Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Arbetsterapeutisk utredning av aktivitetsförmåga hos patienter inom psykosvården

Innehåll på sidan

Inledning

Psykosvårdkedjan inom den psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov Jönköping, är en specialistenhet organiserad i fyra öppenvårdsteam, en slutenvårdsavdelning (avd G) samt ett team för tidiga insatser vid misstänkt psykossjukdom (TIPS-teamet). Målgruppen har en komplex problematik med insatser från olika yrkesgrupper och vårdgivare. Det är därför viktigt att tydliggöra arbetsterapeutens insatser för denna målgrupp.

Syfte

Syftet med arbetsterapiprogrammet är att beskriva arbetsterapeutens utredningsinsatser för att tydliggöra processen. Det riktar sig till teampersonal inom psykosvården samt studenter inom arbetsterapiprogrammet.


Beskrivning av målgrupp och flödesschema

Målgruppen inom psykosvårdkedjan är följande:
- Patienter med misstänkt psykosutveckling i nyinsjuknandefas.
- Patienter med schizofreni, paranoid psykos eller schizoaffektivt syndrom.

Vanliga symtom för målgruppen är vanföreställningar, tankeförloppsstörningar, självförsjunkenhet, känslomässiga störningar, förnimmelsestörningar, störningar i informationsbearbetningsförmågan. Målgruppen kan även ha olika typer av kommunikationsstörningar som innebär någon form av språksvårighet. Symtomen förvärras då patienten upplever ökad stress eller ökat känslomässigt engagemang. Patientens symtom påverkar relationen till familj och vänner och begränsar möjligheterna till ett normalt socialt liv (Lundin, Malm, Rutz, 1996).

Funktionshinder för målgruppen sammanhänger med bristfunktioner vad gäller bland annat perception, uthållighet, minne, koncentration, uppmärksamhet och initiativförmåga (Cullberg, 2000). Arbetsterapeutiska insatser riktar sig mot dessa funktionsbrister som kan innebära nedsatt förmåga att klara dagliga livets aktiviteter som personlig vård, boende, arbete/sysselsättning samt fritid.

Arbetsterapeutisk utredning föregås av skriftlig och/eller muntlig remiss från något av öppenvårdsteamen eller TIPS-teamet. Rapportering av utredningsresultat lämnas, muntlig och/eller skriftlig, till berörd personal inom psykiatrin och socialtjänsten. I samråd med patienten sker fortsatt rehabilitering med arbetsterapeut alternativt rapportering till berörd personal inom psykiatrin och socialtjänsten.

Resurser

Inom den arbetsterapeutiska gruppen finns följande kompetens utöver grundutbildning:

  • Utbildning i AMPS-utbildning för observation i aktivitet
  • Utbildning i PRPP för observation i aktivitet
  • Grundläggande psykoterapiutbildning KBT (steg 1).

Mål för arbetsterapeutisk intervention

Målet för arbetsterapeutisk intervention är att utreda patientens funktions- och aktivitetsförmåga inom områdena personlig vård, arbete/sysselsättning/studier, boende och fritid för att ge underlag för beslut om fortsatta insatser.

Arbetsterapeutisk intervention

Arbetsterapeuten arbetar utifrån arbetsterapiprocessen som består av fyra steg; bedömning av aktivitetsförmåga, planering, genomförande och utvärdering. I utredningen görs en bedömning av individens aktivitetsförmåga. Syftet med utredningen är att ge en beskrivning av patientens resurser och problem avseende aktivitetsförmågan i daglig livsföring. Patientens lång och kortsiktiga mål klargörs. En viktig del är att göra patienten delaktig i utredningen.

Utredningen ligger till grund för fortsatta arbetsterapeutiska rehabiliterande insatser. Utredningen kan även ligga till grund för LSS-ansökan och samverkan med boendestödsteam/personliga assistenter/ personal på kommunala särskilda boenden. 

I det arbetsterapeutiska arbetet används A Model of Human Occupation som teoretisk utgångspunkt. Modellen präglas av en humanistisk människosyn och ett systemteoretiskt tänkande. De humanistiska tankegångarna lyfts fram bland annat genom att uppfatta individen som unik med egna resurser och möjligheter att själva styra över och ta ansvar för sitt liv. Den öppna systemteorin ger förklaringar till hur individens aktivitetsförmåga påverkar och påverkas av förändringar i fysisk och social miljö (Kielhofner, 2008).

Utredning och bedömning av aktivitetsförmåga

Arbetsterapeutiska skattnings- och bedömningsinstrument:
Val av instrument i utredningssituationen är beroende av faktorer såsom patientens psykiska status, remittentens frågeställning och tidigare bedömningar/insatser.

Nedan beskrivs instrument som kan användas utifrån behov. Instrumenten beskrivs utan rangordning.

  • ADL-taxonomin

ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn 2017). Taxonomin tar upp frågor inom flera vardagsområden t.ex. mathållning, hushållssysslor och personlig vård. Resultatet ger en bild av patientens egen upplevelse av sin vardag.

  • AMPS- Assessment of Motor and Process Skills

Assessment of Motor and Process Skills är en observationsundersökning där bedömning görs av motoriska färdigheter och processfärdigheter och dess inverkan på individens förmåga att utföra instrumentella eller personliga aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Kvaliteten på ADL-utförandet bedöms genom att värdera ansträngning, effektivitet, säkerhet och oberoende i 16 motoriska färdighetsmoment och 20 processfärdigheter (Fisher, 2003)

  • ATMS-S

ATMS-S -aktivitet i tid med struktur är ett standardiserat självskattningsinstrument som identifierar personens egna upplevelser av sina problem kring tidshantering och organisationsförmåga.

  • GAP i vardagens aktiviteter

GAP i vardagens aktiviteter är ett instrument som mäter delaktighet genom att fånga skillnaden mellan vad individen vill göra och faktiskt gör (Eriksson, G 2013).

  • Min Mening

Ett arbetsterapeutiskt självskattningsinstrument med fokus på aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värderingar och prioriteringar (Hellsvik, 2000).

  • PRPP - Perceive, Recall, Plan & Perform

PRPP är ett arbetsterapeutiskt, kognitivt bedömningsinstrument. Det tydliggör kognitionsförmågan utifrån ett aktivitetsperspektiv. Syftet med instrumentet är attge en förståelse för hur den kognitiva informationsbearbetningen påverkar aktivitetsutförandet samt att ge en tydlig vägledning till interventioner (Chapparo, C. & Ranka, J. 2012).

  • Sunnaas ADL-index

Indexet består av 12 aktiviteter. Dessa är tänkta att vara de mest centrala, vilka är nödvändiga att utföra i dagliga livet av vuxna personer. Aktiviteterna ska vara nödvändiga för att leva ett självständigt liv och därmed kunna bo ensam (Bathen & Vardeberg 2001).

  • WRI-S The Worker Role Interview

Syftet med WRI-S är att identifiera hur psykosociala och miljömässiga faktorer påverkar personers möjligheter att vara kvar i, återgå till eller skaffa ett arbete

 

Personlig vård och boende

Vid behov kan även information inhämtas från kontaktperson, närstående,övrig personal samt viktiga personer i patientens nätverk

Daglig sysselsättning

Daglig sysselsättning kan innebära arbete, praktik, studier eller deltagande i kommunal daglig verksamhet. Utredning och bedömning av patientens aktivitetsförmåga görs genom journalgenomgång och intervju med patienten samt tidigare kontakter till exempel arbetsgivare, dagliga verksamheter, försäkringskassa och arbetsförmedling.

Vid behov av arbetsförmågeutredning remitteras patienten till Psykiatriska rehabiliteringsenheten, Länssjukhuset Ryhov Jönköping.

 

Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention

Arbetsterapeutisk utredning visar patientens aktuella aktivitetsförmåga gällande resurser och begränsningar. Genomgång av utredning sker tillsammans med patienten. Efter genomgången utredning beslutar arbetsterapeuten i samråd med patienten och övriga aktörer om fortsatta åtgärder. Detta kan alternativt leda till arbetsterapeutisk behandling/rehabilitering, handledning till andra vårdgivare, rapportering och/eller avrapportering till remittent.
 

Utveckling/ förbättring av arbetsterapeutisk intervention

Utveckling av detta program kan ske genom att inhämta information om hur arbetsterapeutisk utredning genomförs på motsvarande enheter i övriga landet.
 

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Revidering planeras att genomföras årligen.

Referenser

Bathen, T., & Vardeberg, K. (2001). Test – retest reliability of Sunnaas ADL Index. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 8, 140 –147.

Chapparo, C. & Ranka, J. (2012). The Perceive, Recall, Plan & Perorm System assesment course manual.

Cullberg, J. (2000). Psykoser - Ett humanistiskt och biologiskt perspektiv. Falköping: Natur och Kultur.

Ekbladh, E, Haglund, L. (2007). WRI-S The Worker Role Interview. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet.

Eriksson, G. (2013). GAP i vardagens aktiviteter - ett instrument som mäter delaktighet genom att fånga skillnaden mellan vad klienten vill göra och faktiskt gör.

Fisher, A. (2003). AMPS- Assessment of Motor and Process Skills. Volume 1­- Development, Standardization, and Administration Manual. Fifth edition. Colorado: Three Star Press.

Hellsvik, E. (2000). Min Mening - ett självskattningsinstrument med fokus på aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värderingar och prioriteringar. Stockholm: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Janeslätt, G. (2016). Aktivitet i tid med struktur – självskattningsinstrument för tidshantering och organisationsförmåga (ATMS-S) version 1.0. Sveriges Arbetsterapeuter.

Kielhofner, G. (2008). A Model of Human Occupation- Theory and Applications. Baltimore: Williams & Wilkins.

Lundin, L., Malm, U., Rutz, W. (1996). Att bistå vid schizofreni och likartade psykoser. Halmstad: Intresseförbundet för schizofreni.

Törnquist, K. & Sonn, U. (2017). ADL-Taxonomin® - en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter"

Programansvarig

Johanna Dembacke
Leg arbetsterapeut
010-242 31 57.

 

 


 

Fastställt datum

2018-03-23

Mer information

Uppdaterad: 2018-03-23
Yvonne Londos, Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik