l.
  • Yngre diabetiker vid GFR<40 ml/min, kreatininvärde 150-160 µmol/l eller Cystatin C>1,4 mg/l.
  • Kreatininstegring (gärna omkontroll) utan känd bakomliggande sjukdom eller annan provocerande faktor.
  • Patienter med kronisk uremi där aktiv uremivård kan bli aktuell (GFR<20 ml/min, kreatinin 200-250 µmol/l,
    Cystatin C>2,0 mg/l).
  • Misstanke om njurartärstenos hos patient med kreatininstegring. Vid enbart njurartärstenosfrågeställning kontaktas endokrinolog.
  • Kraftig kreatininstegring på ACE-hämmare.
  • Nyupptäckt polycystnjuresjukdom, oavsett njurfunktion.
  • Oförklarlig anemi Hb <100 g/l med GFR <60 ml/min.
  • Samtidig förekomst av hematuri och proteinuri.

Innehåll på remiss:

  • Aktuell medicinlista
  • Anamnes
  • Resultat klinisk utredning: lab-status/historik (aktuellt och tidigare njurfunktionsprov) och bilddiagnostik.

Diagnostik och utredning

Vid plötslig nedsatt njurfunktion, kontrollera först:

Klinisk utredning

  • Glomerulär filtration
    Det viktigaste vid en njurfunktionsnedsättning är att uppskatta den glomerulära filtrationen (GFR). Tre metoder används för att mäta/uppskatta njurfunktionen,
    S-kreatinin, S-Cystatin C och Iohexolclearence. 
    Mätning av njurfunktion.
  • Urinsticka
    Urinstickor används för att detektera mikroskopisk hematuri och proteinuri. tick-test. Vid isolerad hematuri är renal orsak ovanlig.
  • Urin proteinfraktionering                                                                                                                                                                                                                Urin proteinfraktionering krävs för att upptäcka  tubulär- eller glomerulärproteinuri och ökad utsöndring av monoklonala lätta immunglobulinkedjor.
  • U-Sediment
    Sedimentanalys används vid misstänkt njurparenkymskada, t.ex. glomerulonefrit eller i enstaka fall vid pyelonefrit. Kan vara av värde för lokalisering av eventuell blödning, t.ex. renal genes (ej urologisk) till hematuri misstänks vid korniga cylindrar i sediment.
    Sedimentanalys utförs på sjukhuslaboratorier i Eksjö, Värnamo och Jönköping. Med speciell frågeställning kan provet skickas med allmänremiss till njurmedicin.
  • U-Albumin
    Kvantifiering av albumin (t.ex. dygnsmängd urinalbumin, g/l) sker för att fastställa selektiv glomerulär proteinuri.
  • U-Albumin/kreatinin kvot
    U-Albumin/kreatinin kvot detekterar mikroalbuminuri. Metoden används som sceening hos diabetiker och vid annan kärlsjukdom, är ett mått på organskada och har ett prognostiskt värde.
  • Ultraljudsundersökning
    Med ultraljud kan njurarnas storlek och parenkymtjocklek bedömas, liksom tumörer och cystor i parenkymet. Med ultraljud kan även hydronefros och mängd av residualurin i urinblåsan påvisas.
  • Renogram
    Renogram är en bristfällig undersökningsmetod vid nedsatt njurfunktion och njurartärstenos. Metoden kan användas vid andra frågeställningar (avflödeshinder, hydronefros, reflux etc).
    Läs mer Remissinstruktion dynamisk njurskinitgrafi och statisk njurskintigrafi, Folkhälsa och sjukvård, Jönköpings län (nytt fönster)
  • Duplex av njurparenkymflöde
    Duplex är den bästa noninvasiva undersökningen vid misstanke om njurartärstenos. Utförs på Klin Fys Ryhov.

Fastställt: 2010-03-03

Reviderad: 2018-06-13

Giltigt till och med: 2020-06-13

Fastställt av: Medicinsk programgrupp Nefrologi och primärvård

Ansvarig grupp: Nefrologi

Granskat av grupp: Nefrologi

Kontaktperson för innehåll:

Staffan Ekedahl, Distriktsläkare, RU avdelning, RLK o Verksamhetsnära funktion

Författare:

Uppdaterad: 2020-10-28
Åsa Pettersson, Bra Liv Hälsan 2 vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv