Region Jnkpings ln Försäkringsmedicin
plus.rjl.se/forsakringsmedicin

Allmänt om sjukförsäkringen

________________________________________________________

Innehåll på sidan:

Sjukpenning

Arbetssökande kan få sjukpenning från dag 2 (dag 1 = karensdag), efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om sjukpenning. Från dag 8 måste läkarintyg lämnas till Försäkringskassan. Det gäller exempelvis den som är arbetssökande, den som är ledig med föräldrapenning och i många fall egenföretagare.

Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, utvecklings- eller etableringsersättning kan inte få sjukpenning, däremot kan man ha rätt att behålla sin ersättning från Arbetsförmedlingen under sjukfrånvaro. Individen måste själv sjukanmäla sig till Arbetsförmedlingen dag 1. Från dag 8 måste Arbetsförmedlingens läkarintyg lämnas till Arbetsförmedlingen. Mer information finns på Arbetsförmedlingens hemsida.    

Anställda kan få sjukpenning från dag 15, efter Försäkringskassans bedömning. Sjuklön betalas ut från arbetsgivaren dag 2 till 14 av en sjukperiod. Den första dagen är en karensdag. Från dag 8 måste den anställde vid sjukfrånvaro visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. I vissa fall kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan begära ett läkarintyg redan från den första sjukdagen, för mer information läs här. Sjukanmälan till Försäkringskassan görs av arbetsgivaren dag 15 och individen måste dessutom ansöka om sjukpenning.

Studerande kan i vissa fall behålla sitt studiestöd om hen inte kan studera på grund av sjukdom, efter Försäkringskassans bedömning. Individen måste själv sjukanmäla sig till Försäkringskassan dag 1 och göra en ansökan om att behålla studiestödet under sjukdom via ex webbtjänsten "Ansök om sjukpenning". Det finns två möjligheter att behålla studiestödet vid sjukdom:

  • Personen är på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.
  • Personen studerar på heltid men har bara en förmåga att studera på halvtid på grund av sjukdom som medför risk för en eller längre sjukperioder. I detta fall behöver individen både ett läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) och ett läkarutlåtande för särskilt högriskskydd (FK7262).

För mer information om sjukdom vid studier läs här (Försäkringskassan, nytt fönster)

Indragen sjukpenning: Om Försäkringskassan bedömer att patienten inte har rätt till sjukpenning måste patienten antingen återgå till arbetet eller skriva in sig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Detta är nödvändigt för att behålla den sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Har man en anställning och skriver in sig som aktivt arbetsökande måste man begära tjänstledighet på grund av sjukdom från sin arbetsgivare.

När man skriver in sig som aktivt arbetsökande på Arbetsförmedlingen är det viktigt att man säger att man kan och vill prova sig mot arbetsmarknaden trots sina besvär. Hen skrivs då in "med begränsning" och kan då få möjlighet till ex anpassningar. Säger man att man inte vill prova sig mot arbetsmarknaden skrivs man in som arbetssökande "med förhinder" och man har inte rätt till A-kassa. Man mister då sin SGI.  

Patienten bör skriva in sig som aktivt arbetssökande dagen efter man tagit del av beslutet från Försäkringskassan för att kunna söka ex A-kassa. Man har dock 25 dagar på sig att skriva in sig som aktivt arbetssökande för att skydda sin SGI. Man kan inte få A-kassa retroaktivt. Det är viktigt att individen är beredd att ta ett arbete som motsvarar hela sin tidigare arbetstid (dvs. den SGI-omfattning som Försäkringskassan har beviljat). Mer information finns här (begränsad behörighet, nytt fönster).

Patienten har rätt att ompröva och överklaga Försäkringskassans beslut, för mer information läs här (Försäkringskassan, nytt fönster).

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga vid sjukpenning

Läkaren gör alltid bedömningen i förhållande till ordinarie sysselsättning (undantag föräldraledighet/studier).

Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga påverkas av sysselsättning och hur länge man varit sjuk:

  • Arbetssökande: För en person som är arbetssökande bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden.  
  • Anställd: För en person som har en anställning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan olika beroende på hur länge man har varit sjuk. Detta kallas för rehabiliteringskedjan. Mer information om Försäkringskassans rehabiliteringskedja finns här (Försäkringskassan, nytt fönster).
  • Egenföretagare: För en person som är egenföretagare bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till personens vanliga arbetsuppgifter fram till och med dag 180. Efter det bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden.
  • Studerande: För en person som studerar med studiestöd bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till förmågan att bedriva sina studier.
  • Föräldraledig: För en person som är ledig med föräldrapenning bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i förhållande till förmågan att vårda barnet.

Försäkringskassans särskilda skäl/oskäligt

Särskilda skäl: Om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade med stor sannolikhet kommer att kunna arbeta i samma omfattning som före sjukfallet senast dag 365, bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180.

Detsamma gäller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Oskäligt:

  • Vid allvarlig sjukdom med successiv förändring där arbetstagaren kommer att få svårigheter att på sikt klara även ett annat arbete.
  • Vid allvarlig sjukdom med tillfällig förbättring. Bedömning mot annat arbete ska endast göras om den ökade arbetsförmågan bedöms vara bestående.
  • Vid medicinsk behandling i syfte att förebygga en allvarlig sjukdom och den nedsatta arbetsförmågan beror på behandlingen.
  • Vid långvarig rehabilitering i samband med olyckor och vissa sjukdomar, så länge rehabiliteringen pågår enligt en plan som är godkänd av Försäkringskassan.
  • Vid progressiv sjukdom där arbetsförmågan successivt avtar.

Återinsjuknande

Anställd inom sjuklöneperioden (dag 1-14)
I sjuklönelagen finns en återinsjuknanderegel som säger att om en anställd börjar arbeta igen efter sjukdom (dag 1-14) och insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar räknas den nya sjuklöneperioden som en fortsättning på den tidigare. Detta gäller även om även det är en annan diagnos. Den anställda ska då inte heller få en ny karensdag. Om den anställda återinsjuknar på en ledig dag fortsätter inte sjuklöneperioden att löpa förrän den första dagen som den anställda skulle ha arbetat om hen inte hade blivit sjuk igen.

Efter avslutad sjukskrivning

  • Vid anställning: Om patienten återgår i arbete efter en sjukskrivning och insjuknar igen inom 89 dagar bedöms arbetsförmågan från den dag man slutade på i Försäkringskassans rehabiliteringskedja. Detta gäller även om det är en annan diagnos.
  • När minst 90 dagar har förflutit mellan två sjukperioder bedömer Försäkringskassan sjukfallet som nytt dvs. vid anställning börjar man på dag 1 i rehabiliteringskedjan och vid arbetslöshet bedöms arbetsförmågan som vanligt i förhållande till arbeten på den vanliga arbetsmarknaden.

Ersättningsnivåer

För mer information om allvarlig sjukdom, se Kriterier för allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang (Socialstyrelsen, nytt fönster)

 

Aktivitets- och sjukersättning

Aktivitetsersättning:

  • 19-29 år
  • Varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med varaktig menas att nedsättningen kan antas bestå i minst ett år
  • Bedömningen av arbetsförmåga görs i förhållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.

Sjukersättning:

  • 19-65 år
  • Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med stadigvarande menas att nedsättning bedöms bestå för all överskådlig framtid.
  • Bedömningen av arbetsförmågan görs i förehållande till alla arbeten på hela arbetsmarknaden, där ingår även särskilt anpassade arbeten och anställningar med anställningsstöd.
  • Alla rehabiliteringsmässiga och arbetslivsinriktade insatser ska vara uttömda.

 

Läsa mer

Försäkringskassan (nytt fönster) - sidor som vänder sig till de som arbetar inom hälso- och sjukvården

Uppdaterad: 2019-03-22
Eva-Marie Sundkvist, Rehabiliteringsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik