Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Arbetsterapiprogram – bedömning av körförmåga

Bedömning av lämplighet att köra bil för privat bruk efter sjukdom eller förvärvad skada i hjärnan i vuxen ålder

 

Innehåll på sidan:

Programmet är framtaget i en arbetsgrupp med representanter från Rehabiliteringscentrum inom region Jönköpings län Rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Länssjukhuset Ryhov, Jönköping och Vårdcentralen Bra Liv, Bankeryd.

Inledning

Bilkörning är för de flesta människor i västvärlden en vardaglig aktivitet med stor betydelse för delaktighet i samhället (Poole, Chaudry & Jay, 2008). Aktiviteten ställer krav på avancerade kognitiva förmågor såsom att planera och flexibelt reagera på oförutsedda händelser (Lundqvist, 2003). Att agera omdömesfullt med god självinsikt och med goda psykomotoriska färdigheter är viktigt (Englund, Gregersen, Hydén, Lövsund & Åberg, 2007).

Syftet med programmet är att skapa ett gemensam utrednings- och bedömningsförfarande inom Region Jönköpings län. Det riktar sig till arbetsterapeuter som arbetar med patienter för vilka det av olika anledningar, såsom sjukdom eller skada, uppstått tveksamhet för fortsatt bilkörning i trafik. Programmet avser körkort för privat bruk, grupp 1 (SFS:1998:980).

Indikationer för arbetsterapi

Målet med arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett aktivt liv i överensstämmelse med sina egna önskemål och behov. Med stöd i etisk kod för arbetsterapeuter (Sveriges arbetsterapeuter, 2016) inriktas arbetsterapi på aktiviteter som individen upplever meningsfulla att utföra i sin vardag. Av de instrumentella aktiviteterna (IADL) är bilkörning en av de viktigaste för att skapa oberoende för personen (Kielhofner, 2008).

Inom Region Jönköpings län medverkar arbetsterapeuter tillsammans med andra professioner t.ex. neuropsykologer vid utredning och bedömning av patienter med neurologiska och neurodegenerativa sjukdomar och efter förvärvad hjärnskada. Behandlande läkare är alltid ansvarig för den slutgiltiga bedömningen. Patient kan remiteras till Körkortsenheten, Linköpings Universitetssjukhus, för second opinion och för utredning av högre behörigheter.

Trafikverkets medicinska krav för bilkörning (TSFS 2017:106) är utgångspunkt för bedömning av lämplighet att återuppta eller fortsätta köra bil efter hjärnskada- eller sjukdom. I första hand bör den medicinska undersökningen innefatta bedömning av synförmåga, motoriska- och kognitiva förmågor samt en riskbedömning, dels för epileptiskt anfall, dels för återinsjuknande i stroke. Läkaren kan ta hjälp av andra professioner för en fördjupad bedömning (TSFS 2017:106). Kognitiv bedömning bör göras utifrån neurospsykologisk utredning gjord av psykolog eller arbetsterapeut med god kunskap inom området. Lämpliga att medverka i bedömningen är, enligt Ponsford, Vitanen, Lundberg och Johansson (2008), ortoptist, neuropsykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut samt trafiklärare med fördjupade kunskaper för uppgiften. Helhetsbedömning görs av det samlade resultatet och ställningstagande angående lämplighet tas av läkaren som i förekommande fall anmäler icke lämplighet till Transportstyrelsen (Transportstyrelsen, 2013).

Hjärnskadans påverkan på förmågan att köra bil trafiksäkert

Vid skada eller sjukdom som omfattar hjärnan kan viktiga kognitiva förmågor ha försämrats. Enligt Vägverkets författningssamling utgör allvarlig kognitiv störning hinder för innehav av körkort. Vid bedömning ska särskild hänsyn tas till nedsättning av uppmärksamhet, omdöme och förmåga att ta in och bearbeta synintryck samt nedsättning av mental flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo. Dessutom ska känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet beaktas. Apraxi och neglekt ska särskilt uppmärksammas (TSFS 2017:106).

Förvärvad hjärnskada

Förvärvad hjärnskada innebär att skada uppstått efter exempelvis stroke, infektion, syrebrist, förgiftning eller tumör samt traumatiskt förvärvad hjärnskada. Kognitiv påverkan efter förvärvad hjärnskada ska bedömas enligt samma kriterier som demens (TSFS 2017:106). Efter förvärvad hjärnskada påverkas ofta motoriska och kognitiva förmågor vilket medför risk att köra bil (Poole et al., 2008; Lundqvist, 2003). Omdöme och självinsikt är viktigt för säker bilkörning. De som haft traumatisk hjärnskada kanske inte är fullt medvetna om att de har nedsatt psykomotorisk hastighet och uppmärksamhet. Detta skall tas extra hänsyn till vid utredning (Gooden et al, 2017).

Demens

Demens utgör hinder för bilkörning. Vid lindrig demens kan dock innehav av körkort för privat bruk medges. Demens bör anses som lindrig om patienten, trots påtagligt försämrad förmåga till aktivt yrkesarbete och sociala aktiviteter, ändå har förmågan att föra ett självständigt liv med ett förhållandevis intakt omdöme. Uppföljning med ny utredning bör ske en gång om året (TSFS 2017:106).

Parkinsons sjukdom

Vid progressiv sjukdom, som förväntas medföra funktionsnedsättning av sådan svårighetsgrad att körförmågan påverkas, bör uppföljande bedömning ske med intervall som bedöms individuellt (TSFS 2017:106). Vid Parkinsons sjukdom bör motoriken och ”on–off ”-symtom särskilt beaktas. Sker behandling med dopaminagonister bör också risken för insomning vid bilkörning beaktas på grund av ökad risk för olyckor (TSFS 2017:106; Möller et al. 2002). Redan i tidigt stadie av sjukdomen kan körförmåga påverkas negativt. Utredning bör därför göras återkommande (Badenes, Garolera, Casas, Cejudo-Bolivar &  Zaragoza, S., Calzado, 2017). (2017). För patienter med en kronisk neurologisk sjukdom är det viktigt att fråga efter trötthet, fysisk och psykisk trötthet är ett huvudsymtom vid multipel skleros oavsett svårighetsgrad. Uttalad trötthet, ”fatigue” är en stor trafiksäkerhetsrisk (Widman, 2008).

Motoriska funktionsnedsättningar

Motoriska funktionsnedsättningar är sällan ett hinder för att köra bil. Rörelsehinder kan kompenseras med tekniska lösningar, t ex manövrering med mun- och huvudrörelser eller joystick. Att köra automatväxlad bil kan vara tillräcklig lösning för en del. Bidrag för ekonomiskt stöd för anpassning och inköp av bil söks hos försäkringskassan (Försäkringskassan, 2018). Hjälpmedel för att komma in/ur bil söks hos Hjälpmedelscentralen (Hjälpmedelcentralen, 2018).

Arbetsterapeutisk utredning

Hur och när utredning skall göras kan vara beroende på vårdnivå och skadeomfattning. De direktiv som läkaren ger för utredning av motoriska- och kognitiva förmågor följs. Information om krav för bilkörning och hur utredning kommer att genomföras ges till patienten skriftligen eller muntligen av arbetsterapeut eller annan teammedlem före utredningstillfället. Arbetsterapeutens utredning inleds med en intervju om patientens körvanor samt behovet och betydelsen av att fortsätta köra bil. Uppgifter om aktuell körkortsbehörighet, yrkestrafik eller privat körning, körvana, antal körda mil per år, stads- eller landsvägskörning och tidigare olyckor/incidenter efterfrågas. Eventuellt intervjuas närstående.

När det gäller utredning efter stroke/TIA har Nationella programrådet för stroke upprättat ett beslutstöd. Köruppehåll rekommenderas efter stroke tills en utredning blivit gjord. Körbedömningen bör göras tidigast 2-3 månader efter insjuknandet.  Efter TIA rekommenderas minst två veckors köruppehåll. För yrkesförare gäller längre körförbud (Sveriges Kommuner och Landsting, 2016).

Vid Rehabiliteringsklinikerna i Jönköping, Kalmar och Linköping görs utredning efter förvärvad hjärnskada enligt Specialiserat kliniskt kunskapsstöd för Trafikmedicin (sydöstra sjukvårdsregionen, 2017).

Vägledande teorier och modeller

Två modeller är vägledande för bedömning av körförmåga, Michon (1985) och Goals of Driver Education, GDE, (Hattaka, Keskinen, Gregersen, Glad & Hernetkoski, 2002). Vägledande teoretisk grund för bedömning aktivitetsförmåga är Model of Human Occupation, MoHO, (Kielhofner, 2008).
Michon´s modell (Michon, 1985) har en dynamisk koppling mellan tre olika nivåer i den hierarkiska modell som klassificerar trafikanters beteende utifrån en förares uppgifter.
- Strategiska nivån innefattar den allmänna planeringen av färden. Föraren gör val kring färdväg, tidpunkt, kostnader samt personlig kondition innan han/hon påbörjar körningen.
- Taktiska nivån rör handling och beslut under körning i trafiken. I stor utsträckning handlar den taktiska nivån om kognitiv kontroll, speciellt uppmärksamhet kombinerad med informationshantering vilket gör det möjligt att välja mellan möjliga lösningar och ha ett målinriktat beteende (Michon, 1985).
- Operativa nivån involverar de grundläggande handlingar och automatiserade överinlärda funktioner som bilkörning innefattar, såsom att styra, gasa, bromsa, växla etc. Tempot på den här nivån behöver ofta vara hög då handling måste ske snabbt (Michon, 1985).
Utveckling av Michon's modell har gjorts i GDE-matrisen (Goals of Driver Education), (Hattaka et al, 2002) där ytterligare en nivå tillförs som innefattar personliga aspekter utifrån individuella förutsättningar.  De två modellerna kan knytas till olika arbetsterapimodeller, t ex MoHO (Kielhofner, 2008). Se bilaga 1

Kompetens för utredning av körförmåga

För kognitiv bedömning av körförmåga skall arbetsterapeuten ha god kunskap om kognitiva förmågors inverkan på aktivitetsutförandet och dagligen arbeta utifrån neuropsykologiska frågeställningar kopplat till aktivitetsutförande (Caneman, 2003). Indelning görs i tre kompetensnivåer; generell, avancerad och avancerad specialiserad (Vrkljan, McGrath & Letts, 2011). Se bilaga 2. Teoretisk utbildning så som Körbedömning för arbetsterapeuter 15 hp är en grund för att göra bedömningar på avancerad nivå. På specialiserad nivå krävs också utbildning för bedömning av körbeteende under aktiviteten bilkörning med instrumentet P-drive (Patomella) samt egen erfarenhet som förare.

Bedömningsinstrument

Det bedömningskoncept som används skall innefatta alla nivåer enligt GDE-matrisen och Michon's matris (Hattaka et al, 2002; Michon, 1985). För att få en så korrekt bedömning som möjligt skall test som omfattar förmågor göras fram till ett tydligt resultat framkommer om lämplighet att köra bil. När patienten inte klarar test på generell nivå är fortsatt testning inte aktuell. Instrument som rekommenderas för respektive nivå finns angivna i bilaga 2.

Arbetsterapeuten genomför testning utifrån sin kompetens. Yrkesetisk kod för Arbetsterapeuter anger detta i ”Att respektera gränsen för den egna kompetensen och det professionella ansvaret” (Sveriges arbetsterapeuter, 2016). Om utredningen görs i team med neuropsykolog sker testning enligt uppgörelse i teamet.

I en studie framhåller Samuelsson, Modig-Arding och Wressle (2018) att arbetsterapeuter skall använda sig av reliabla och adekvata instrument vid bedömning av körförmåga. Kombination av resultat från instrument som utvärderar selektiv och delad uppmärksamhet liksom visuell processhastighet kombinerad med utredning av visuell simultan kapacitet är bästa prediktorer för en persons lämplighet att köra bil säkert. Utredning med UFOV i kombination med simulatorkörning visar hög tillförlitlighet Samuelsson, Modig-Arding & Wressle, 2018). En sammanvägning av de bedömningar som gjorts skall alltid ske inför beslut, enligt Helena Selander som forskar om och arbetar med körutredningar.

Instrumentet Nordic Stroke Driver Assessment, Nor-SDSA, är utformat för att bedöma lämplighet att återuppta bilkörning efter stroke (Caneman & Lundberg, 2004). Instrumentet anses dock inte vara en god prediktor för bedömning av personer med traumatisk hjärnskada (Radford, Lincoln & Murray-Leslie, 2004).  Observeras bör att instrumentet Nor-SDSA inte ensamt kan förutsäga körförmågan för personer med kognitiva nedsättningar efter hjärnskada (Larsson & Falkmer, 2007; Samuelsson, Modig-Arding & Wressle, 2018). När det används som ett av flera instrument skall analys göras av de olika deltesten och inte utifrån det sammanvägda resultatet (Samuelsson, Modig-Arding och Wressle, 2018).

En kombination med Nor-SDSA och Instrumentet Useful Field of View, UFOV, (Wood och Owsley, 2014) som mäter visuell uppmärksamhet är lämpligt att använda tillsammans med andra instrument för att predicerar säkerhet i trafiken. Summatid av UFOV kan med större noggrannhet selektera personer till praktiskt körtest än att utgå från de riskategorier som framkommer, enligt studie av Edström och Ödling (2009).

Bedömning av körbeteende/aktivitetsutförandet vid körning i trafik, on-road testning, görs av arbetsterapeut med avancerad specifik kompetens då läkare behöver ytterligare underlag inför beslut om fortsatt bilkörning. Instrumentet Performance Analysis of Driving Ability, P-Drive som används vid observation under bilkörning fokuserar på utförandet av aktiviteten (Patomella, Tham, Johansson, & Kottorp, 2010). Bedömning i praktiskt utförande av aktiviteten bilkörning anses vara tillförlitlig vid beslutet om lämplighet som bilförare (Anderson, Aksan, Dawson, Uc, Johnson och Rizzo, 2012). I aktivitetsutförandet kan personens förmåga att kompensera de kognitiva nedsättningarna som framkom på tidigare tester framkomma (Sellander, Johansson, Lundberg & Falkmer, 2010). Praktisk körutredning sker på fastställd körslinga under 60 minuter eller mer av arbetsterapeut och trafiklärare tillsammans. Observationsprotokollet Performance Analysis of Driving Ability, P-drive, som utarbetats av arbetsterapeut A – H Patomella, används i arbetsterapeutens bedömning. Trafiklärare bedömer trafiksäkerhet. Med underlag från teoretisk och praktisk bedömning fattar läkare efter samråd med arbetsterapeut och i förekommande fall med neuropsykolog, beslut om patientens fortsatta lämplighet som bilförare.

Bedömning av behov av bilanpassning görs och meddelas läkaren i bedömningsutlåtandet.

Arbetsterapeutisk intervention

Möjlighet till återträning

I de fall läkare efter utredning bedömer att patienten i nuläget inte är lämplig bilförare men att förbättringar kan ske, t ex efter stroke, ges möjligheten att testas på nytt om något år. Evidens för att träning i simulator förbättrar körförmågan är begränsad och studier som undersökt nyttan av körlektioner saknas (George, Crotty, Gelinas & Devos, 2014). Ingen evidens finns för att kognitiv träning ökar förmågan att köra bil säkert.  Men i ett positivt rehabiliteringsförlopp kan kognitiva förmågor förbättras inom taktisk nivå (Hattaka et al., 2002; Michon, 1985). Om personens insikt om sina svårigheter ökar och omdömet förbättras kan förmågor inom strategisk nivå förbättras. Operativ nivå kan förbättras vid fysisk träning.

Efter en lång tids körförbud, eller då läkare och teamet bedömer att praktisk träning kan öka förutsättningar för säker bilkörning, rekommenderas patienten att ta körlektioner. Då väljs en annan körskola än den där ny praktisk bedömning ska göras. Praktisk test med trafiklärare och arbetsterapeut görs därefter på nytt.

Intervention då bilkörning inte är lämpligt

Utifrån ett hälsoperspektiv är det inte bra att en persons mobilitet begränsas. Förlust av meningsfull aktivitet och social kontakt som att avstå resa kan leda till social isolering (Kielhofner, 2008). Om körkortet dras in kan i vissa fall arbetsterapeuten stödja och hjälpa patienten att finna andra transportsätt för att behålla mobilitet. Arbetsterapeuten kan vara behjälplig med information om och träning i aktuell miljö och situationer med individanpassade strategier.

Information

Information och vägledning för närstående kan vara aktuellt att ge under förutsättning att patienten har gett sitt medgivande. Informationsfoldern ”Äldre och bilkörning, information och vägledning för närstående” lämnas i förekommande fall (Transportstyrelsen, 2018).

Patientsäkerhet

Praktisk körbedömning kan endast utföras om patienten har giltigt körkort. Trafikläraren är ansvarig under körbedömning enligt Körkortsförordningen (SFS:1998:980).

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, (Socialstyrelsen, 2003) används som struktur för dokumentation.

Bedömning görs av arbetsterapeut med erforderlig kompetens enligt tidigare beskrivning.

Målnivå och mätetal

100 % Patienter i länet som remitteras för en bedömning av lämplighet att återuppta bilkörning eller fortsätta köra bil efter sjukdom och/eller skada skall enligt programmet. Respektive enhet som utför utredning sammanställer statistik

Utvärdering av programmet sker vartannat år på initiativ av programansvarig.

KVÅ-kod

KVÅ kod PA000 Utredning av psykiska funktioner (Teoretisk utredning)

KVÅ kod PM011 Förarbedömning (Praktisk utredning vid körning med trafiklärare)

Bilagor

Bilaga 1

Tabell 1. Sammanställning av GDE-matrisen, Michon's matris och MoHO

 

Kunskaper färdigheter

Riskökande aspekter

Självkännedom

Nivå 4

Personliga livsförutsättningar och strävanden

 

 

 

Samband mellan livsstil, ålder, grupp etc. samt förarbeteende

 

 

MoHO

Vilja, motivation och vanor

 

Äventyrsliknande Gruppnormer Kamratpåverkan Riskacceptans

 

MoHO

Vilja, motivation och vanor

 

Förmåga att iaktta sig själv

Insikt om egna förutsättningar

Reflektionsförmåga

MoHO

Vilja och motivation

Nivå 3

Resande och bilkörning

Michon's strategiska nivå – förgripande medvetenhet

 

 

MoHO

Vilja och motivation

 

Val av färdsätt

Val av tidpunkt

Val av färdväg

Motivens inverkan

 

MoHO

Vilja och motivation

 

Alkohol,

Trötthet

Vinterväglag

Rusningstrafik

 

MoHO

Vilja och motivation

 

Egna motiv som påverkar valen

Självkritiskt tänkande

 

 

MoHO

Vilja och motivation

Nivå2

Körning i trafik

Michon's taktiska nivå- aktuell medvetenhet

 

 

MoHO

Utförande

 

Trafikregler

Samspel

Riskuppfattning

Automatisering

 

MoHO

Vanor och utförande

 

Regelbrott

Hålla avstånd

Halka

Oskyddade trafikanter

 

MoHO

Vilja, motivation och utförande

 

Anpassning an körförmåga

Självkritiskt tänkande

 

 

MoHO

Vilja och motivation

 

Nivå 1

Fordonskunskap och manövrering

Michon's operativa nivå – intellektuell medvetenhet

 

MoHO

Vanor och utförande

 

Bilens funktion

Skyddssystem

Kontroll över fordonet

Fysikaliska lagar

 

MoHO

Omgivning

 

Sitta fel

Utan bälte

Fel på bromsar

Slitna däck

 

MoHO

Omgivning, vilja och motivation

 

Kalibrering av manövreringskontroll

Sammanställning gjord i kursen: Bedömning av körförmåga hos personer med funktionsnedsättning, Hälsohögskolan, Jönköping, 2008 (Beate Kärrdahl-Bedics, Katarina Persson och Elisabet Toorell).

Enligt Michon 1985; Hatakka et al 2002; Kielhofner 2008.

 

Bilaga 2

Instrument för kognitiv bedömning på tre olika kompetensnivåer. Kognitiv bedömning som kan utföras av arbetsterapeuter utifrån tre kompetensnivåer, framtaget med utgångspunkt från Vrkljan, McGrath & Letts (2011)

Generell kompetens

- Kunskap och vana att bedöma aktivitetsutförandet utifrån motorik och kognition, Utbildning; Kognitiv rehabilitering, ex Gunnel Eriksson

• Mini Mental State Examination, MMSE-SR, (SFK, 2011). Omarbetad svensk version av Mini Mental Test, (Folstein, Folstein & Mchugh, 1975).

• MoCa Montreal Cognitive Assessment

• Balloontest (Edgeworth, Roberssson & McMillan, 1998)

• Kub-test (Nordlund & Wallin, 2006).

• Klocktest (Royall et al 1998).

• Trail Making Test A, utreder visuell avsökning/uppmärksamhet, (Nordlund & Wallin, 2006)

Avancerad kompetens

Utbildning; Körbedömning för arbetsterapeuter 15 hp

Trail Making Test B, utreder uppmärksamhet, psykomotoriskt tempo och exekutiv förmåga, (Reitan, 1958).

Symbol Digit Modalities Test, bedömer uppmärksamhet/snabbhet, förmågan att skifta uppmärksamhet (Sands, Phinney & Karz, 2000; Van Sweiten, Staal, Kappelle, Derix & Van Gijn, 1996).

PaSMO, bedömer mental kontroll och parallell uppmärksamhet (Nordlund & Wallin, 2006).

Stroop Test, mäter bland annat distraherbarhet (Nathan, Wilkinsson, Stammers & Low, 2001, Nordlund & Wallin, 2006).

Rey complex figure, förkortad version (Nordlund & Wallin, 2006).

The Nordic Stroke Driver Screening Assessment, NorSDSA, (Lundberg & Caneman, 2004), bedömer kognitiva funktioner såsom koncentrationsförmåga, visuell och fokuserad uppmärksamhet, visuospatial samordning och orientering, vägmärkes kunskap samt psykomotorisk hastighet, trafikinsikt och trafikförståelse. 

UFOV Useful Fiel of View – datoriserad testning av visuell uppmärksamhet

Avancerad specialiserad kompetens

Utbildning; P-drive.

Erfaren bilförare, uppdaterad i trafikmedicin, erfarenhet av bilanpassning

Praktisk körbedömning i samarbete med trafiklärare på fastställd körslinga under 60 min

 

Referenser

Anderson, S.W., Aksan, N., Dawson, J.D., Uc, E.Y., Johnson, A.M., & Rizzo, M. (2012). Neuropsychological assessment of driving safety risk in older adults with and without neurological disease. J Clin Exp Neuropsychol. 34(9): 895-905.

Badenes, D., Garolera, M., Casas,L., Cejudo-Bolivar, J.C., Zaragoza, S., Calzado. (2017). , N., Aguila, M (2017). Relationship between neuropsychological tests and driver's license renewal tests in Parkinson's disease Traffic Injury Prevention Published online 11 Oct 2017

Caneman. G., (2003). Arbetsterapeutiska bedömningar. Kognitiva bedömningar vid körkortsmedicinsk utredning Monografi Nr 2 (60-61). Sveriges Neuropsykologers förening. ISBN 91-974585-1.

Caneman, G & Lundberg, C (2004) Testmanual till Nordic Stroke Driver Assessment, NorSDSA, NorSDSA Produktion

Edgeworth, J. A,, Robertson, I. H. & McMillan, T. M. (1998)The Baloon test. Thames Valley Test Company Limited: Bury St Edmunds, England

Edström, U & och Ödling, A.L. (2009) Useful Field of View (UFOV®) ett användbart hjälpmedel vid bedömning av körkortslämplighet, Geriatriska kliniken Örnsköldsviks sjukhus Landstinget Västernorrland, Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset – Huddinge. FoU, Primärvårdscentrum, avd. för Folkhälsa och Forskning, Landstinget Västernorrland

Englund, A., Gregersen, N. P., Hydén, C., Lövsund, P. & Åberg, L (2007). Trafiksäkerhet, en kunskapsöversikt. KFB och Studentlitteratur, Lund. ISBN 978-91-44-05038-6.

Eriksson, G., (2012) Gunnel Eriksson Utbildning AB. www.geu.se, hämtat 2018-01-31

Folstein, M. F., Folstein, S. E. & Mchugh, P. R. (1975).“Mini-mental state” A practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. Journal Psychiatric Resaurce, 12, 189-198.

Försäkringskassan,  https://www.forsakringskassan.se/privatpers/funktionsnedsattning/bilstod www.forsakringskassan.se/privatpers/funktionsnedsattning/bilstod hämtad 2018-01-31

George, S., Crotty, M. Gelinas, I. & Devos, H. (2014) Rehabilitation for improving automobile driving after stroke (Review). The Cochrane Collaboration, Published by John Wiley & Sons, Ltd.

Gooden J.R., Ponsford J.L., Carlton J.L., Ross P.E., Marshall S., Bédard M., Stolowyk R. J. (2017) Self-Awareness and Self-Ratings of On-Road Driving Performance After Traumatic Brain Injury. Journal of Head Trauma Rehabilitation Issue: Volume 32(1), January/February 2017, p E50–E59.

Hattaka, M., Keskienn, E., Gregersen, N.P. & Glad, A. Hernetkoski, K. (2002). From control to personal self-control, broadening the perspective to drive education. Transportation Research Part F, 201-215

Hjälpmedelscentralen, Bilanpassning http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=40052&childId=15551http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=15551&nodeId=40052 , hämtad 2018-01-31

Kielhofner, G., (2008). A Model of Human Occupation: theory and application (4thed.). Baltimore: Williams & Wilkins.

Larsson, H., & Falkmer, T., (2007). Off-Road and On-Road Driving Assessment Methods, What Do They Say? A clinical Sample. Proceedings of the Fourth International Driving Symposium on Human Factors in Driving Assessments, Training and Vehicle Design.

Lundberg, K., & Caneman, G., (2004). Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA). NorSDSA Produktion.

Lundqvist, A., (2003). Bilkörning och kognition. Kognitiva bedömningar vid körkortsmedicinsk utredning Monografi nr 2 (s. 20 -22). Sveriges Neuropsykologers Förening.  ISBN 91-974585-1.

Michon, J. A. (1985). A critical view of driver behavior models: what do we know, what should we do? In Evans, L. and Schwing, R. (Eds.) Human Behavior and Traffic Safety. Plenum Press, New York.

Mobilitetscentrum, http://www.mobilitetscenter.se/ (hämtad 2018-01-31)

MoCa Montreal Cognitive Assessment http://www.mocatest.org/ (hämtat 2018-01-31)

Möller. C., Stiasny K, Hargutt V, Cassel W, Tietze H, Peter JH, Krüger HP, Oertel WH. (2002). Evaluation of Sleep and Driving Performance in Six patients with Parkinson's Disease Reporting Sudden Onset of Sleep Under Dopaminergic Medication: A Pilot Study. Movement Disorders 17, No 3; 474-481.

Nathan J., Wilkinsson D., Stammers S. & Low J., L., (2001). The role of tests of frontal executive function in the detection of mild dementia. International Journal Geriatric  Psychiatry Jan;16(1):18-26.

Nordlund A. & Wallin A. (2006). Kognitiva Screeningbatteriet. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sahlgrenska Akademin. Göteborgs universitet, Göteborg.

Patomella, A-H., Tham, K., Johansson, K. & Kottorp, A. (2010) P-Drive on-road: Internal scale validity and reliability of an assessment of on-road driving performance in people with neurological disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 17 86-93.

Partomella, A-H, Performance Anaysis of Driving Ability Observationsprotokoll.P-drive, för bedömning av körförmåga, Institutet för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet

Ponsford, A–S., Vitanen, M., Lundberg, A. & Johansson, K. (2008). Assessment of driving after stroke – A pluridiciplinary task. Accident Analysis and Prevention 40: 452 – 460.
Poole, D., Chandry, F. & Jay., W., (2008). Stroke and Driving. Top Stroke Rehabilitation, 15(1):37-41.

Radford, N., Lincoln, N., B. & Murray-Leslie, C., (2004). Validation of the stroke drivers screening assessment for people with traumatic brain injury. Brain Injury, vol 8: 775-786

Reitan, R., M,. (1958). Trail Making Test: Manual for administration and scoring. Indianapolis: Indiana University Medical Centre.

Royall D., R., Cordes J., A., Polk, M. & CLOX (1998) an executive clock drawing task.
 J Neurol Neurosurgery & Psychiatry May;64(5):588-94.

Samuelsson, K., Modig- Arding, I. & Wressle, E. (2018). Driving after an injury or disease affecting the brain: an analysis of clinical data. British Journal of Occupational Therapy 1-8. DOI: 10.1177/0308022618755999 http://journals.sagepub.com/home/bjot

Sands L., P., Phinney A. & Karz I., R., (2000). Monitoring Alzheimer's patients for acute changes in cognitive function. American Journal  Geriatric Psychiatry, Winter;8(1):47-56.

Selander, H., Johansson, K., Lundberg, C.(2010) The Nordic stroke driver screening assessment as predictor for the outcome of an on-road test. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19194822                                                           2010;17(1):10-7.

SFK, (2011). Svensk Förening för Kognitiv Medicin. MMSE-SR, Mini Mental State Examination - Svensk Revidering. Utarbetad av Palmqvist S., Terzis B., Strobel C. & Wallin A. www.kognitivmedicin.se/ hämtad 2017-12-07

SFS. Svensk Författnings Samling. (1998:980) Körkortsförordningen.

Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. ISBN 91-7201-822

Trail Making Test (TMT A och B), ett test som har ursprung från tidigt 19-tal och refereras till i olika artiklar t ex. Llinàs-Reglà et al., 2017.

Sveriges arbetsterapeuter (20165) Etisk kod för arbetsterapeter https://www.arbetsterapeuterna.se/Min-profession/Yrket/Etik/

Sveriges Kommuner och Landsting, 2016). Beslutsstöd - Körkort efter stroke/TIA | Hälso- och sjukvård |  

Sydöstra sjukvårdregionen, Specialiserat kliniskt kunskapsstöd för Trafikmedicin. http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=41498&childId=21633 

Trafikverket, (2010). Planering för utbildning av arbetsterapeuter i trafikmedicin www.trafikverket.se hämtad 2017-12-07

TSFS 2017:106 (2013) Transportstyrelsens författningssamling. Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (omtryck). https://www.transportstyrelsen.se/sv/Regler/sok-ts-foreskrifter/

Transportstyrelsen, publikation “Äldre och bilkörning” https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Korkort/har-korkort/Aldre-och-bilkorning/ (hämtad 2018-01-31)                                                                                                                                                                      

Van Sweiten J., C., Staal, S., Kappelle L., J., Derix M., M. & Van Gijn, J., (1996). Are white matter lesions directly associated with cognitive impairment in patients with lacunar infarcts? Journal of Neurol. Feb;243(2):196-200.

Widman, L., (2008) Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar. Patient-Läkare-Myndighet. ISBN: 978-91-975662-9-2

Vrkljan, B, H, McGrath, C, E, & Letts, L, J. (2011). Assessment tools for evaluating fitness to drive: A critical appraisal of ecidence. Revue Canadienne dérgothérapie, avril, 78(2).

Wood J.M & Owsley C, 2014, Useful Field of View, UFOV, https://www.karger.com/Article/Pdf/356753

 

 

Programansvarig

Elisabet Toorell

Tfn 010-242 18 71

Deltagare

Fastställt datum

2015-09-29 (uppdaterat 2018-07-25)

Mer information

Specialiserat kunskapsstöd för trafikmedicin sydöstra regionen

Uppdaterad: 2018-09-05
Mimi Kasseberg, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik