Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Re/habilitering av personer med neuropsykiatrisk problematik.

Innehåll på sidan

Inledning

Neuropsykiatriska diagnoser är ett samlingsnamn för olika typer av utvecklingsrelaterade psykiatriska tillstånd t.ex. ADHD (Attention Deficit Hyperactive Disorder)och Aspergers syndrom (Hofvander, 2009).
Syftet med nedanstående riktlinjer är att tydliggöra arbetsterapeutens roll i re/habiliteringsarbetet för vuxna personer med neuropsykiatrisk diagnos.
Arbetsterapeutiska interventioner rör vardagen och kan omfatta boende, arbete/sysselsättning och fritid.

Indikationer för arbetsterapi

Aktivitetsbegränsningarna hos personer med neuropsykiatrisk problematik varierar stort beroende på flera faktorer t.ex. diagnos, personlighetsfaktorer, miljö och eventuell samsjuklighet. Vanliga svårigheter kan vara planering och organisering av uppgifter och aktiviteter, komma igång och avsluta aktiviteter och/eller att styra impulser. I livets dagliga aktiviteter kan begränsningarna innebära svårigheter att genomföra dagliga rutiner t.ex. sköta regelbunden mathållning, bereda måltider, sköta hushållsarbete, sköta sin personliga vård, sköta sin ekonomi, använda transportmedel med flera. Ibland ses svårigheter med mellanmänskliga relationer, stresshantering, energihushållning, motivationsprocesser samt behov av stöd för att klara arbete eller sysselsättning.
Multimodalt stöd, samverkan med många berörda, som t.ex. anhöriga, försäkringskassa, socialtjänst och patientföreningar rekommenderas av socialstyrelsen (Socialstyrelsen 2002).

Arbetsterapeutisk utredning

En arbetsterapeutisk kartläggning har gjorts under utredningen. Vid behov görs en fördjupad utredning som underlag för re/habiliteringsplan genom observationsinstrument som t.ex. AMPS eller PRPP . Genom skattningsformuläret Min Mening framkommer patientens egen syn på behovet av re/habilitering. För mer information om neuropsykiatrisk utredning, var god se dokumentet arbetsterapeutiska riktlinjer vid utredning av misstänkt neuropsykiatrisk diagnos.

Arbetsterapeutisk intervention

Graden av aktivitetsbegränsningar varierar med diagnos, miljö och från individ till individ, varvid individuell bedömning är extra viktigt. Mål för re/habiliteringen sätts alltid tillsammans med patienten.
En viktig del i re/habiliteringsprocessen är att patienten får anpassad, saklig och korrekt information om sin diagnos och en beskrivning av funktionshindrets natur. Med kunskap om sina funktionshinder kan individens möjlighet att undvika överbelastning och aktivitetsobalans öka. God information kan också öka individens motivation att gå vidare (Socialstyrelsen 2004).
I bemötandet är det viktigt att vara tydlig och konkret i sin framställning och gärna ge information både muntligt och skriftligt. Ett pedagogiskt förhållningssätt vid målformulering, introducering och genomförande av aktiviteter kan öka patientens delaktighet och förståelse kring sin problematik.

Patienter med neuropsykiatriska funktionshinder har som regel behov av en tydlig struktur och ordning under dagen, något som de ofta har svårt att skapa på egen hand. Det kan handla om att organisera och planera sin vardag efter tid och aktivitet. Individen har behov av att kunna förstå vad som ska hända, när något ska hända, var det ska hända och vad som händer sedan. Ett övergripande mål för de arbetsterapeutiska interventionerna kan vara att minska den vardagliga belastningen. 
De arbetsterapeutiska interventionerna är oftast av kompensatorisk art och utifrån individens mål kan arbetsterapeuten förskriva kognitiva hjälpmedel , skapa scheman, lägga in påminnelsefunktioner i mobiltelefonen, använda almanackor och whiteboardtavla för att ge några exempel.
Inte sällan finns behov av stöd med att skapa struktur och rutiner i hemmiljön. Exempel på arbetsterapeutiska interventioner kan vara att skapa system för matinköp, inkommande post, räkningar och ”viktiga papper”.
En del individer har svårt med att hålla ordning och tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter, t.ex. nycklar, plånbok och mobiltelefon. Arbetsterapeuten kan ge förslag till individuella lösningar i den aktuella miljön för att minska problemet.
Vidare kan arbetsterapeuten vara behjälplig med handledning till anhöriga, men även till andra samhällsaktörer som t.ex. boendestödsteam, assistenter eller kontaktpersoner.

Patientsäkerhet

Utredning, diagnos och individanpassat mångfasetterat stöd och multimodal behandling rekommenderas för att öka funktionsförmågan och minska risken för överbelastning och ohälsa (Socialstyrelsen, 2004; Kadesjö m.fl., 2007).   
De arbetsterapeutiska insatserna följer arbetsterapiprocessen och dokumenteras i patientens psykiatrijournal. Vid behov sker samverkan med andra aktörer t.ex. psykiatriska öppenvårdsmottagningar, stödfunktioner inom kommun och primärvård. Med patientens godkännande sker samverkan med anhöriga. Information till patienten bör ges både muntligt och skriftligt.

Målnivå och mätetal

En grundläggande målsättning bör vara att öka individens självständighet och förmåga att bättre kunna hantera vardagens aktiviteter. Ökad meningsfullhet och delaktighet samt förbättrad livskvalitet är också viktiga mål. Min Mening och VAS-skalan kan användas för utvärdering.

 

Referenser

Fisher, A.G. (2006) Assessment of Motor and Process Skills. Vol. 1 Development, Standardization, and Administration Manual (6th ed.) Fort Collins, CO: Three Star Press

Hellsvik, E.M. (2000). Min Mening. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Chappora, C., Ranka, J. (2003). The PRPP system of Task Analysis. User Training Manual – Research edition. University of Sidney.

Törnqvist, K & Sonn U Towards (1994). ADL-taxonomy for occupational therapist. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 1 (2): 66-76

Socialstyrelsen (2002). ADHD för barn och vuxna.

Kadesjö, Bejerot, Carlshamre, Nylander, Råstam, Saletti, Scharin, Söderholm, Beckman (2007). Så här kan man göra - vägledningsdokument Autismspektrumtillstånd hos vuxna.

Programansvarig

Mari Kullander
Leg arbetsterapeut
Tfn 010-242 56 70

 

Fastställt datum

2012-04-12

Mer information

Uppdaterad: 2018-05-24
Yvonne Londos, Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik