Hälsoundersökning av migranter, vuxna
Bakgrund
Alla asylsökande ska erbjudas en hälsoundersökning av regionen. Även personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd ska vid en längre vistelse i landet få ett sådant erbjudande när de uppsöker sjukvården.
Hälsoundersökningen erbjuds för att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsoundersökningen är frivillig och tolk ska anlitas vid behov.
Följande personer har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning:
- Asylsökande
- Asylsökande som fått uppehållstillstånd och som inte gjort en hälsoundersökning under asyltiden
- Kvotflyktingar
- Anknytningar till flyktingar
- Personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
- Personer som omfattas av massflyktingdirektivet
Läs mer på Hälsoundersökning för asylsökande, Socialstyrelsen
Innehåll på sidan:Vårdnivå och remiss
Vuxna
Hälsoundersökningen och provtagningsordination kan utföras av sjuksköterska. Uppföljning ska ske hos allmänläkare om provsvar eller hälsosamtal inger misstanke om sjukdom.
Barn
- Förskolebarn (5 år och yngre) skall undersökas på barnläkarmottagning av barnsjuksköterska.
- Skolbarn (6 år och äldre) skall undersökas på vårdcentral av sjuksköterska med specialistkompetens.
- Adoptivbarn, oavsett ålder, undersöks på barnläkarmottagning.
Resten av detta dokument handlar om vuxna.
För information om barn se Hälsoundersökning till barn och ungdomar från andra länder
Kallelse
Erbjudandet om hälsoundersökningen bör lämnas på ett språk som mottagaren förstår.
Erbjudandet om hälsoundersökning ska innehålla följande information:
- syftet med hälsoundersökningen
- att hälsoundersökningen är frivillig och kostnadsfri
- att tolk kommer att anlitas vid behov
- kontaktuppgifter till den vårdgivare som ska göra hälsoundersökningen.
Om ett erbjudande om hälsoundersökning vare sig accepterats eller avböjts, ska en påminnelse om erbjudandet göras. Påminnelsen ska upprepas minst en gång. Till den som avböjt skickas inte ny kallelse.
På intranätet i Region Jönköpings län, finns kallelser för hälsoundersökning på nio olika språk; arabiska, dari, engelska, romani, ryska, somaliska, spanska, thai och tigrinja. För de patienter som inte har något av ovanstående språk som modersmål, skickas kallelsen på engelska.
Mallar för kallelse, på flera olika språk, Region Jönköpings län (nytt fönster)
Diagnostik och utredning
Samtal
Hälsoundersökningen ska innehålla ett individuellt samtal. Samtalet ska innefatta den undersöktes hälsa med avseende på:
- tidigare och nuvarande fysiska och psykiska hälsotillstånd
- psykosocial situation
- erfarenheter av traumatiska händelser.
Samtalet ska även innefatta frågor om den undersöktes vaccinationsstatus, exponering för smittrisker samt de övriga uppgifter som kan behövas ur smittskyddssynpunkt. Frågorna ska ställas med utgångspunkt i den epidemiologiska situationen på de platser där den undersökte har vistats före ankomsten till Sverige och vid behov kompletteras med provtagning.
Provtagning
Som en del i hälsoundersökningen ska kroppsundersökning och provtagningar göras, baserade på de behov som har framkommit vid det individuella samtalet.
Följande prover ska alltid tas:
- Blodstatus
- ALAT
- HBsAg (hepatit B)
- Anti-HCV (hepatit C)
- HIV
Vid positivt svar på HbsAg, anti-HCV eller HIV – informera patienten om provresultatet och förhållningsregler enligt smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Remittera därefter till infektionskliniken för uppföljning.
Tuberkulos
Beroende på förekomsten av tuberkulos (TB) i ursprungslandet kan screening bli aktuellt enligt tabellen nedan. Syftet med screening är att identifiera aktiv eller latent tuberkulos.
Alla personer med symtom som kan vara TB bör genomgå lungröntgen och remitteras för utredning så snart som möjligt. Vid hög misstanke om aktiv TB tas akut kontakt med infektionsjouren.
Screening för latent TB sker genom anamnes och provtagning med IGRA.
Personer som är 35 år eller äldre och som saknar särskilda riskfaktorer** att insjukna erbjuds sällan behandling för latent TB varför man kan avstå att screena dem med IGRA och istället göra lungröntgen direkt som en screening för aktiv TB.
För tolkning av svar och fortsatt handläggning se Fakta tuberkulos.
| Riskdefinition | Geografiska områden | Rekommenderade åtgärder |
|---|---|---|
|
Länder med ökad risk för TB (40-100 fall per 100 000 invånare och år) |
De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland |
Ingen screening aktuell |
|
Länder med hög risk för TB (> 100 fall per 100 000 invånare och år) |
Afrika söder om Sahara, södra och sydöstra Asien utom Kina, i Sydamerika Bolivia och Peru |
1. Fråga efter symtom på aktiv TB* 2a. För personer <35 år eller äldre med riskfaktorer**
2b. För personer >35 år
|
| Länder med hög andel MDR-TB*** (men incidens < 100 fall per 100 000 invånare och år) | Främst länder i Östeuropa som var en del av fd Sovjetunionen, t.ex. Ukraina |
1. Fråga efter symtom på aktiv TB* 2. Fråga efter TB-exposition eller vistelse i utsatta miljöer (t.ex. flyktingläger och fängelser) 3. Om känd TB exposition eller vistelse i riskmiljö enligt punkt 2: a. För personer <35 år eller äldre med riskfaktorer**
b. För personer >35 år
|
* T.ex. viktnedgång, nattliga svettningar, långdragen feber eller hosta (>3 veckor).
** Riskfaktorer för aktivering av latent TB är t.ex. grav njursvikt med dialysbehov, kraftigt immunnedsättande behandling, silikos, obehandlad eller bristfälligt behandlad hivinfektion, stark misstanke om nysmitta (TST-omslag eller IGRA-omslag i samband med smittspårning), graviditet eller planerad graviditet.
*** MDR-TB =Multi Drug Resistant Tuberculosis
Riskländer avseende tuberkulos, Folkhälsomyndigheten
Mage och tarm
Vid eventuella symtom från mage/tarm:
- Faecesodling
- Cystor och maskägg
Hud/MRB
Vid riskfaktor såsom infekterade sår, bölder eller infekterade eksem:
- Klinisk odling från sår, böld eller eksem.
Överväg screening för multiresistena bakterier (MRB) för patienter som förväntas behöva inneliggande vård eller ha upprepade sjukhuskontakter. Gravida MRB-screenas inom kvinnohälsovården inför sjukhusvård i samband med förlossning.
Vaccination
I samband med besöket ska personen vaccinationsstatus ses över med utgångspunkt från medhavda dokument eller vaccinationsprogram från ursprungsland. Om personen kan redogöra muntligt för erhållna vaccinationer, eller vet med säkerhet att hen följt ett nationellt program krävs inte skriftlig dokumentation.
Difteri, stelkramp och polio
Personer som ej blivit fullständigt grundvaccinerade bör erbjudas grundvaccination mot difteri, tetanus och polio. Vid tveksamheter kring vaccinationsstatus kan ny grundvaccination ges utan att detta medför någon betydande risk.
Eftersom monovalenta fulldosvaccin saknas rekommenderar Folkhälsomyndigheten grundvaccination för difteri och stelkramp med lågdosvaccin (till exempel diTeBooster, diTekiBooster eller Boostrix) i tre doser vid 0+1+7 månader. Poliovaccin ges i tre doser vid 0+1+7 månader.
Till personer som är grundvaccinerade ska boostervaccination mot difteri, tetanus, kikhosta erbjudas med första påfyllning efter 10 år och därefter med 20 års intervall. Den som tidigare enbart fått oralt poliovaccin bör erbjudas en dos inaktiverat poliovaccin.
Mässling, påssjuka, röda hund
Personer som misstänks sakna skydd mot mässling, påssjuka eller röda hund rekommenderas kompletterande vaccination med kombinerat vaccin mot dessa sjukdomar (MPR-vaccin). För fullgott, bestående skydd mot mässling bör man ha fått två doser vaccin mot sjukdomen. Doserna ges med minst fyra veckors mellanrum, men intervallet mellan doserna kan vara betydligt längre.
Observera att vid vaccination av kvinnor i fertil ålder måste negativt graviditetstest föreligga före MPR-vaccination.
Covid-19
Vaccination mot covid-19 erbjuds utifrån ålder och eventuella tidigare doser, enligt samma rekommendationer som för övriga invånare.
För stöd för ordination när tidigare doser givits utomlands se Personer som påbörjat vaccination utomlands.
Tuberkulos
BCG-vaccination rekommenderas inte till vuxna.
För vaccinationer av barn och ungdomar, se särskilt Fakta-dokument:
Dokumentation
Dokumentationen av hälsoundersökningen ska göras i Cosmic, under mall: ”Gemensamt dokument” samt mall: ”Hälsoundersökning migrant”.
Eventuella vaccinationer dokumenteras i MittVaccin.
I följande länkar finns en sammanställning, dels av de sökord som är relevanta under mallen ”Gemensamt dokument”, dels samtliga sökord i mallen ”Hälsoundersökning migrant”. Här finns också en utökad förklaring av sökorden.
- Hälsoundersökning migrant, journalmall, Region Jönköpings län (pdf, nytt fönster)
- Hälsoundersökning migrant, journalmall med förklaringar, Region Jönköpings län (pdf, nytt fönster)
Uppföljning
Om hälsosamtal eller provsvar ger misstanke om sjukdom ska uppföljande läkarbesök bokas till allmänläkare. Det är också viktigt att remittera till andra vårdinstanser som till exempel kvinnohälsovård om behov föreligger.
Kvalitetsindikatorer
Procent genomförda hälsoundersökningar i länet i relation till antalet nyanlända.
Mer information
- Hälso- och sjukvård till barn och ungdomar från andra länder Fakta Barn- och ungdomshälsa
- Migration och hälsa, Folkhälsomyndigheten (nytt fönster)
