Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) hos vuxna

I Sverige har cirka 1% av befolkningen en intellektuell funktionsnedsättning. Vid intellektuell funktionsnedsättning ska individen uppvisa alla av nedanstående kriterier:

  1. låga resultat på standardiserade IK test (< ca 70)
  2. nedsatt adaptiv förmåga (d.v.s. svårigheter att klara det dagliga livet) p.g.a. den låga kognitiva funktionen
  3. påvisbar debut före 18 års ålder

Intellektuell funktionsnedsättning - mer information

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Alla personer med funktionsnedsättning i Jönköpings Region får till stor del stöd och hjälp från sitt vardagsnära nätverk i hemmiljö, daglig verksamhet, vårdcentral, funktionshinderomsorg eller socialtjänst gällande habilitering i vardagen.

Vardagsnära habilitering utförs av kommunens arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska och personal i boende och daglig sysselsättning. Specialisthabilitering utförs av habiliteringscentrums arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, fysioterapeut, sjuksköterska samt andra specialistverksamheters personal. Insatser från de olika aktörerna kan pågå samtidigt.

I de flesta fall har personer med intellektuell funktionsnedsättning kontakt med habiliteringscentrum. För att få tillgång till insatser av habiliteringscentrum krävs konstaterad intellektuell funktionsnedsättning och remiss/egen ansökan. Utifrån frågeställning och behov avgörs vilka insatser som ska erbjudas. En planering av insatserna tillsammans med brukaren, anhöriga/närstående och företrädare sker.

Insatser från läkare och övrig sjukvårdspersonal inom primärvården utförs enligt samma riktlinjer som för personer utan funktionsnedsättning. Regelbunden läkarkontakt och personlig kännedom av patienten är en viktig förutsättning för en god vård för patientgruppen. Det är gynnsamt med samarbete mellan habiliteringsteam och personal på vårdcentral. Det kan vara aktuellt med förberedelser inför besök på mottagningar för att minska patientens oro och skapa trygghet. Intyg för personer med funktionsnedsättning skrivs av distriktsläkare. Om patienten har pågående kontakt med läkare på habiliteringscentrum kan intyget kompletteras av habiliteringsläkaren, exempelvis vid överklagan. Intyget kan även kompletteras av en annan specialist beroende på behov.

Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning även har andra typer av hälsoproblem, vilket ställer krav på samarbete mellan olika vårdgivare. Dessa personer behöver ofta ha kontakt med exempelvis psykiatri, ortopedmottagning, neurologmottagning, öron-, näs- och halsklinik, ögonklinik, tandvård. Allmänna riktlinjer för samverkan gäller då. Exempelvis sköts psykiatrisk problematik hos personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning via vårdcentral eller psykiatrin, epilepsi via neurologen etc.

Mer information, Intellektuell funktionsnedsättning, Vårdnivå och remiss

Diagnostik och utredning

I den psykologiska basutredningen, som ska kunna utföras av psykolog inom primärvården, ingår:

  1. Ett begåvningstest, WAIS. För yngre vuxna kan WISC vara aktuellt. Man kan även komplettera med Ravens matriser eller andra lämpliga test.
  2. Bedömning av adaptiv förmåga, se DSM. För unga vuxna kan man använda ABAS. Delar av adaptiv förmåga kan gärna bedömas av andra yrkesgrupper (arbetsterapeut, logoped) eller via närstående (anhöriga, personal m. fl.). Bedömningsinstrumentet Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) administreras av arbetsterapeut och mäter observerbar förmåga i aktivitet.
  3. Grundlig anamnes. Visa på att personens begåvningsmässiga svårigheter alltid har funnits. Hur var t.ex. skolgång, betyg, uppväxt o.s.v. Om en person har klarat vanlig skolgång utan problem är det osannolikt att det rör sig om intellektuell funktionsnedsättning, även om testningen ger ett lågt resultat.
  4. Aktuellt psykiskt hälsotillstånd. Vid språksvårigheter, missbruk (pågående eller tidigare), depression, krisreaktion, psykos eller andra psykiska besvär bör man vara ytterst försiktig med att ställa diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Dessa tillstånd kan ge ett lågt testresultat utan att det rör sig om en intellektuell funktionsnedsättning.
  5. Vid behov av konsultation, eller om tveksamheter i tolkning av testresultat föreligger, så kan psykolog inom vuxenhabilitering, Region Jönköpings län, i respektive distrikt kontaktas för samråd

Efter genomförd basutredning sätts diagnos i samråd mellan läkare, psykolog och övriga i utredande team.

Huvudriktlinjer för samverkan mellan psykiatri och primärvård för vuxna

Utredning av intellektuell funktionsnedsättning hos personer med icke svensk bakgrund

Prevention

Rimliga krav, struktur, adekvata boendeförhållande, daglig sysselsättning, fritidsaktiviteter, sunda matvanor och väl avvägd medicinering mm är av stor vikt för att motverka sekundära beteende- och hälsoproblem.

Behandling

Det existerar ingen specifik behandling mot intellektuell funktionsnedsättning. Istället gäller det att stödja och bygga på individens resurser och anpassa miljön kring individen. Sådana habiliteringsinsatser är viktiga för att minska eventuella ytterligare funktionshinder och öka möjligheterna till aktivitet och delaktighet.

Några specifika medicinska interventioner finns inte annat än då intellektuell funktionsnedsättning är ett delfenomen i en mer komplex bild (så som t.ex. vid epilepsi och intellektuell funktionsnedsättning) där denna problematik skall behandlas på gängse vis.
Eftersom det finns en ökad morbiditet och mortalitet och att många personer med intellektuell funktionsnedsättning inte på eget initiativ kan söka vård för specifika symptom är regelbundna läkarkontroller viktigt.
Några exempel på ökad förekomst av tilläggsdiagnoser och tilläggssymptom är att 50 % har ögonsjukdomar (katarakt, skelning, keratokonus o.s.v.). 25 % har svår synnedsättning eller blindhet, 30 % har nedsatt hörsel och 10—40 % (beroende på hjärnskadans art) har epilepsi.

Läkarbesök för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning rekommenderas vartannat år, förslagsvis i samband med behov av intyg. Ibland måste undersökningen delas upp i flera tillfällen. Låt personal eller närstående följa med in och anpassa frågorna till rätt utvecklingsnivå. Undersökningen kan med fördel ske vid hembesök.
Lathund vid medicinska kontroller

Beteendeproblematik är vanligt i gruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning. Termen "problematiskt beteende" används som ett samlingsnamn på olika oönskade beteenden som en individ kan uppvisa. Hit hör t.ex. aggressivitet och självdestruktivitet. Ofta beror det på faktorer i miljön som ändrats med åtföljande ökad stress för individen eller somatisk problematik (t.ex. magsår, vaxpropp, nageltrång).
Psykiatrisk problematik 

Habilitering

Habiliteringsinsatser kan utföras inom kommunen, vårdcentral eller vuxenhabilitering i Region Jönköpings län.

De habiliterande insatserna syftar till att optimera individens egna resurser och miljön kring denne för att han eller hon ska kunna leva sitt liv på ett sätt som motsvarar personens egna förväntningar och potential i så hög grad som möjligt. Utveckling av förmågor kan ske under lång tid.
Stödet från personal bör alltså vara individuellt anpassat.

Habiliteringsinsatser som kan vara aktuella vid intellektuell funktionsnedsättning

Sjukskrivning

Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha allt ifrån arbete på den reguljära arbetsmarknaden till daglig sysselsättning. De flesta uppbär dock aktivitetsersättning eller sjukersättning.
De flesta läkarintyg bör kunna utfärdas inom primärvården, t.ex. läkarutlåtande om hälsotillstånd, handikappersättning och assistansersättning. I intyg ska begreppet intellektuell funktionsnedsättning användas. Utvecklingsstörning kan finnas med som parallell benämning.
Kompletterande bedömningar av arbetsterapeut, kurator, psykolog med flera kan vara av värde att bifoga. 
Intyg och utlåtanden som kan vara aktuella

Uppföljning

Vid måttlig till svår intellektuell funktionsnedsättning rekommenderas uppföljning av läkare inom primärvård varje eller vartannat år. Vid medicinering bör uppföljning och genomgång av medicinlistan ske varje år.
Det är viktigt att all sjukvårdspersonal försöker tolka och förstå de behov som personen själv inte har förmåga att uttrycka och agerar därefter.

LSS

Många med intellektuell funktionsnedsättning har i vardagen insatser enligt LSS
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177.se ( nytt fönster)

Barnperspektivet

Habiliteringen kommer i kontakt med föräldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan.

Barn som anhörig, vuxenhabiliteringens projekt (PP, nytt fönster)

Barnperspektiv (Fakta psykisk hälsa)

Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap (Fakta barn- och ungdomshälsa)

 

Fastställt: 2012-08-01

Reviderad: 2019-04-02

Giltigt till och med: 2021-04-02

Fastställt av: Medicinsk programgrupp habilitering och primärvård

Ansvarig grupp: Habilitering

Granskat av grupp: Habilitering

Kontaktperson för innehåll:

Johanna Andersson, Enhetschef kurator, Habiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Uppdaterad: 2019-05-09
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv