Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Suicidprevention

Våga fråga!

Det är aldrig farligt att tala om suicidtankar. Av vårdprogram framgår hur man tar suicidanamnes. Rekommendationen är att använda suicidstegen och beakta risk-och skyddsfaktorer samt risksituationer.  

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Sjukvården har ansvar för att fånga upp patienter med suicidrisk och göra suicidriskbedömning när patienten kan vara i riskzonen, till exempel vid depression, missbruk och krisreaktion. Vid hög eller svårbedömd suicidrisk krävs alltid att legitimerad vårdpersonal tar ställning om patientens ska remitteras för akut bedömning inom psykiatrin. Observera att psykiatrins ansvar för patienten gäller först när patienten nått psykiatrin.

Vid hög och akut suicidrisk överväg LPT. Se till att patienten har sällskap tills bedömningen är gjord inom psykiatrin. LPT ger möjlighet till minst 1 dygns bedömning inom psykiatrin.

Diagnostik och utredning

Riskbedömningen måste vara systematisk, särskilt vid depression. Att alltid beakta risken för suicid i diagnostik och behandling är viktigt. Om det redan i telefonrådgivningen framkommer misstanke om suicidrisk bör patienten erbjudas bedömning utan dröjsmål och tillräckligt med läkartid avsättas för besöket.
Dokumentera suicidriskbedömningen

Rutinbeskrivning för suicidriskbedömning

Sjukvårdspersonal som får kännedom om förestående suicidhandling utanför vårdinrättning ska larma till SOS-alarm, telefon 112, som har särskild larmplan, vid hot om suicid. Polisen koordinerar insatser från räddningstjänst, ambulans, polis.

Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid (Pdf, nytt fönster)

Prevention

Suicidpreventiva team finns i de tre sjukvårdsområdena och kan kontaktas via psykakuten.

Minska tillgänglighet och farlighet av suicidmetoder t.ex. tillgången i hemmet av farliga läkemedel genom begränsade förskrivningar eller APO-dos samt tillgång till vapen.

Behandling

Primärvården ska sträva efter att identifiera och behandla riskgrupper för att motverka suicid t.ex. fånga upp och behandla depressioner och missbruk.
Depression hos vuxna

Uppföljning

För de patienter som har en stabil allmänläkarkontakt kan uppföljning och bedömning ske i primärvården när suicidrisken bedöms som låg. Suicidriskbedömning måste upprepas.

Vid kontakt med patient som tidigare varit suicidnära bör man inom primärvården vara observant på recidiv. Efter suicidförsök bör patienten erbjudas uppföljning vid psykiatriska kliniken under minst 1 år. 

Barnperspektivet

Barnperspektivet

Kvalitetsindikatorer

Strukturella kvalitetsindikatorer

  • Vårdprogram om suicidprevention för vuxna för primärvård och psykiatri på länsnivå
  • Faktadokument om suicidprevention på länsnivå
  • Suicidpreventionsgrupp - PRG
  • Suicidpreventivt team
  • Organiserad samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid

Processindikatorer

  • Suicidriskbedömningar dokumenterade i journalen
  • Skattningsskalor vid suicidriskbedömningar
  • Händelseanalys vid suicid

Resultatindikatorer

Avvikelsehantering

 

Omvårdnad

Målet med omvårdnadsåtgärder för patienter med suicidrisk är att skapa en bärande relation och ge patienten trygghet och säkerhet. Detta skapas genom kontinuerlig kontakt och suicidriskbedömning, som är en färskvara och måste omprövas regelbundet.  

Fastställt: 2009-06-01

Reviderad: 2019-08-21

Giltigt till och med: 2021-08-21

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykiatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri vuxna

Granskat av grupp: Psykiatri vuxna

Kontaktperson för innehåll:

Lennart Spång, Distriktsläkare, Aneby vårdcentral, Privata vårdgivare

Författare:

Uppdaterad: 2019-11-13
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv