Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Hypertoni

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

De flesta patienter med hypertoni behandlas i primärvården.

Remiss till medicinklinik bör övervägas:

  • vid diastoliskt blodtryck > 130 bör man remittera patienten akut.
  • vid misstanke om sekundär hypertoni (till exempel feokromocytom, hyperaldosteronism, renovaskulär hypertoni). Den kliniska misstanken på sekundärhypertoni bör styrkas genom kompletterande hormonanalyser och 24 h/BT-mätning enligt dokumentet Behandlingsresistens.

Diagnostik och utredning

Definition av högt blodtryck:

Högt blodtryck definieras som ett mottagningsblodtryck  >140/90.

Hypertonidiagnosen bör bekräftas genom att göra en 24-timmars blodtrycksmätning eller hemblodtrycksmätning enligt följande:

 

Systoliskt blodtryck (mmHg)

och/eller

Diastoliskt blodtryck (mmHg)

Mottagningsblodtryck

> 140

 

> 90

24 timmars blodtryck

 

 

 

-Dagtid (vaken tid)

> 135

 

> 85

-Nattetid (sovande)

> 120

 

> 70

-Genomsnitt över dygnet

> 130

 

> 80

Hemblodtrycksmätning (genomsnitt av mätningar)

> 135

 

> 85

 

Blodtrycksmätning

Basal utredning och laboratorieundersökningar

Eventuellt ögonbottenspegling/stetoskopi av njurartärerna

Riskbedömning

Ett beslut att behandla ska inte enbart grundas på blodtrycksvärdet. Viktigt är att även ta hänsyn till patientens ålder, närvaro av andra riskfaktorer, tecken till organskada och samexisterande sjukdomar såsom diabetes och kardiovaskulära sjukdomar eller njurskada.

Vid låg risk och blodtryck <120/80 räcker det med kontroll var 5:e år.

Vid låg risk och normalt blodtryck 120-129/80-84 rekommenderas kontroll var 3:e år.

Vid låg risk och blodtryck 130-139/85-89 bör man överväga annan blodtrycksmätning och kontroll minst årligen.

Vid blodtryck ≥ 140/90 och hypertonidiagnosen är bekräftad behandlas enligt nedan, se tabell 1.

Risknivåer

För hypertonipatienter med låg-moderat riksökning. Se även riskbedömning enligt SCORE, Score-diagram (pdf, nytt fönster)

Behandlingsstrategi, se tabell 1

Övergripande strategi

  • Tag ställning till om patienten omedelbart behöver läkemedelsbehandling (se tabell 1)
  • Värdera övriga riskfaktorer och behandla dem
  • Vid dålig eller utebliven behandlingseffekt misstänks alltid bristande "compliance"
Tabell 1. Behandlingsstrategi utifrån riskfaktorer och blodtryck

Riskfaktorer
Asymtomatisk organskada eller sjukdom

Blodtryck (mmHg)

Syst. BT 130-139
eller diast. BT 85-89
Syst. BT 140-159
eller diast. BT 90-99
Syst.BT 160-179
eller diast. BT 100-109 
Syst.BT ≥ 180
eller diast. BT
≥110
Ingen riskfaktor Ingen BT -läkemedel  Livsstilsförändringar i flera månader
Sedan tillägg av BT
läkemedel
Livsstilsförändringar
i flera månader
Sedan tillägg av BT
läkemedel
Livsstilsförändringar
BT-läkemedel omedelbart

 
1 - 2 riskfaktorer Livsstilsförändringar
Ingen BT - läkemedel
Livsstilsförändringar
i flera veckor
Sedan tillägg av BT
läkemedel
Livsstilsförändringar
i flera veckor
Sedan tillägg av BT
läkemedel
Livsstilsförändringar
BT-läkemedel omedelbart

 
≥ 3 riskfaktorer Livsstilsförändringar
Ingen BT - läkemedel
Livsstilsförändringar
i flera veckor
Sedan tillägg av BT
läkemedel

Livsstilsförändringar
BT - läkemedel

 

Livsstilsförändringar
BT - läkemedel omedelbart

 
Organskada
Kardiovaskulär sjukdom
Diabetes mellitus
Livsstilsförändringar
Överväg BT - läkemedel
Livsstilsförändringar
BT - läkemedel
Livsstilsförändringar
BT - läkemedel
Livsstilsförändringar
BT - läkemedel omedelbart
Symtomgivande kardiovaskulär
sjukdom, kronisk njursjukdom eller
Diabetes mellitus med organskada
Livsstilsförändringar
Överväg BT - läkemedel
Livsstilsförändringar
BT - läkemedel
 
Livsstilsförändringar
BT - läkemedel
 
Livsstilsförändringar
BT - läkemedel omedelbart
 

Behandling

Behandlingsmål

Mottagningsblodtryck

Åldersgrupp Målblodtryck systoliskt (mmHg)  Målblodtryck diastoliskt(mmHg) 
Hypertoni  +Diabetes  + kronisk njursjukdom  + ischemisk hjärtsjukdom  + Stroke/TIA   
18 − 65 år Mål 130 eller lägre om tolereras, inte <120  Mål 130 eller lägre om tolereras, inte <120  Mål <140 till 130 om tolereras  Mål 130 eller lägre om tolereras, inte <120 Mål 130 eller lägre om tolereras, inte <120 70–79 
65 − 79 år  Mål 130‐139 om tolereras  Mål 130‐139 om tolereras  Mål 130‐139 om tolereras  Mål 130‐139 om tolereras   Mål 130‐139 om tolereras   70–79 
≥80 år  Mål 130‐139 om tolereras  Mål 130‐139 om tolereras  Mål 130‐139 om tolereras   Mål 130‐139 om tolereras   Mål 130‐139 om tolereras  70–79 
Målblodtryck diastoliskt(mmHg)  70–79  70–79  70–79  70–79  70–79   


Behandlingsresistens

Vid ej uppnått målblodtryck trots behandling med 3-4 preparat se fördjupningsdokumentet Behandlingsresistens

Icke-farmakologisk behandling

Farmakologisk behandling

Fördjupningsdokument finns inom följande områden;

Sjukskrivning

Sjukskrivning vid hypertoni, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Uppföljning

Hur ofta ska patienten kontrolleras och av vem?

Vid nydebuterad hypertoni bör patienten följas med relativt täta kontroller - cirka 4-6 veckors intervall till dess att målblodtryck har uppnåtts. Hem-BT-mätningar kan vara ett bra sätt att följa blodtrycket. Om blodtrycket sedan håller sig stabilt räcker det att patienten kontrolleras 1 gång per år. Kontroll behöver ej nödvändigtvis ske hos läkare utan kan även göras av sjuksköterska med speciellt intresse för livsstilsfrågor med fokus på hela patientens hälsoprofil.

Alla patienter med hypertoni bör regelbundet kontrollera njurfunktion, glukos, lipider och mikroalbuminuri (U-albumin/kreatinin kvot).

Kvalitetsindikatorer

Den enskilda mottagningen kan ta fram sin egen statistik på till exempel:

  • Hur stor andel av de som har hypertoni har uppnått målblodtryck.
  • Hur många av patienterna med hypertonidiagnos har varit på kontroll det senaste året.
  • Hur stor andel av den listade befolkningen  > 40 år har mätt sitt blodtryck senaste 5 åren.

Fastställt: 2009-04-29

Reviderad: 2019-06-05

Giltigt till och med: 2021-06-05

Fastställt av: Medicinsk programgrupp endokrinologi och hypertoni och primärvård

Ansvarig grupp: Endokrinologi

Granskat av grupp: Endokrinologi

Kontaktperson för innehåll:

Per Hauschildt, Distriktsläkare, Skillingaryds vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Alexander Kubicska, St-läkare, Gränna vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2019-06-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv