Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Arbetsterapiprogram - barn och ungdomspsykiatri BUP, Värnamo sjukhus.

Innehållsförteckning

Inledning

Målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år. Syftet med programmet är att tydliggöra arbetsterapeutens roll i rehabiliteringsarbetet för barn och ungdomar med misstänkt eller neuropsykiatrisk diagnos. Det är väsentligt att så tidigt som möjligt påbörja arbetsterapeutisk utredning. Arbetsterapeutiska interventioner rör barnets vardagliga aktiviteter och omfattar personlig vård, boende, skola och fritid utifrån aktuella omgivningsfaktorer, där samspel med och stöd till föräldrarna och teamsamverkan med övriga yrkeskategorier inom Barn och ungdomspsykiatrin är grundläggande.

Indikationer för arbetsterapi

Patienterna remitteras skriftligen från BUP, när barnet eller ungdomen har aktivitets- och delaktighetsproblem. Aktivitetsbegränsningar hos personer med neuropsykiatrisk problematik varierar stort beroende på flera faktorer t.ex. diagnos, personlighetsfaktorer, miljö och eventuell samsjuklighet. Vanliga svårigheter kan vara planering och organisering av uppgifter och aktiviteter, att komma igång och avsluta aktiviteter och/eller att styra impulser. Även nedsatt förmåga till tidsuppfattning, minnessvårigheter samt motivationsbrist påverkar patientens förmåga att genomföra daglig rutin, t.ex. att sköta personlig vård, regelbunden mathållning, skoluppgifter m.m. 

Arbetsterapeutisk utredning 

Som övergripande teoretiska modeller används Model of Human Occupation (MoHO) (Kielhofner, 2012) alternativt Canadian Model of Occupational Performans (CMOP) (Townsend et al. 2002). MoHO beskriver individen ur ett helhetsperspektiv. Den lyfter fram individuella, kulturella och miljömässiga faktorer som påverkar individens utförande av aktivitet. Modell för aktivitetsanpassning fokuserar på hur individen väljer, organiserar och utför olika dagliga aktiviteter, såväl i hemmet som inom arbete, skola/lek och fritid. Människans beteende och val av handlingar styrs av värderingar, intressen, vanor och roller samt fysiska och psykiska förutsättningar (Kielhofner 2012).
CMOP kännetecknas av en stark koppling till patientens egna mål och måluppfyllelse, samt att patienten aktivt medverkar i hela rehabiliteringsprocessen (Townsend et al. 2002).
Andra metoder som används är Motivational Interviewing MI, en på samarbete grundad personcentrerad form av vägledning för att framkalla och stärka motivation till förändring (Miller & Rollnick, 2010).

Rutiner och struktur i vardagen för gruppen är väsentlig för att få aktivitetsbalans, som innebär att uppfatta livet som innehållande rätt mängd och rätt variation mellan olika aktiviteter i relation till: aktivitetskategorier, aktiviteter med olika karaktäristika samt tidsanvändning (Wagman, 2012). Aktivitetskategorier kan vara skötselaktiviteter, lekfulla aktiviteter, aktiviteter för rekreation och sömn (Persson & Erlandsson, 2010).
Den viktigaste faktorn att ta hänsyn till är barnets eventuella sömnsvårigheter. Goda sömnvanor är en viktig del av en bra livsstil. Barn och ungdomar behöver sömn för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. Dessutom växer och utvecklas barn snabbt, därför behöver de mycket sömn. Sömnen hjälper kroppen att hålla sig frisk och forskning tyder på att bra sömn hjälper till att reglera aptiten och därmed minskar risken för övervikt. När barn eller ungdomar har sovit för lite får de sämre minne och koncentrationsförmåga och har svårare att lära sig nya saker. De kan också bli ledsna, irriterade och rastlösa 1177 Vårdguiden
Som grund för åtgärder kring levnadsvanor används Fakta – kliniskt kunskapsstöd, Region Jönköpings län samt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

 

Utredning och dokumentation sker med Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF och klassifikation av vårdåtgärder KVÅ-kodning som struktur(Socialstyrelsen, 2003) (Socialstyrelsen, 2012). Självskattning sker med hjälp av globala numeriska skattningsskalor och kliniska mätinstrument.

Rekommenderade områden som utreds och följs upp genomf KVÅ-koder är:

  • PA000 – Psykiska funktioner
  • PA007 – Sömn
  • PG000 – Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner.
  • PK003 – Bedömning av att genomföra daglig rutin
  • PM006 – Greppförmåga
  • PN000 – Personlig vård
  • PT002 – Bedömning av hjälpmedelsbehov

En kartläggning av aktivitets- och funktionsförmåga genomförs genom ostrukturerad intervju av barn/ungdom och eventuellt närstående. COPM används som stöd i utredningen som innefattar bland annat barnets förmågor såsom att organisera, anpassa aktiviteter och den kognitiva förmågan i olika vardagsaktiviteter. ADL-Taxonomi barnversion, används som stöd i utredning av ADL-förmåga som omfattar personlig vård, boende, skola och fritid (FSA 2011). Inför första besöket används blankett för " ... Sov bra utan sömnmecicin" sömndagbok (Vårdguiden 1177), samt dagbok/nattbok utan kedjetäcke samt och åldersanpassat utdrag ur ”Katid” (Alderman, Janeslätt 2011).

Uppföljning av dag/nattbok med kedjetäcke sker efter 5 veckor. Intervju utförs av sömnrutiner samt faktorer som påverkar i omgivningen. Arbetsterapeuten gör en utförandeanalys för bedömning av vilka åtgärder som behövs. t ex hjälpmedelsbehov och omstrukturering av vardagliga aktiviteter.  För mätning av finmotorik och koordination används Nine hole pegtest, NHPT (Mathiowetz et al.1992).

Arbetsterapeutisk intervention

Med utredning och definierade problem som grund formuleras i samråd med patienten och/eller anhörig Specifika, Mätbara, Adekvata, Relevanta, Tidsbestämda och Aktivitetsbestämda (SMARTA) mål och individuellt anpassade insatser (Schut, H.A., Stam, H.J. 1994). I dokumentationen ska framgå att samråd skett i val av intervention, i annat fall anges orsaken. ICFs bedömningsfaktorer används vid målformuleringen (Socialstyrelsen, 2003).  Aktivitetsinriktade åtgärder kan vara fokuserade på aktivitetsbalans, aktivitetsrytm. aktivitetsvila, samt meningsfulla aktiviteter. Interventionerna för patientgruppen är oftast av kompensatorisk art och kan innebära utprovning av kognitiva hjälpmedel, att skapa och följa dag/veckoscheman, bildstöd, steg för steg- instruktioner mm. Arbetsterapeuten kan även ge råd gällande individuella lösningar i den aktuella hemmiljön för att den ska bli så tydlig som möjligt för patienten. Ofta finns behov av att skapa struktur och rutiner i hemmiljön. Information till närstående är viktigt för att underlätta för patienten att nå målen (Klockars 2011)(Hjälpmedelsinstitutet 2011).

Arbetsterapeuten kan vid behov erbjuda hembesök. Tid för uppföljning planeras vid nybesöket. Det mest optimala är om patient och/eller närstående kan komma för återbesök men vissa hjälpmedeluppföljningar kan ske via telefon.    

Information lämnas till patient/närstående om informationsöverföring kring hjälpmedel till arbetsterapeut i kommun. Efter avslutad rehabilitering överrapportras till arbetsterapeut i kommun, som efter sex månader följer upp hjälpmedelsordination..

Arbetsterapeut deltar i årlig gruppinformation för föräldrar till barn med autism, som ges tillsammans med psykolog och kurator. Arbetsterapeuten informerar om tid och tidsplanering, kognitiv förmåga hos personer med autism. Arbetsterapeuten informerar även om hjälpmedel och brukarens ansvar för dessa, samt om appar och sökvägar. Hjälpmedelsinstitutet Appar för kommunikation.

KVÅ-Koder
Qa 000 – Psykiska funktioner

Qk 003 – Att genomföra daglig rutin

Qn 000 – Personlig vård

Qt  005 – Hjälpmedelsförskrivning

Qv 003 – Information/utbildning till närstående

Patientsäkerhet

De arbetsterapeutiska insatserna följer arbetsterapiprocessen och dokumenteras i journal.

Arbetsterapeuten medverkar varje vecka vid teamkonferenser på Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen. Vid behov sker samverkan med andra aktörer t.ex. behandlare på Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, skolpersonal såsom specialpedagoger, lärare, närstående samt arbetsterapeuter i vårdkedjan.

Eventuell information till patienten/anhöriga sker både muntligt och skriftligt. Vid lån av kognitiva hjälpmedel får samtliga patienter och/eller anhöriga muntlig information utifrån hjälpmedelscentralens broschyrer ”Rekommendation om försäkring vid lån av hjälpmedel” samt ”Brukarens ansvar och lånevillkor”. Patienten får med sig broschyrerna hem.

Målnivå och mätetal

En nivåförbättring av funktions- aktivitets- och delaktighetsnedsättning från ICFs bedömningsfaktorer (total, stor, måttlig, lätt till ingen svårighet) från initial datainsamling med målformulering till utfall av genomförd intervention per patient. Till de patienter som ordinerats kedjetäcke bör antalet sömntimmar har ökat med två vid uppföljningstillfället. Koncentrationen bör ha förbättrats två steg vid uppföljningen.

Patientens och/eller närståendes subjektiva upplevelser om effekten av genomförda åtgärder följs vart annat år upp genom strukturerad telefonintervju. Utvärdering av nytta och patient/anhörigdelaktighet sker med global skattning med VAS-skalan. Mål för aritmetiska medelvärdet för nytta och delaktighet är 90 (skala 0-100).

Följande KVÅ- koder utgör obligatoriska mätetal:

  • PA004 – Sömn
  • Pk003  – Bedömning av att genomföra daglig rutin
  • Qk003 – Att genomföra daglig rutin
  • Qn000 – Personlig vård
  • Qt005 – Hjälpmedelsförskrivning

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Följsamheten till obligatoriska KVÅ-kodningen granskas två ggr/ år.
Utvärdering genomförs vart tredje år genom strukturerad enkät via telefonintervju med 10 föräldrar.
Revidering planeras till 2016 och revideringsansvarig är Maj Johansson.

Referenser

Alderman I, Janeslätt G. (2011) Manual Kartläggning av Tidsuppfattning KaTid-B Manual to Kit for assessing time processing ability, KaTid Falun, Sweden: Center for Clinical Research, CKF, Landstinget Dalarna. http://www.katid.se/katid-materialet.aspx [2014-04-09]

FSA, ADL-Taxonomi (2011). En bedömning av aktivitetsförmåga, Nacka.

Hjälpmedelsinstitutet, Våra projekt från norr till söder, Hjälpmedel i fokus - för personer med psykisk funktionsnedsättning. http://www.hi.se/Global/dokument/publikationer/2011/11308-vara-projekt-fran-norr-till-soder.pdf [2014-04-09]

Hjälpmedelsinstitutet, Appar för kommunikation. http://auld.hi.se/sv-se/appar-som-stod1/appar-som-stod/kommunikationsappar/[2014-04-09]

Kielhofner G. (2012). Model of Human Occupation Teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.

Klockars, A. (2011). Läkartidningen nr 38, volym 108. http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/16970/_1840.pdf [2014-04-09]

Landstinget i Jönköpings län, Fakta kliniskt kunskapsstöd, levnadsvanor. http://www.rjl.se/infopage.jsf?childId=15913&nodeId=39798 [2014-04-05]

Landstinget i Jönköpings län, Fakta kliniskt kunskapsstöd, levnadsvanor, sömnskola.
http://plus.rjl.se/info_files/infosida39798/broschyr_somnskola.pdf [2014-04-09]

Mathiowetz V et al.; (1992). Measurement in neurological rehabilitation. New York: Oxford.

Miller & Rollnick. (2010). Motiverande Samtal. Stockholm: Natur och Kultur.

Persson D. & Erlandsson, L-K. (2010). Evaluating OVal-9, an instrument for detecting experiences of value in daily occupations. Occupational Therapy in Mental Health, 26:32-50.

Schut, H A. Stam, H J. (1994). Goals in Rehabilitation Teamwork. Disability and Rehabilitation, vol 16 (4), ss. 223-226.

Socialstyrelsen (2003). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-4-1 [2014-04-09]

Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
http://www.rjl.se/info_files/infosida39798/Nationella_riktlinjer_for_sjukdomsforebyggande_metoder_2011.pdf [2014-04-05]

Socialstyrelsen (2012).  Åtgärder i KVÅ baserad på ICF struktur. http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva/kva/kvamedicf-struktur [2014-04-09]

Townsend, E. et al. (2002). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Canadian Association of Occupational Therapists.

Wagman, P. (2012) Conceptualizing life balance from an empirical and occupational therapy perspective. Dissertation Series no. 25,. Jönköping University.

1177 Vårdguiden. Barn och sömn.
http://www.1177.se/Tema/Barn-och-foraldrar/Mat-somn-och-praktiska-rad/Skrik/Barn-och-somn/#section-3
[2014-04-09]

Programansvarig

Maj Johansson
0370-697837

Deltagare

Fastställt datum

2014-04-16

Mer information

Uppdaterad: 2018-02-13
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik