Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Elrullstolsutprovning

Inledning

Arbetsterapiprogrammet vänder sig till legitimerade arbetsterapeuter som arbetar i Region Jönköpings län och Jönköpings läns kommuner. Arbetsterapiprogrammet gäller elektrisk rullstol som patienten kan framföra själv, inte vårdmanövrerad elektrisk rullstol. Arbetsterapiprogrammet gäller förskrivning till både barn och vuxna. Ordination av elektrisk rullstol är en komplex process. Många personer är inblandade och det är många förmågor hos patienten som ska bedömas. Det finns behov av att tydliggöra denna process och att ge förslag på bedömningsmetoder för den arbetsterapeutiska utredningen. Det är viktigt att en behovsbedömning görs för att säkerställa att det verkliga problemet angrips. För en patient med nedsatt förflyttningsförmåga kan förskrivning av hjälpmedel såsom elektrisk rullstol vara en lämplig intervention för att öka självständigheten, delaktigheten och t.ex. möjliggöra meningsfulla aktiviteter.

Programmet ska vara ett stöd vid förskrivningsprocessen som innefattar arbetsterapeutisk utredning, intervention och utvärdering i samband med ordination av elektrisk rullstol. Programmet utgår från de organisatoriska förutsättningar som råder i Region Jönköpings Län. Man kan förskriva en elektrisk rullstol till personer med funktionsnedsättning som medför mycket stora svårigheter att förflytta sig eller inte alls kan förflytta sig självständigt med manuell rullstol eller gånghjälpmedel. Elektrisk rullstol kan förskrivas om patienten inte självständigt kan klara normala dagliga aktiviteter som inköp och kortare promenader. Elektrisk rullstol kan förskrivas för lek och fritidsaktiviteter till barn upp till 20 år (Hjälpmedel i Jönköpings Län, 2014).

Indikationer för arbetsterapi

Målet med arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett aktivt liv i överensstämmelse med sina önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp där människan ses som en aktiv varelse. Att kunna delta i olika aktiviteter ger tillfredställelse och kan utveckla/ bibehålla olika kapaciteter som är viktiga för fysiskt och psykiskt välbefinnande (Kielhofner, 1997; Townsend, 2002).

Arbetsterapi inriktas på aktiviteter som patienten upplever som meningsfulla i sin vardag (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012). För dem som har nedsatt gångförmåga innebär självständiga förflyttningar en möjlighet till mobilitet och delaktighet i samhället. Att förlora meningsfulla aktiviteter och sociala kontakter för att man inte kan förflytta sig kan resultera i social isolering (Kielhofner, 2008).

En elektrisk rullstol kan göra att patienten får möjlighet till aktiviteter och socialt liv som t.ex. inköp, sköta hushållet, promenader samt umgås med vänner (Stenberg, Henje, Levi & Lindström, 2016). Den elektriska rullstolen ska ersätta gångförmåga; inte bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer (Hjälpmedel i Jönköpings Län, 2014). För barn kan den elektriska rullstolen underlätta förflyttningar i hemmet, på förskola/ skola och ute på lekplatser. Barnen får möjlighet till att kunna förflytta sig och leka tillsammans med sina kompisar och de kan med hjälp av den elektriska rullstolen spara energi för att möjliggöra ork till inlärning och lek (Livingstone & Paleg, 2013).

Elektrisk inomhusrullstol:

För personer med funktionsnedsättning som medför mycket stora svårigheter eller som inte alls kan förflytta sig självständigt och där det inte kan lösas med manuell rullstol eller annat hjälpmedel. Gäller också personer med funktionsnedsättning som medför att de inte kan utföra hushållsarbete självständigt (Hjälpmedel i Jönköpings Län, 2014).

Elektrisk utomhusrullstol:

För personer med funktionsnedsättning som medför mycket stora svårigheter att förflytta sig utomhus med manuell rullstol eller gånghjälpmedel och som inte självständigt kan klara normala utomhusaktiviteter såsom inköp och kortare promenader (Hjälpmedel i Jönköpings Län, 2014).

Finns behov av elektrisk rullstol för förflyttning både inom- och utomhus ska i första hand en elektrisk rullstol för kombinerat inom- och utomhusbruk förskrivas. Förskrivning av två elektriska rullstolar, en för inomhusbruk och en för utomhusbruk, kan ske om behovet inte kan tillgodoses med en elektrisk rullstol för kombinerat inom- och utomhusbruk.

Dessutom gäller följande:

  • Den elektriska rullstolen ska ersätta gångförmågan inte cykel/moped, bil eller allmänna kommunikationer.
  • Behovet ska vara regelbundet, i genomsnitt 2 gånger/vecka.
  • En förutsättning för förskrivning är att den som kör den elektriska rullstolen ska kunna göra detta utan fara för sig själv eller andra.
  • Elektrisk rullstol får inte köras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, eller andra bedövande ämnen inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt (Hjälpmedel i Jönköpings län, 2014).

Arbetsterapeutisk utredning

Arbetsterapeutens teoretiska grund kan vara:

  • A Model of Human Occupation, MoHO. Modellen syftar till att förklara hur människans motivation, livsstil, kapacitet och den sociala och fysiska miljön påverkar människans möjlighet till aktivitet och delaktighet (Kielhofner, 2008).
  • CMOP respektive CMOP-E (Canadian Model of Occupational Performance/ and Engagement) fokuserar på aktivitetsutförandet och faktorer på personnivå och aktivitetsnivå samt på miljöfaktorer som påverkar detta. Patientens delaktighet i behandlingen betonas i modellen (Polatajko, Townsend, Craik 2007).
  • WHO´s internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen, 2010).

Arbetsterapeuter arbetar utifrån arbetsterapiprocessen som består av bedömning av aktivitetsförmåga, planering, genomförande och utvärdering (Townsend, 2002). Syftet är att beskriva patientens resurser och problem avseende kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet och omgivningsfaktorer. Utredningen ligger till grund för rehabiliterande insatser.

Arbetsgång vid utredning och bedömning:

  1. Medicinsk bedömning samt arbetsterapeutisk utredning
  2. Beslutsstöd
  3. Remiss om utprovning elektrisk rullstol

Vid en förstagångsförskrivning av elektrisk elrullstol krävs alltid samråd med läkare som utfärdar medicinsk bedömning enligt blankett blankett ”Medicinsk bedömning användande av elektrisk rullstol” (Region Jönköpings Län, 2015). Denna bedömning ska också göras vid byte av elektrisk rullstol om förändrade förutsättningar föreligger (Hjälpmedel i Jönköpings Län, 2014). När den medicinska bedömningen är gjord och återkopplad till förskrivande arbetsterapeut påbörjas en utredning vid ett hembesök av arbetsterapeuten. Arbetsterapeuten kan också i vissa fall påbörja sin utredning innan medicinsk bedömning. Utifrån besöket och utredningen genomför arbetsterapeuten ett beslutsstöd för att få fram en prioriteringsgrad och syftet med detta är:

  • ge likvärdiga bedömningar
  • göra besluten möjliga att förstå för patienten
  • vara ett stöd för förskrivaren
  • ge underlag för framtida prioriteringar (Region Jönköpings Län, 2017)

Om beslutsstödet kan styrka behovet och en förskrivning så kompletterar arbetsterapeuten läkarens medicinska bedömning med "Remiss utprovning elektrisk rullstol" (Region Jönköpings Län, 2015). I utredningen försöker arbetsterapeut och patienten uppskatta hur mycket den elektriska rullstolen kommer att utnyttjas och vilka andra möjligheter till förflyttning som finns.

Arbetsterapeutens utredning innefattar bedömning av:

  1. Kroppsfunktioner

  2. Aktivitet och delaktighet

  3. Omgivningsfaktorer

Kroppsfunktioner

Arbetsterapeuten gör en bedömning genom observation av gångförmåga, överflyttningsförmåga och överflyttningsteknik, balans i sittande, hand-/armfunktion samt psykisk-/kognitiv funktion. Vid behov kan arbetsterapeuten ta hjälp av fysioterapeut/ sjukgymnast gällande bedömning av t.ex. gångförmåga, spasticitet och balans. Den psykiska/kognitiva funktionen kan delvis utredas via vårdcentral. En del läkare tar vid medicinsk utredning stöd av arbetsterapeut på vårdcentral gällande kognitiv utredning, t. ex genom instrumentet NorSDSA (Lundberg & Caneman, 2004). NorSDSA är då en del i en utredning och tillförlitligt som komplement till andra instrument/utredning. Arbetsterapeutens utredning inleds med en intervju om patientens behov och betydelsen av en elektrisk rullstol samt tidigare erfarenheter i trafiken.

Kognitiva Screeningbatteriet är ett screeninginstrument som ger en snabb överblick över patientens kognitiva förmåga och kan användas vid utredning gällande elektrisk rullstol. Instrumentet ger svar på om patienten är tillräckligt reaktionssnabb, uppmärksamhetgrad, hur visuell information uppfattas etc. Kombination av resultat från olika instrument som utvärderar snabbhet, uppmärksamhet, visuospatiala funktioner och executiva funktioner rekommenderas för att på bästa sätt kunna bedöma en patients lämplighet att köra elrullstol säkert. Patienten ska kunna framföra den elektriska rullstolen utan fara för sig själv eller andra. Gällande små barn och personer med intellektuell funktionsnedsättning krävs tillsyn av en vuxen person för att säkerheten ska säkerställas (Livingstone et al, 2013). Detta observeras också i samband med körträning med arbetsterapeuten.

Exempel på nedsatta kroppsfunktioner kan vara nedsatt kapacitet i lungor och/eller hjärta, nedsatt muskelstyrka i extremiteterna eller koordinationsförmåga i nedre extremiteterna.

För att bedöma gångförmåga kan man använda:

För att bedöma kognition kan man använda:

  • Nordic Stroke drive screening assessment, Nor-SDSA (Lundberg & Caneman, 2004)

  • Kognitiva Screeningbatteriet

Aktivitet och delaktighet

Arbetsterapeuten utreder patientens behov av elektrisk rullstol och i vilka aktiviteter patienten förväntas använda den. Utredningen sker i dialog med patienten och närstående samt vid observation. I samband med utredningen läggs stor vikt på hur mycket den elektriska rullstolen kommer att utnyttjas och vilka andra möjligheter till förflyttning som finns (Hjälpmedel i Jönköpings Län, 2014). Detta ger underlag till beslutsstödet.

Innan och efter förskrivning kan följande instrument användas:

  • COPM - Canadian Occupational Performance Measure (Law et al., 2014) som kan användas för att bedöma patientens upplevelse av aktivitetsproblem och behov av hjälpmedlet.
  • Observation av aktivitetsutförandet.
  • VAS-skalan (Vårdhandboken, 2018).
  • Min mening (Baron, Kielhofner, Iyenger, Goldhammer & Wolenski, 2006).

Omgivningsfaktorer

Arbetsterapeuten utreder patientens fysiska miljö för att ta ställning till om det är möjligt för honom/henne att använda den elektriska rullstolen och i samråd med hjälpmedelskonsulent vilken modell som kan vara aktuell. Om du är en erfaren förskrivare kan du välja att själv prova ut en trehjulig elektrisk rullstol, så kallad skoter. I dessa fall ska förskrivaren ha gått utbildning på Hjälpmedelscentralen, ”Förskrivning av elektrisk rullstol med manuell styrning, skoter”. Det ska även göras en utredning inför eventuell ansökan om anpassning av bostad och förvaringsutrymme. Patientens sociala miljö (familj, vänner, personlig assistent, hemtjänstpersonal) kan många gånger utgöra ett bra stöd och vara av betydelse i samband med körning, träning och skötsel av den elektriska rullstolen. Det är viktigt att dessa personer får vara delaktiga i förskrivningsprocessen (Hjälpmedel i Jönköpings län, 2014).

SMARTA mål

Den elektriska rullstolen är ofta en del i rehabilitering/habilitering och det är viktigt att se till patientens hela livssituation och ta ställning till behovet. Den elektriska rullstolen kan möjliggöra utveckling, självständighet och delaktighet. Arbetsterapeuten och patienten formulerar gemensamt konkreta utvärderingsbara mål. Målen syftar till förbättrad aktivitetsförmåga och därmed ökad delaktighet. Dessa mål är unika för varje patient. Målet man sätter upp bör vara ett mål som går att referera till SMARTA mål (Region Jönköpings Län, 2018).

Arbetsterapeutisk intervention
Att förskriva hjälpmedel innebär alltid ett stort ansvar och speciellt när det gäller elektriska rullstolar. Om patienten inte kan sköta sin elektriska rullstol eller framföra den på ett säkert sätt, kan det vara förenat med en risk både för patienten och dess omgivning. Detta ingår i den bedömning förskrivaren skall genomföra. Elektrisk rullstol kan förskrivas oavsett ålder (Livingstone & Paleg, 2013).

Vid utprovningen:

  • Anpassas den elektriska rullstolen utefter patientens behov
  • Informeras patient och anhöriga om elektriska rullstolens olika funktioner
  • Sker genomgång av broschyren"Rulla på" "Rulla på" (Region Jönköpings Län, 2015)
  • Lämnas broschyren "Information vid utlämning av elektrisk rullstol" (Region Jönköpings Län, 2016)
  • Informeras patienten om låneförbindelse och försäkring

Utprovning kan ske i hemmet eller på Hjälpmedelscentralen. Patienten ansvarar för normalt underhåll samt för att undvika förslitning. Elektrisk rullstol ska laddas regelbundet för att säkra funktionen och livslängden, rekommendation är att ladda varje natt. Den ska förvaras i ett låst utrymme som håller +5 grader och har tillgång till el. Det är viktigt att patienten hör med sitt försäkringsbolag om försäkringen täcker för skada på elektrisk rullstol eller om patienten kör på eller skadar någon annan. Tillbehör som korg och käpphållare är egenansvarsprodukter (Region Jönköpings län, 2016).

Körträning och utvärdering av träningen

Träningen sker i aktuell miljö enligt individuell planering utifrån patientens behov. Arbetsterapeuten använder blanketten"Körträningsrapport" från Hjälpmedelscentralen till sin hjälp (Region Jönköpings Län, 2015). Antal träningstillfällen varierar beroende på patient. Vid körträningen observerar arbetsterapeuten patientens förmåga att framföra och hantera den elektriska rullstolen. Framkommer det att patienten inte kan köra den elektiska rullstolen utan fara för sig själv eller andra dras processen för förskrivningen tillbaka. Barn kan behöva mycket stöttning från sina föräldrar/ andra vuxna på skola/ förskola och ska inte lämnas ensamma med den elektriska elrullstolen.

Patientsäkerhet

Som legitimerad arbetsterapeut har du ett personligt yrkesansvar när du arbetar inom ditt yrke. Detta ansvar innebär att iaktta olika skyldigheter som att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att dokumentera i patientjournal. Om du har anställts för att arbeta med arbetsterapeutiska insatser och bedömningar på individnivå ska du alltså dokumentera enligt regler i patientdatalagen oavsett var du arbetar (Jacobson, 2011).

Uppföljning ska ske regelbundet 1 – 2 gånger per år, se blankett "Årlig uppföljning av elektrisk rullstol" (Region Jönköpings Län, 2015). Patientens förmåga att framföra den elektriska rullstolen och hur frekvent användningen är ska följas upp samt att målet med förskrivningen uppnåtts. Vid tveksamhet ska uppföljningen ske oftare. Om patientens behov eller förutsättningar förändras eller den elektriska rullstolen behöver bytas ut ska en ny medicinsk bedömning göras och därmed ett nytt beslutsstöd (Hjälpmedel i Jönköpings Län, 2014).

Målnivå och mätetal

De patienter som ordinerats elektrisk rullstol ska i genomsnitt använda rullstolen två gånger/vecka.

Vid utvärdering för att mäta måluppfyllelsen så används samma instrument som vid utredningen.

Kodning

Kroppsfunktioner:

PG001 - Ledrörlighet

PG003 - Bedömning av muskelfunktion såsom muskelstyrka, uthållighet, muskellängd, muskeltonus 

PG007 - Bedömning av gångmönster

Aktivitet och delaktighet:

PK001 - Bedömning av att företa en enstaka uppgift

PK002 - Bedömning av att företa mångfaldiga uppgifter

PK004 - Bedömning av att hantera stress och psykologiska krav

PM001- Bedömning av lägesförändring samt bibehållande av kroppsställning

PM003- Bedömning av förflyttning

PM006 - Bedömning av att använda hand och arm

PM007 - Bedömning av att gå

PM009 - Bedömning av att förflytta sig med hjälpmedel

PM0011 - Förarbedömning

Omgivningsfaktorer:

PT001 - Bedömning av behov av omgivningsanpassning i det dagliga livet

PT002 - Bedömning av hjälpmedelsbehov

PT009 - Bedömning av boendemiljö

PT0011 - Bedömning av personligt stöd från omgivningen

Utvärdering av arbetsterapiprogram

I dagsläget finns det ingen organisation för detta. Avvaktar påbörjat nationellt och därefter regionalt arbete angående kunskapsstyrning.

Referenser

Baron, K.,  Kielhofner, G., Iyenger, A., Goldhammer, V. & Wolenski, J. (2006): Min mening- Bedömning av kompetens och värderingar genom självskattning. Svensk version av Occupational Self Assessment (OSA), version 2.2.

Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, FSA. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. ISBN: 978-91-86210-65-6.

Jacobson, D. (2011) Arbetsterapeutens journalföringsplikt – än en gång!. Tidskriften Arbetsterapeuten. 2001:8.

Kielhofner, G. (1997). Conceptual foundations of occupational therapy. (2nd ed.). Philadelphia: Slacks.

Kielhofner, G. (2008). A Model of Human Occupation: Theory and application (4 th ed.). Baltimore: Williams & Wilkins.

Law M., Baptiste S., Carswell A., McColl MA., Polatajko H.J. & Pollock N. (2014) Svenska versionen av femte upplagan är en översättning och bearbetning av originalet Canadian Occupational Performance Measure (COPM), 5th ed. 2014.

Livingstone. R., Paleg. G. (2013). Practice considerations for the introduction and use of power mobility for children. Developmental Medicine & child neurology. Sida 1-11.DOI: 10.1111/dmcn.12245

Lundberg, K., & Caneman, G., (2004). Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA). NorSDSA Production

Polatajko, H.J., Townsend, E.A. & Craik, J. (2007). Canadian Model of Occupational

Performance and Engagement (CMOP-E). In Enabling Occupation II: Advancing an

Occupational Therapy Vision of Health, Well-being, & Justice through Occupation. E.A.

Townsend & H.J. Polatajko, Eds. Ottawa, ON: CAOT Publications ACE. 22-36.

Socialstyrelsen (2010) ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Västerås: Edita Västra Aros AB.

Stenberg, G., Henje, C., Levi, R., Lindström, M. (2016). Living with an electric wheelchair – the user perspective. Disability and rehabilitation: Assistive Technology, 11:5, 385-394, DOI: 10.3109/17483107.2014.968811.

Townsend, E. (2002). Enabling occupation: an occupational therapy perspective. (rev.ed.). Ottawa: CAOT Publications ACE.

Länkar

Hjälpmedel i Jönköpimgs Län. (2014). Regelverket Hjälpmedel i Jönköpings län. Hämtad 20/2 2018, http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=19391&nodeId=42857

Region Jönköpings Län. (2015). Körträningsrapport. Hämtad 21/9 2017, https://ja611.amsystem.com/d/?d=ecd8f92ad026591c83c7231786b2fde1946d52cd3404ebc1eeea126cd02f0edc799a8a126e2250aefe1bb77ae81027a9&redirect=se

Region Jönköpings Län. (2015). Medicinsk bedömning användande av elektrisk rullstol. Hämtad 21/9 2017, https://ja611.amsystem.com/d/?d=3a1c33d1e0521387efad139efbbfc4e319cc489c9bc83cdfab8fcbb9693b50b14cdd3c373f7e651d7b41e6c8e5cc51b9&redirect=se

Region Jönköpings Län. (2015). Remiss utprovning elektrisk rullstol. Hämtad 21/9 2017,  https://ja611.amsystem.com/d/?d=a675a17be0186545872026210cb7a4d7282ac1bcfd4e55f7f4b12ad53d1c3088a9655a91e7bc4af8f5e40fabbe3e605b&redirect=se

Region Jönköpings Län. (2015). Rulla på. Hämtad 21/9 2017, från https://ja611.amsystem.com/d/?d=5988f0cfe8f125a3ed2804966b4d9e618edf65e93affc4741cdf7bf97b81ab53e118d1aa14baaa4d566dcc2fa9578efc&redirect=se

Region Jönköpings Län. (2015). Årlig uppföljning av elrullstol. Hämtad 21/9 2017, https://ja611.amsystem.com/d/?d=c31bf0eb269de85f62914f44050591b88405e7967e5ec8a0545c6a4ec615cb93f19150d19efa6849f9a54c4d90a8065c&redirect=se

Region Jönköpings Län. (2015). 6 minuters gångtest med eller utan hjälpmedel. Hämtad 21/9 2017, http://plus.rjl.se/info_files/infosida31511/Manual_6_minuters_gangtest_151215.pdf

Region Jönköpings Län. (2016). Information vid utlämning av elrullstol. Hämtad 21/9 2017, https://ja611.amsystem.com/d/?d=1981fd671ffea61518af40cdfcf1de8fd8dc7d094e9944ef45bcb78ce98bc9388e5fb7fad7a5820d41773622e3be6fab&redirect=se

Region Jönköpings Län. (2017). Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning. Hämtad 21/9 2017, http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=21906&nodeId=43893

Region Jönköpings Län. (2018). Smarta mål. Hämtad 21/9 2017, http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43165 

www.pfizermedica.se Hämtad 30/5 2018

Vårdhandboken. (2018). Vårdhandboken. Hämtad 21/9 2017, http://www.vardhandboken.se/texter/smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/smartskattningsinstrument

 

Utarbetat av 

Carina Torstensson, Barnhabilitering Jönköping

Malin Hassel, Jönköpings kommun

Maria Andersson, Värnamo kommun

Programansvarig

Emma Persson
leg. arbetsterapeut
Vaggeryds vårdcentral Bra Liv
+46-393-405 77

Fastställt datum

2010-06-10

Mer information

 

 

Uppdaterad: 2018-11-14
Mimi Kasseberg, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik