Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Arbetsterapiprogram, Reumatiska sjukdomar Värnamo

Gäller för arbetsterapeuter inom Värnamo sjukvårdsområde.
 

Innehållsförteckning

Inledning

Indikationer för arbetsterapi

Arbetsterapeutisk utredning

Arbetsterapeutisk intervention

Patientsäkerhet

Mål och mätetal

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Referenser

 

Inledning

Syftet är att skapa enhetliga rutiner och ge patienterna lika vård av hög kvalitet inom specialiserad arbetsterapi. Riktlinjerna beskriver arbetsterapeutisk utredning, mål, intervention och utvärdering av patienter med reumatiska sjukdomar. Reumatoid artrit (RA) är den mest vanliga inflammatoriska ledsjukdomen (Engström & Jacobsson 2005). Andra sjukdomar som förekommer är till exempel psoriasisartrit, juvenil artrit, sjögrens syndrom, systematisk lupus erythematous (SLE), ankyloserande spondylit (AS), sclerodermi, vaskulit, fingerartroser och myosit.
Det nationella övergripande målet för behandling vid reumatiska sjukdomar ur ett patientperspektiv är att lindra smärta, förbättra funktion, bibehålla /förbättra livskvalitet och bibehålla/återgå till arbete (Svensk reumatologisk förening 2004).
”Reumateamet” består av arbetsterapeut, kurator, läkare, sjukgymnast och sjuksköterska. Det som tydligt skiljer arbetsterapi från andra yrkesgrupper är fokus på individen och dennes upplevelser av meningsfulla aktiviteter (Fisher, Nilsson & Widman Lundmark 2006).

Etisk kod för arbetsterapeuter betonar målet att stödja personens förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som främjar möjligheterna att leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov, samt med hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen. Arbetsterapeuten har skyldigheter både gentemot personen och gentemot de närstående (FSA 2012). Inom arbetsterapi är begreppet klientcentrering centralt och det är angeläget att patienter involveras i ett tidigt skede av sjukdomen. Genom dialog och fokus på patientens mål främjas hälsa och välbefinnande. Ett utmärkande drag för klientcentrering är att det bygger på respekt och partnerskap i klientarbetet där arbetsterapeutens arbetssätt tar tillvara klientens kunskaper och erfarenheter (Fisher & Nyman 2007), (Blesedell Crepeau, Cohn, & Boyt, Schell. 2009).

Indikationer för arbetsterapi

Problem relaterade till aktivitetsutförandet i vardagliga aktiviteter eller risk för nedsatt aktivitetsförmåga i relation till omgivningen indikerar behov av kontakt med arbetsterapeut. Arbetsterapeutens roll är att möjliggöra daglig aktivitet, stödja hälsobefrämjande levnadsvanor, samt träna och bibehålla god handfunktion hos patienten. Handfunktionen är ofta nedsatt hos personer med RA (Björk 2008). Smärta och trötthet är de mest framträdande symtomen vilka påverkar dagliga aktiviteter. (Repping-Wuts et al. 2009), (J Lampa et al. 2005).  Dessa symtom ger nedsättningar i aktivitetsutövandet inom personlig vård, hemliv, arbetsliv och möjligheten att delta i fritidsaktiviteter (Björk 2008). Vid upplevelse av smärta blir man oftast inaktiv vilket utvecklar rädsla för mer smärta och skada som gör människan ännu mer inaktiv och det i sin tur leder till mer smärta, det blir alltså en ond cirkel (Birkholtz et al. 2004). Det är angeläget att patienterna får stöd i att hitta en väl fungerande aktivitetsbalans, och att minska riskerna i förhållande till sin omgivning (Cynkin& Robinson 1990), (Brattberg 1995).


Handens funktion har stor betydelse i vårt dagliga liv, människan använder sina händer till kommunikation samt som känsel- och griporgan. Mellan hand och hjärna sker ett samspel som oavbrutet förändras alltefter handens aktivitet och känselintryck. Fingertopparnas fina känsel gör det möjligt för oss att ”se” föremål i mörka utrymmen och sannolikt har ett gesternas språk föregått det talade språket (Lundborg 2011). Därför påverkas inte bara förmågan att öppna en burk till frukosten utan hela personligheten påverkas vid en funktionsnedsättning i handen (Runnquist, Cederlund & Sollerman 1992). Enligt Cochrane sammanfattningar är det ”guld nivå bevis” för att arbetsterapi kan hjälpa reumatiker att utföra dagliga aktiviteter bättre efter arbetsterapeutisk utbildning, rådgivning och handledning (Steultjens et al. 2005).

Arbetsterapeutisk utredning

Beroende på arbetsterapeutens teorigrund och situation väljs modell efter patientens behov. Den teoretiska modellen genomsyrar patientarbetet genom hela arbetsprocessen.

Som modell för den arbetsterapeutiska processen används Occupational Theory Intervention Process Model (OTIPM) och dess 10 dimensioner (Fisher 2009), samt Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) (Socialstyrelsen 2003).  Initialt skapas en terapeutisk relation mellan patient och arbetsterapeut vilken fördjupas under processens gång. Patientens aktivitetsberättelse är grundläggande för väl utvecklat samråd, effektiv problem- och målformulering samt lösningsfokuserade åtgärder (Fisher& Nyman 2007).

Som övergripande teoretiska modeller används Model of Human Occupation (MoHO). Modellen beskriver individen ur ett helhetsperspektiv. Den lyfter fram individuella, kulturella och miljömässiga faktorer som påverkar individens utförande av aktivitet. Modell för aktivitetsanpassning fokuserar på hur individen väljer, organiserar och utför olika dagliga aktiviteter, såväl i hemmet som inom arbete, skola/lek och fritid. Människans beteende och val av handlingar styrs av värderingar, intressen, vanor och roller samt fysiska och psykiska förutsättningar (Kielhofner 2012).

Alternativt kan Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) användas, vilken kännetecknas av en stark koppling till patientens egna mål och måluppfyllelse, samt att patienten aktivt medverkar i hela rehabiliteringsprocessen (Townsend et al. 2002).

Teoretiska metoder som används efter behov är:

  • Occupational Science är en basvetenskap om aktiviteter och syftar till att generera kunskap, tillvägagångssätt, funktioner och mening med mänsklig sysselsättning. I arbetsterapi tillämpas denna vetenskap för att uppnå effektivitet i behandlingar och metoder (Zemke & Clark 1996).
  • Clinical reasoning beskriver den kognitiva process som används vid bedömning och beslutsfattande. Modellen beskrivs i tre steg där sjukdoms- och funktionshistoria tillsammans med behandlingsstrategier integreras för att ge ett helhetsperspektiv av patienten (Mattingly & Fleming 1994), (Neistadt & Crepeau 1998), (Sumison 2000).
  •  ”Motivational Interviewing”, MI är en på samarbete grundad, personcentrerad form av vägledning för att framkalla och stärka motivation till förändring. (M&S Rollnick 2002).
  • Aktivitetspacing där vilja, tolerans, självförtroende och problemlösning är komponenter i personens utförande av en aktivitet beskrivs av Gill & Brown (2008).
  • Tid som metod för att begränsa och dela in aktiviteter är betydelsefullt för att inte använda smärtan som begränsning. Tidsanvändning och aktivitetsmönster kartläggs med tidsgeografisk dagboksmetod som kan starta en process för egna reflektioner över nödvändiga förändringar i vardagslivet och formulering av aktivitetsrelaterade mål (Liedberg & Mårtensson 2008).
  • Rörelser ligger enligt biomekaniskt synsätt till grund för allt aktivitetsutförande. Synsättet fokuserar på ledrörlighet/omfång, styrka och uthållighet i musklerna (Kielhofner 2012).

Individuell information i team (IIT) 

Nydiagnostiserade patienter remitteras till ”reumateamet” och kallas sex till åtta veckor efter diagnostisering av reumatolog. IIT innefattar kort information om teamsamverkan, vad arbetsterapi innebär, individuell utredning av funktions- och aktivitetsförmåga samt delaktighet i omgivningen.

Utredning och dokumentation sker med International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) och Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)-kodning som struktur (Socialstyrelsen, 2012). Självskattning sker med hjälp av globala numeriska skattningsskalor och kliniska mätinstrument.

Rekommenderade områden som utreds och följs upp är:

  • PA000 – Psykiska funktioner (välbefinnande)
  • PB000 – Sinnesfunktioner och smärta
  • PG000 – Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner.
  • PK000 – Utredning av genomförande av allmänna uppgifter och krav
  • PM000 – Förflyttning
  • PN000 – Personlig vård
  • PP000 – Hemliv
  • PR000 – Arbets-, studie- och ekonomiskt liv
  • PQ000 – Mellanmänskliga interaktioner och relationer
  • PS000 – Socialt och medborgerligt liv
  • PT000 – Omgivningsfaktorer

Utredning bygger på intervju, observation, utredningsinstrument och självskattningsskalor för att beskriva förmåga, sätta mål, utvärdera effekt eller predicera framtida förmåga. Dokumentation av åtgärder sker utifrån KVÅ baserad på ICF (Socialstyrelsen 2013).

  • PA000 – Välbefinnande, WHO (fem) Välbefinnandeindex (Bech 2004).
  • PA006 – Trötthet, 10-gradig numerisk skattning (ingen trötthet 1-10 mycket stor trötthet). Vid värde 6≤ skattas mental trötthet med Mental Fatigue Scale (MFS) för att ge en bred infallsvinkel och för att förstå betydelsen av neurobiologiska, kognitiva och psykologiska faktorer (Johansson, et al. 2010), (Johansson, 2013). MFS kan ges som hemuppgift.
  • PB009 – Smärta i aktivitet under det senaste dygnet, Visual Analog Scale (VAS). Smärta i händerna vid mätning av handstyrka.
  • PG003 – Handstyrka, Grippit (Nordenskiöld,  & Grimby, 1993), (Nordenskiöld 2010).
  • PG001-002 – Handstatus utgår från nationell mätmanual enligt Handkirurgiskt kvalitetsregister (Hakir 2012).
  • PG000 – Självskattning av handfunktionsförmåga, 10-gradig numerisk skala (ingen handfunktion 0 – 10 mycket god handfunktion).
  • PK000 – Självskattning av aktivitetsförmåga –, 10-gradig numerisk skala (ingen aktivitetsförmåga 0 – 10 mycket god aktivitetsförmåga).
  • Aktivitets- och delaktighetsutredning sker utifrån åtgärder i KVÅ baserad på ICF struktur (Socialstyrelsen 2013), Fries index (Ekdahl, Eberhardt, Andersson & Svensson, 1988), Dash version 2 (Atroshi, I.et. al 2000),  (PM001,PM003, PM007, PM008, PN 001, PN002,PN003, PN004, PN005, PP001, PP004, PP005, PP006) (KVÅ-kodning och dokumentation sker inom respektive första nivå enligt ICF).
  • PM 006 - Greppförmåga, Grip Ability test (GAT) (Dellhag 1995).
  • PR000 -Eftersom reumatiker ofta upplever ökad risk för arbetsoförmåga (Macedo, AM., et al. 2010)) utreds delaktighet i arbetslivet genom Dash version 2, samt självskattning av fysisk och psykisk ansträngning som utgångspunkt. Utredning av arbetsförmåga och omgivning sker vid behov enligt specifikt program. Arbetsterapeuten samverkar utifrån patientens behov med arbetsgivaren, försäkringskassan och arbetsförmedling för att finna lämpliga lösningar som underlätta patientens arbetssituation (Försäkringskassan, 2011).
  • PT009 - Boendemiljö utreds genom intervju eller observation vid hembesök. Vid behov av bostadsanpassning kontaktas kollegor inom kommun.
  • PT002 - Behov av hjälpmedels- och egenvårdsprodukter utreds.

Områden som vid behov utreds:

  • PA000 Arbetsterapeutisk bedömning av kognitiva funktioner Djupa, Bakre och Främre (DBF) (Häger & Hamlin 2006).
  • PB008 Sensibilitet, Semmes-Weinstein Monofilament (Bell-Krotoski 1990).
  • PB006 Svullnad, "Figure of eight" (William et al. 2007). 
  • Aktivitets och delaktighetsbedömning sker genom intervju och/eller observation med hjälp av bedömningsinstrumenten. Canadian Occupational Performanc Measure (COPM) svensk version. (Law, Baptiste, Carswell, McCall, Polatajko & Pollock, 1998), ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn 1994) eller PS-ADL (Performance and Satisfaction in Activities of Daily Living). (Archenholtz & Dellhag 2007).
  • PS000 Patient Specific Leisure Scale (PSLS) (Wikström et al. 2007).
  • Fallriskanalys genom intervju/observation av aktivitetsrepertoar och omgivningsfaktorer.

Med utredning och definierade problem som grund formuleras i samråd med patienten skriftliga, mätbara, accepterade, relevanta, tidsbestämda och aktivitetsinriktade (”SMARTA”) mål och hur de skall utvärderas. (Schut, Stam, 1994). I dokumentationen ska framgå att samråd skett, i annat fall anges orsaken.

Arbetsterapeutisk intervention

Den arbetsterapeutiska delen av IIT består av information om

  • Hur handens och armens anatomi kopplas till aktivitet.
  • Egenvård utifrån ett förebyggande ergonomisk- samt fallpreventions perspektiv.
  • Träning av lämpliga strategier i aktivitet.
  • Energibesparande arbetsmetoder.
  • Ledskonande arbetssätt.
  • Vikten av tillfredställande balans mellan aktivitet och vila och stöd att finna den.
  • Träning av arm/hand funktion.
  • Behandlig med kyla/värme vid behov.
  • Nytta av hjälpmedel och ortoser.
  • Patienten informeras om att leva aktivt men ändå skonsamt och med ett ledskyddande levnadssätt. Informationen sker muntligt i dialog med patienten, men även vid behov skriftligt. Eftersom sjukdomen är kronisk, är det av stor vikt att han/hon känner till hur sjukdomen yttrar sig och vilka åtgärder som är lämpliga. (Nordenskiöld, 2005), (Althoff, Nordenskiöld, 1991).

Patienten uppmanas ta kontakt med arbetsterapeut vid försämrad aktivitetsförmåga.

Utifrån patientens behov sker fortsatt intervention individuellt eller i grupp för utveckling av aktivitetsförmåga och kroppsfunktioner i förhållande till omgivningens krav. Målet för patienten är att utforska sin kapacitet, identifiera utmaningar, utveckla nya vanor, färdigheter, självförtroende och arbetsrutiner. Utifrån aktivitetsanalys anpassas aktivitet och omgivning.

 

Lämpligt informationsmaterial är

Rörelseträning sker efter individuellt anpassade instruktioner och träningsprogram för att öka och bibehålla rörlighet, styrka och aktivitetsförmåga. (Länk till träningsprogram)
 

Behandling med värme som inledning till rörelseträning ger förbättrad träning, genom muskelavslappning, minskad stelhet och smärta (Dellhag 2000), (Ayling & Marks 2000) (Valdes & Marik. 2010). Behandling med kyla används främst som smärtlindring och för att minska svullnad (Larsson & Samuelsson 1992).

Information ges angående hjälpmedel, att använda för att förebygga och/eller för att kompensera nedsatt aktivitetsförmåga. (Nordenskiöld, 1990b, 1991) (Malcus-Johnson P et al. 2005).

Ortoser användas med olika syften:

  • Aktivitetsortos ger stöd/stabilitet, minskar smärta och möjliggör aktivitet.
  • Natt-viloortos ger smärtlindring, minskad muskelspänning samt motverkar kontraktur.
  •  Korrigerande ortos förhindrar felställningar.

Utprovning sker av prefabricerade handortoser ex. handledstöd, tumortos eller kombinerad handled och tumstöd. Vid behov tillverkas ortoser i termoplast. Instruktion om användningsområde och dosering ges. (Egan et al. 2003), (Haskett et al. 2004), (Nordenskiöld, 1999).


Den arbetsterapeutiska insatsen som utgår från individens egna resurser handlar om att hitta balans i aktivitet/vila (Cynkin. Robinson 1990), (Brattberg 1995), (Johnsson et al. 2012).

Patientsäkerhet

Enligt prioriteringsutredningen skall personer med kroniska sjukdomar prioriteras i Hälso- och sjukvården. Prioriteringsgrupp 1 innehåller vård av sjukdom som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Patienter med Ra ingår i prioriteringsgrupp 1B. (SOU 2001)

För en god kvalitet är vårdsökandes delaktighet och individuella behov utgångspunkten. Teamsamverkan i rehabilitering är grundläggande. Vid behov skall också närstående involveras. Tidiga insatser är viktiga och kan bidra till att förkorta sjukskrivningsprocessen, då många insjuknar i yrkesverksam ålder (MORSE rapportserie 2009:1).

Fallrisk utreds och åtgärdas vid behov.

Målnivå och mätetal

Följande KVÅ- koder är obligatoriska mätetal:
PA006 – Trötthet
PB009 – Smärta
PG000 – Neuro-muskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner
PK000 – Utredning av genomförande av allmänna uppgifter och krav
PT009 – Boendemiljö
QV003 – Information/undervisning av egenvårdsprogram
QV010– Information/undervisning av ergonomi

Måluppfyllelse bland samtliga dokumenterade resultat/arbetsterapeut 85 %. Mål för aritmetiska medelvärdet nytta och delaktighet är 9,0.

Utvärdering

För utvärdering av följsamhet till programmet utförs kvartalsvis, transparanta jämförelser i ”Diver”, system som används för analys- och rapportuttag inom Jönköpings läns landsting,  
av ovan nämnda koder utav respektive enhet.
I vänta på att utvärderingen kan ske direkt utifrån dokumentation i Cosmic sker uppföljning av måluppfyllelse, patient-nytta och – delaktighet som presenteras årligen i verksamhetsberättelse.

Utvärdering av programmet sker inom två år.

Referenser

Althoff, B. Nordenskiöld, U. (1991). Ledskydd – ett skonsamt och aktivt levnadssätt. Stockholm: Riksförbundet mot rheumatism.

Atroshi, I. et al. (2000). The disabilities of the arm, shoulder and hand (DASH) outcome questionnaire: Reliability and validity of the Swedish version evaluated in 176 patients. Acta Orthop. Scand (71): ss. 613-618.  http://www.dash.iwh.on.ca  [2014-04-10]

Ayling, J. Marks, R. (2000). Efficacy of Paraffin Wax Baths for Rheumatoid Arthritic Hands, Physiotherapy, 86, 4, ss.190-201.

Bech, P. (2004). Measuring the dimensions of psychological general well-being by the WHO-5. QoL Newsletter  32, ss.15-16.  http://www.who-5.org/ [2014-04-10]

Bell-Krotoski, J.A.(2011). Sensibility testing.  Rehabilitation of the hand. Philadelphia: Mosby Elsevier, ss. 132-151.

Birkholtz, M., Aylwin, L. & Harman, R. (2004) Activity pacing in chronic pain management: One Aim, but Witch Method? Par One: Introduction and Literature Review. The British Journal of Occupational Therapy 10:67, ss. 447-452.

Björk, M. (2008). Aspects of disability in early rheumatoid arthritis: a five-year follow-up in the Swedish TIRA project. Linköping: Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.

Blesedell Crepeau, E., Cohn, E. S. & Boyt Schell, B. A. (2009). Willard and Spackman´s Occupational Therapy (11th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Brattberg, G. (1995). Att möta långvarig smärta. Stockholm: Liber AB.

Cynkin, S., Mazur Robinsson, A. (1990). Occupational Therapy and Activities Health: Toward Health Through Activities. Boston: Little, Brown and Company.

The disabilities of the arm, schoulder and hand (DASH). http://www.dash.iwh.on.ca [2014-04-10]

Dellhag, B. Bjelle, A. (1995). A Grip Ability Test for use in rheumatology practice. J Rheumatol. 1995 Aug;22(8), ss.1559-65.

Dellhag, B, (2000). Hand function in rheumatoid arthritis. Göteborgs Universitet; Avdelningen för reumatologi Göteborg.

Egan, M. (2003). Splints and orthosis for treating rheumatoid artritis. The Cochrane Database of Systematic Rewiews Cochrane Database Syst Rev. (1):CD004018. Rehabilitation Sciences, University of Ottawa, 451 Smyth Road, Ottawa, Ontario, Canada.

Ekdahl, C., Eberhardt, K., Andersson, S. I. & Svensson, B. (1988). Assessing disability in patients with rheumatoid arthritis: use of a swedish version of the stanford health assessment questionnaire. Scandinavian Journal of Rheumatology. Vol.17, ss. 263-271.

Engström-Laurent, A., & Jacobsson, L. (2005). Indelning av de reumatiska sjukdomarna. I L.Klareskog, T. Saxne & Y. Enman (Red.), Reumatologi. Lund:Studentlitteratur.

Engström-Laurent, A., Leden, I., Nived, O. & Sturfelt, G. (1994). Reumatologi. Stockholm: Liber.

Fisher, A. G., Nilsson, I. & Widman-Lundmark, M. (2006). Därför är arbetsterapi unikt! Arbetsterapeuten, 6, ss.4-6.

Fisher, A. G. & Nyman, A. (2007). OTIPM: En model för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi (FOU-rapport 2007). Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Fisher, A. G. (2009). Occupational therapy intervention process model: A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based interventions. Fort Collins: Three Star Press Inc.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. http://www.fsa.akademikerhuset.se/Min-profession/Kompetensutveckling/FSAs-forlag/Etisk-kod-for-arbetsterapeuter-FSA-2012 / [2013-09-02]

Försäkringskassan. (2011).  Försäkringskassan. http://www.forsakringskassan.se/sjukvard. [2013-08-14]

Gill, J.R.& Brown, C.A. (2009). A structured review of evidence for pacing as a chronic pain intervention. European journal of pain, 13, ss. 214-216.

Haskett., S. Backman., C. Porter., B. Goyert, J.& Palejko, G. A. (2004). Crossover Trait of Custom- Made and Commercially Available Wrist Splints in Adults With Inflammatory Arthritis. Arthritis Rheum, 5, ss. 792-799.

Häger, I B. & Hamlin, A M. (2006). Arbetsterapeutisk bedömning av Djupa, bakre, främre kognitiva funktioner. Jönköpings läns landsting, Värnamo sjukhus, Samrehab. 

Häger, I B. & Smedberg, K. (2006). Patientundervisning, Nydiagonstiserad Reumatoid Artrit. Jönköpings läns landsting Värnamo sjukhus Samrehab.

Johansson, B. et al. (2010). Mental trötthet – subjektivt problem som kan skattas. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15446 [2013-08-14]

Johansson, B. (2013). Mental Fatigue Scale (MFS). http://www.mf.gu.se/digitalAssets/1442/1442126_mfs-svenska--m--nad-justerad---h.pdf [2013-08-14]

Johnsson, H. et al. (2012).  Aktivitetsbalans – ett centralt begrepp inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. http://www.fsa.akademikerhuset.se/Min-profession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i-praxis/2012/TA-62012/ [2013-08-14]

Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.

Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McCall, M., Polatajko, H. & Pollock, N. (1998). Canadian Occupational Performance Measure. Third ed. Ottawa: CAOT Publications ACE.

Lampa, J. et al. Peripheral inflammatory disease associated with centrally activated IL-1 system in humans and mice, PNAS, DOI: 10.1073/PNAS.1118748109 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5197793 [2013-04-05]

Larsson, C. & Samuelsson, E. (1992). Behandling med kyla för patienter med reumatoid artrit. Jönköping: Länssjukhuset Ryhov, ortopediska kliniken.

Liedberg, G. & Mårtensson, L. (2008). Forskning i praxis.
http://www.fsa.akademikerhuset.se/Min-profession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i-praxis/2010/TA-nr-8/ [2013-08-14]

Lundborg, G. (2011). Handen och hjärnan. Stockholm: Atlantis Bokförlag.

Macedo, AM., et al. (2010). Functional and work outcomes improve in patients with rheumatoid arthritis who receive targeted, comprehensive occupational therapy. London: Guy's & St. Thomas' National Health Service Foundation Trust 57, ss. 281-2.

Malcus-Johnson, P. Carlgvist, C. Sturesson, A L. & Eberherdt, K. (2005). Occupational therapy the first 10 years of rheumatoid arthritis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 12, ss. 128-135.

Mattingly. & Fleming. (1994). Clinical Reasoning Forms of Inquiry in a Therapeutic Practice. Philadelphia: F.A. Davis Company.

Miller, W. & Rollnick, S. (2010). Motiverande Samtal. Stockholm: Natur och Kultur.

MORSE rapportserie (2009:1) Riktlinjer för sjukskrivning vid sjukdomar  i rörelseorganen - ett kunskapsunderlag, ISBN 978-91-976020-3-7 , Wallin & Dalholm.  htpp://www.morse.nu [2013-08-14]

Neistadt, M E. & Crepeau, E B. (1998). Occupational Therapy.  Philadelphia: Lippincot Williams & Wilkins.

Nordenskiöld, U. Grimby, G. (1993). Gripforce in patients with rheumatoid arthritis and fibromyalgia and in healthy subjects. A study with the Grippit instrument. Scand J Rheumatol. Vol 22(1), ss. 14-19.

Nordenskiöld, U. (1999). Elastic Wrist Orthoses. Arthritis Health Professions Association. 3, ss. 158-162.

Nordenskiöld, U. (2005). Funktionstillstånd och funktionshinder ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. In Klareskog, L. Saxne, T. Enman, Y. Reumatologi. Lund: Studentlitteratur. 

Nordenskiöld, U. (2010). Grippit. http://www.researchweb.org/is/sverige/document/46141) [2013-08-14]

Repping-Wuts et al. (2009). Fatigue in patients with Rheumatoid Arthritis “Dutch Arthritis

Association”, Schering-Plough B.V., Amgen B.V., Roche Nederland B.V., ABBOTT B.V. http://repository.ubn.ru.nl/bitstream/2066/74389/1/74389.pdf#page=117 [2013-09-02]

Runnquist, K. Cederlund, R. & Sollerman, C. (1992). Handens rehabilitering: skador och sjukdomar, vol 1. Lund: Studentlitteratur.

Schut, H A. Stam, H J. (1994). Goals in Rehabilitation Teamwork. Disability and Rehabilitation, vol 16 (4), ss. 223-226.

Steultjens, E M J., Dekker, J., Bouter, L M., Leemrijse, C J., Ende, C H M. (2005). Van den Evidence of the efficacy for occupational therapy in different conditions: an overview of systematic reviews. Clinical Rehabilitation: 19, nr. 3, ss. 247-254.

Sumison, T. (2000). A Revised Occupational Therapy Definition of Client-Centred Practice, The British Journal of Occupational Therapy, Volume 63, nr. 7, July, ss. 304-309.

Svensk reumatologisk förening. (2004). Riktlinjer för vård och behandling av patienter med reumatoid artrit.  http://www3.svls.se/sektioner/srf/dokument/rikt/riktra04/riktragrund.pdf. [2013-04-05]

Socialstyrelsen (2003). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1 [2013-04-05]

Socialstyrelsen (2008).  Åtgärder i KVÅ baserad på ICF struktur. http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva/kva/kvamedicf-struktur [2013-08-14]

Townsend, E. et al. (2002). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Canadian Association of Occupational Therapists.

Törnquist, K. & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Valdes, K. Marik, T. (2010). A systematic review of conservative interventions for osteoarthritis of the hand. J Hand Ther. Oct-Dec;23(4), ss. 334-50.

Wikström, et al. (2007). Reliability and validity of a new leisure index, the Patient Specific Leisure scale (PSLS). Scandinavian Journal of Rheumatology.

William, S. et al. (2007). The Reliability and Concurrent Validity of the Figure-of-Eight- Method of Measuring Hand Edema in Patient with Burns. Journal of Burn Care & Research 28, ss.157-162.

WHO välbefinnandeindex. (2010). http://www.cure4you.dk/354/WHO-5%20Swedish.pdf [2013-08-14]

Vårdens svåra val (2001). Slutbetänkande av prioriteringsutvecklingen (SOU 2001:88). Stockholm.

Zemke, R. & Clark, F. (1996). Occupational Science: The evolving discipline. Philadelphia: F.A. Dav.

 

Utarbetat av               Ing-Britt Häger

Fastställt av                Länets arbetsterapiprogramgrupp

Datum                         2014-02-05

Programansvarig

Ing-Britt Häger

Fastställt datum

2014-04-10

Mer information

 

Uppdaterad: 2017-02-16
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik