Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Utredning av aktivitetsförmåga - rättspsykiatrisk vård vid Länsenheten, Psykiatriska kliniken, Jönköping

Innehåll på sidan

Inledning

Syftet med riktlinjen är att ge information om arbetsterapeutens arbetssätt till personal på enheten samt studenter.
Syftet med utredning är att kartlägga individens färdigheter vid inskrivning på enheten för att ha ett utgångsläge för kommande behandlingsplanering. De personer som är inskrivna på Länsenhetens Rättspsykiatriska avdelning är dömda enligt Lagen om Rättspsykiatrisk Vård (LRV) och de flesta med särskild utskrivningsprövning (SUP). Detta innebär att de vanligen gjort sig skyldiga till allvarliga brott och att de till följd av misstankar om allvarlig psykisk störning har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning (RPU). Till följd av sin problematik har dessa personer bedömts vara i behov av en fast struktur för att skapa trygghet och ge förutsättningar till bearbetning av brottet. Majoriteten av patientgruppen har en beroendeproblematik och har således en så kallad dubbeldiagnos.

Indikationer för arbetsterapi

Patientgruppen är heterogen och problematiken mångfacetterad. Några gemensamma problemområden som medför aktivitets- och delaktighetsinskränkningar är bland annat kognitiva funktionshinder, bristande sociala förmågor, tendens att dra sig undan från umgänge med andra, svårigheter att tolka omgivningens signaler. Neuropsykiatriska funktionshinder kan medföra att man bland annat har bristande tidsuppfattning, svårigheter i kommunikationen med andra eller att man har svårt att bibehålla uppmärksamheten längre stunder och därför har svårt att genomföra en aktivitet. Andra problemområden generellt inom patientgruppen kan vara att individen har svårt att sköta sin personliga hygien eller helt enkelt inte lärt sig hur det går till.

Efter inskrivning på avdelning har patienten ett par veckors acklimatisering.. Då många av patienterna har svårigheter att på egen hand skapa en fungerande livsrytm är det viktigt med rutiner som ger aktivitetsbalans och regler som ger ramarna för hur tillvaron på enheten ska se ut. Det kan vara så olika saker som medicinintag vid bestämda tider, ronder vid samma tidpunkt varje vecka, morgonsamling varje dag och  regelbundna, schemalagda aktiviteter av olika slag, regelbundna måltider m.m. Problematiken och behoven är ändå individuella och en del patienter behöver stöd för att hitta motivation till konstruktiv aktivitet. Först efter acklimatiseringen är det möjligt att påbörja en arbetsterapeutisk kartläggning.

Arbetsterapeutisk utredning/kartläggning

Tillvägagångssätt:
• Informellt samtal
• Strukturerad intervju enligt Min mening eller Dialog om aktivitetsförmåga (DOA)
• Bedömning av personlig ADL med hjälp av frågeformuläret Bedömning av ADL-förmåga samt planering av träning (BAPT)
• Bedömning av aktivitetsförmåga via observation. Föregås av aktivitetsanalys
• Journaldokumentation, anamnes
• VAS-skala där patienten skattar tillfredsställelse med egen insats och resultat
• Genomgång av utredningen med patient och kontaktperson
• Information om resultat av utredning på rond. Utlåtande till överläkare samt journal.

Den första kontakten med en person som är nyinskriven kan ske via ett informellt samtal. Därefter genomförs en mer strukturerad intervju för att fastställa behov av arbetsterapeutiska åtgärder. Resultatet av intervjun går arbetsterapeuten och patienten igenom tillsammans. I hela den här processen deltar som regel även minst en av patientens kontaktpersoner. För att få en komplett bild av patientens historia går arbetsterapeuten också igenom relevanta delar av den journaldokumentation som finns.

De utredningar som utförs idag är bedömning av P-ADL samt av aktivitetsförmåga. Till det förra används instrumentet BAPT. Aktivitetsförmåga bedöms genom observation i olika uppgifter. Det är datorarbete, en uppgift i träverkstaden, hushållsaktivitet samt kartongtillverkning. Patienten gör skattningar av sin tillfredsställelse med resultat och egen insats via VAS-skala, som är graderad från 0 -10. Analys av aktiviteter är gjord innan av arbetsterapeut.

Arbetsterapeutiska åtgärder

De uppgifter som framkommer i utredning diskuteras med patient och kontaktperson varefter åtgärd bestäms i samråd.
Exempel på åtgärder som kan bli resultatet av en utredning är träning av att sköta personlig hygien, förbättra språkförmågan, öva upp sociala färdigheter eller genomföra hushållsaktivitet med syftet att utöka kunskaperna vad det gäller planering, organisering och utförande i ett hushåll.

Patient- och personalsäkerhet

Vårdenhetens strävan är att ha en tydlig struktur och en fast gränssättning samtidigt som man bygger sitt förhållningssätt på humana värderingar. Personalen fortbildas kontinuerligt i konflikthantering och syftet med det är att förebygga konflikter. Riskbedömning görs av psykolog så snart som möjligt efter att patienten skrivits in. En samlad bedömning presenteras för länsrätten var sjätte månad inför prövning av vårdens upphörande. Dagliga bedömningar görs också vid behov enligt Bröset Violent Checklist. Regler sätts och bedömningar görs med syfte att skapa en säker vardag i behandlingsarbetet för både patient och anställd. Vid en patients utskrivning överförs kunskapen och erfarenheten på det här området vidare, exempelvis till annan vårdgivare eller till stödpersoner inom kommunen. För att bidra till säkerheten har man också tekniska lösningar såsom metalldetektorbåge i entrén. Vid arbete med patient i någon form av aktivitet är man som regel två personal för båda parters säkerhet. Om en allvarlig incident sker finns möjlighet till debriefing genom psykologenheten.

När det gäller arbetsterapeutens kompetenskrav bör denne genomgå utbildning i Rättspsykiatrisk vård
(15 p) som idag tillhandahålls av Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Det bör också vara en person med minst två års erfarenhet av psykiatri innan tjänstetillträde.

Målnivå och mätetal

100 % av patienterna i målgruppen ska genomgå utredning.

Referenser

RPU Lag om rättspsykiatrisk undersökning (1991:1137) SOSFS 1999:19

LRV Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) SOSFS 2000:12

E. Norrby, I. Linddahl. (2001). DOA – Dialog om aktivitetsförmåga.

K. Baron, G. Kielhofner, V. Goldhammer, J. Wolenski. (2000). Min Mening (OSA-Occupational Self Assessment).

C. Melin. (1993). BAPT – Bedömning av ADL-förmåga samt planering av träning. Psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

 


Ytterligare information om ämnet:

L. Lidberg, N. Wiklund. (red.). (2004). Svensk rättspsykiatri. Studentlitteratur.

Lindstedt, H. (2005). Daily Occupations in Mentally Disordered Offenders in Sweden. Uppsala universitet.

Leufstadius, C. (2010). Vardagsliv – aktivitetsbalans och meningsfullhet i dagliga aktiviteter hos personer med psykiskt funktionshinder. FOU-rapport. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Programansvarig

Leg. arbetsterapeut
Thomas Davidsson
036- 32 32 23

Fastställt datum

2012-04-11

Mer information

Uppdaterad: 2015-03-06
Yvonne Londos, Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik