Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Arbetsterapiprogram riktat till patienter med smärta och/eller stressrelaterade besvär

Innehåll på sidan

 Inledning

Långvarig smärta är ett stort problem i dagens samhälle. 20 % av invånarna i Sverige och Europa beräknas leva med långvarig svår smärta och antalet personer med risk att bli långvarigt sjukskrivna har ökat betydligt under senare år (SBU-rapport nr 198); Robinson, Kennedy & Harmon 2011).Vid långvarig smärta kan ett symptom övergå till att bli ett syndrom och påverkar då ett flertal av kroppens system. Konsekvensen av långvarig smärta är en försämrad hälsa och livskvalitet som blir ett påtagligt lidande för individen. På samhällsnivå innebär det ökade sjukskrivningstal med ökade kostnader som följd. I rehabiliteringen är ett multimodalt arbetssätt att föredra anser Becker (2012). Patienter som genomgått multimodal smärtrehabilitering har bättre förutsättningar för att kunna komma tillbaks i arbete än dem som fått mindre omfattande rehabilitering. Smärtrehabilitering innebär att lära sig leva med smärtan inte att den försvinner (SBU-rapport nr 198).

Ett multimodalt arbetssätt vilket innebär att flera professioner arbetar i team mot ett gemensamt mål som har fastställts tillsammans med patienten är att föredra. Teamet utför planerade och samordnade åtgärder under en avgränsad tid och kan bestå av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och/ eller kurator. Arbetsterapeutens uppgift är att utreda, bedöma och behandla aktivitetsproblem som framkommer (Werner & Strang, 2012).

Arbetsterapiprogrammet vänder sig till arbetsterapeuter som arbetar med rehabilitering av individer med smärta och/eller stressrelaterade besvär. Syftet är att beskriva den arbetsterapeutiska interventionen för att erbjuda patientgruppen likvärdig behandling inom primärvården och rehabiliteringsmedicinska kliniken i Region Jönköpings län.

Målgruppen är individer i arbetsför ålder som på grund av smärta och/eller stress har problem med att utföra dagliga aktiviteter.

Indikatorer för arbetsterapi

Långvarig smärta och stress kan leda till påverkan på sömnkvalitet, sinnesstämning och kognitiva funktioner såsom minne, inlärning och koncentration (Norrbrink & Lundeberg 2010) Arbetsterapeutens fokus ligger på att öka individers utförande av meningsfulla aktiviteter i vardagen och delaktighet i samhället (Sveriges Arbetsterapeuter 2016). Arbetsterapeuten arbetar personcentrerat utifrån patientens behov och förutsättningar.

Arbetsterapeutisk utredning

Syftet med den arbetsterapeutiska utredningen är att identifiera nuvarande/tidigare aktivitetsmönster och meningsfulla aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som ett problem. Aktivitetsutförandet analyseras för att identifiera resurser/hinder hos patienten och dess omgivning. Vid det första mötet mellan arbetsterapeut och patient påbörjas en terapeutisk relation. God kommunikationen är ett viktigt redskapen i interventionen. För att det ska bli ett bra möte krävs att det finns tid så att trygghet och förtroende skapas inför fortsatt kontakt, patienten ska ges möjlighet att vara delaktig. Det är av vikt att möta varje enskild individ där den är, att se, höra, bekräfta och försöka förstå individens egen upplevelse av smärtan och eller stress (Taylor 2010) Vid utredning och intervention används praxismodellen The Occupational Therapy Intervention Process Model ,OTIPM, som ger en struktur för att integrera teori, bedömning och interventioner i praktiken (Fisher & Nyman 2011).

Arbetsterapeutiska instrument som kan användas för utredning:

  • Canadian Occupational Performance Measurement ,COPM, där individen ombeds att berätta om problem med att utföra olika aktiviteter. Problemen graderas efter hur betydelsefulla de är för individen, därefter skattas utförandet och sedan tillfredsställelsen med utförandet. COPM resulterar i två typer av poäng; utförandepoäng och tillfredsställelse poäng. Förslagsvis kan patienten få fylla i instrumentet hemma och därefter gå igenom det med arbetsterapeuten (Law, Baptiste, Carswel, McColl. M, Polatjako och Pollock, 2005)

  • Aktivitetsanalysen enligt The Assessment of Pain and Occupational Performance, POP, används som bedömningsinstrument för att fånga två dimensioner vid utredning, nämligen smärta och aktivitetsutförande vid ländryggs-/ryggsmärtor. Instrumentet mäter aktivitetsnivå och smärtintensiteten för 36 vardagsaktiviteter med olika typer av belastning. Individen skattar utifrån en semistrukturerad intervju själv aktivitetsgrad och smärtintensitet/subjektiva besvär för de olika aktiviteterna. Aktivitetsanalysen ger information om vad individen verkligen gör, vad och varför han/hon undviker aktiviteter, på vilket sätt besvären uppträder, hur besvären hanteras och vilka kringfaktorer som påverkar. Aktiviteter som ingår i instrumentet omfattar personlig och instrumentell ADL, förflyttningar och sociala aktiviteter. När smärta och aktivitetsutförande har mätts kan instrumentet beskriva individers förmåga att behålla en specifik aktivitetsnivå samt individens förmåga att acceptera smärta (FSA 2011; Perneros  & Tropp 2009 ).
  • ADL-Taxonomin™ är ett bedömningsinstrument och en systematik för beskrivning av en persons förmåga till vardagliga aktiviteter. Aktivitetsförmågan kan beskrivas på aktivitets- eller delaktivitetsnivå. Det omfattar tolv aktiviteter som kan anses vara generella för de flesta och utgör en bas för det dagliga livet. (Törnquist & Sonn 2016).
  • Inställning till smärta och rehabilitering, ISR, (Mårtensson, Archenholtz & Dahlin Ivanoff 2007) används till personer med långvarig smärta. Instrumentet är baserat på erfarenheter av personer med långvarig smärta som genomgått rehabilitering. Det syftar till att skilja ut patienter som har de förutsättningar som behövs för att delta i en aktiv rehabilitering och de personer som har behov av mer stöttande åtgärder. Instrumentet har visat sig ha innehållsvaliditet och stabilitet över tid (FSA 2011).
  • Aktivitetsförmåga – personlig vård och boende är ett skattningsformulär som identifierar vilka aktiviteter som är meningsfulla för patienten och där utförandet upplevs som ett problem (Qvist, Sörmark & Ehrenborg 1997).

  • The Worker Role Interview ,WRI, bygger på Model of Human Occupation ,MoHO, och behandlar psykosociala och miljömässiga faktorers påverkan på individens möjligheter att återgå i arbete efter skada eller sjukdom. WRI består av en semistrukturerad intervju och en fyrgradig skattningsskala. Med hjälp av instrumentet erhålls patientens uppfattning om sig själv som yrkesverksam samt tidigare, nuvarande och framtida arbetssituation. WRI ger ett bra underlag när till exempel försäkringskassan begär en del i arbetsförmågebedömningen. Det kan också vara till hjälp som stöd vid en första intervju av långtidssjukskrivna individer. Det finns nu även en intervjuguide för arbetslösa. (Ekbladh & Haglund, 2012).

  • The Work Environment Impact Scale, WEIS, bygger på Model of Human Occupation, MoHO. Det behandlar arbetsmiljöfaktorers påverkan på den enskilde personen. Instrumentet är uppbyggt på samma sätt som WRI det vill säga en semistrukturerad intervju med efterföljande skattning. WEIS ger bra stöd inför bedömning av arbetsplatsen. Individens egen uppfattning om vad som fungerar bra respektive dåligt kan diskuteras före besöket. Instrumentet tar också upp den psykosociala miljön. WRI och WEIS kan användas var för sig eller kombineras (Ekbladh & Haglund, 2010)

  • Dialog om aktivitetsförmåga riktad mot arbete, DOA, är ett självskattningsinstrument som är ett stöd för person och bedömare i utredning av arbetsförmåga och arbetslivsinriktade insatser. (Norrby & Lindahl, 2017).

  • Min Mening, också kallat OSA-S, är ett personcentrerat självskattningsinstrument som ger personen möjlighet att uttrycka sin egen uppfattning om sin aktivitetsförmåga och miljöns inflytande på de dagliga aktiviteterna. Personens känsla av kompetens (problem och styrkor) inför utförandet av dagliga aktiviteter tydliggörs, liksom värderingar av olika aktiviteter. Genom självskattning och samtal med arbetsterapeuten påbörjas en process som gör det möjligt för personen att få större kontroll över sin situation och behandlingsmålen.(Baron, Kielhofner, Lyenger, Goldhammer & Wolenski 2012).

  • Aktivitetsdagbok kan användas som en del i den fortsatta bedömningen och kartläggningen av individens situation (Linton 2013). Med hjälp av en aktivitetsdagbok kan individen bli medveten om sina aktivitetsmönster, och se vad som behöver ändras för upprätta en balans i vardagen.
  • Örebro Muskuloskeletala Pain screening Questionnaire, ÖMPSQ, är ett screeninginstrument som beskriver och förutsäger psykosociala riskfaktorer. Instrumentet visar risk för att utveckla långvarig smärta samt risk för lång sjukskrivning. Instrumentet består av ett frågeformulär om smärtproblem som täcker en rad psykosociala variabler såsom coping, stress, sinnesstämning och rädsla-undvikande-inställning. Modellen kan användas som ett hjälpmedel för att vi ska förstå smärtan bättre (Linton 2013; Nicholas, Linton, Watson & Main 2011).

Mål formuleras tillsammans med patienten utifrån de aktivitetsproblem som framkommit vid utredningen och dokumenteras i rehabiliteringsplanen. Det är viktigt att det är patientens mål och att de är formulerade utifrån SMART modellen (Ekman 2014;Shut & Stam 1994).  Är målet omfattande blir det lättare att nå om det bryts ner i delmål så att det kan följas upp kontinuerligt. Vid målformulering kan själskattningsinstrumenten COPM eller Min mening användas.

Arbetsterapeutisk intervention

Den arbetsterapeutiska interventionen formas utifrån patients aktivitetsproblem som kartlagts i utredningen och från individens egna resurser där det handlar om att hitta en bra aktivitetsbalans. En balans mellan aktivitet och vila är en förutsättning för en hälsosam livsstil (Johansson, Håkansson, & Wagman 2012). De arbetsterapeutiska interventionerna görs inom områdena personligvård, boende, arbete/utbildning och fritid/intressen. Grundläggande begrepp är aktivitetsbalans, aktivitetsmönster, och aktivitetstriaden.

Aktivitetsmönster avser oftast ett mer preciserat mönster av aktivitet vanligen på vecko- eller dags/dygnsbasis och hur aktiviteterna fördelar sig över tid i vardagen just nu.


Aktivitetstriaden beskrivs som alla aktivitetsutföranden som sker genom ett nära samspel mellan komponenterna person, uppgift och omgivning. Dessa ses som en förutsättning för att en aktivitet ska ses som en aktivitet. Enligt ValMO blir en uppgift inte en aktivitet förrän den valts av en specifik person, och utförs i en specifik miljö (Erlandsson & Persson 2005).

Arbetsterapeuten avråder sällan en patient från att utföra vissa aktiviteter utan förstärker värdet av att vara aktiv. Det är viktigt att lära sig hushålla med sina resurser, att hitta sitt eget sätt för att klara av att utföra de aktiviteter som upplevs positiva. (Erlandsson & Persson 2005).

Interventioner som kan användas individuellt eller i grupp:

Aktivitetsstödjande strategier:
Strategier med syfte att möjliggöra aktiviteter i vardagen.

  • Ergonomi är en arbetsmetod med syfte att individen ska fungera effektivt i sin vardagliga miljö. Den stöttar i anpassning av miljö, ger verktyg och arbetsmetoder så att individens förutsättningar att klara egenvård, hushållsarbete, arbete och fritid optimeras.(Stein, Söderback, Cutler & Larson 2006) I grupp förs diskussioner utifrån häftet Vardagsergonomi (Möller & Rydå 2014) och praktisk tillämpning i aktivitet sker med utgångspunkt i Basal kroppskännedom, ”Basal Kroppskännedom i aktivitet” (Jansson & Sporre 2014). Genom aktivitet får individen möjlighet att utforska och träna sitt utförande för att öka sina färdigheter (Kielhofner, 2012 ).

  • Pacing, en coping-strategi, i teori och praktik används med syfte att uppnå balans mellan aktivitet och vila. Genom att använda strategierna planera, pausera och variera kan individen dosera aktiviteten och i högre omfattning möjliggöra aktivitet (Birkholtz, Aylwin & Harman 2004; Linton, 2013) Linton (2013) betonar vikten av att vara aktiv och utföra aktiviteter som är positiva för individen.

Strukturstödjande strategier:

Strategier med syfte att stödja strukturen i den enskilda aktiviteten, i individens vardag och i livet. Diskussioner i grupp där deltagarna arbetar mot konkreta mål som är kopplade till det dagliga livets aktiviteter är ett dynamiskt arbetssätt med stora möjligheter att nå goda resultat (Eklund, Gunnarsson & Leufstadius, 2010)

Att strukturera och prioritera de aktiviteter som är viktiga och vad som är brådskande är också en del av gruppdiskussionerna och en hemuppgift. Aktivitetsdagbok är ett annat sätt är att arbeta och utifrån denna se hur aktiviteterna fördelar sig över dygnet (Erlandsson, 2013).

  • ReDO™-metoden är ett gruppbehandlingsprogram med fokus på struktur och upplevelser i vardagen. Grundtanken är att genom att omorganisera de dagliga aktiviteterna och utförandet av dem, kan hälsan förbättras. Syftet med metoden är att främja deltagarnas förmåga att utveckla ett balanserat vardagsliv som inkluderar förvärvsarbete och dessutom att förebygga förnyad sjukfrånvaro. Metoden innebär att deltagarnas förmåga och kontroll i den egna vardagen stärks och de får kunskap och förståelse för hur deras egna unika mönster av dagliga aktiviteter påverkar hälsan. Programmet tillhandahåller redskap för analys av den egna vardagen så att en självstyrd förändring av vardagen stimuleras och möjliggörs. Innehållet i programmet bygger på empirisk och teoretisk kunskap om vardag och mönster av dagliga aktiviteter och hur dessa påverkar hälsa enligt ValMO-modellen.

    ReDO™-metoden förekommer i två versioner; den ursprungliga som omfattar 16 veckor samt en förkortad version för primärvården (10 veckor). ReDO™-metoden används kliniskt framför allt i behandling av sjukfrånvaroproblematik hos personer med lättare psykisk ohälsa, stressrelaterad besvär och smärtproblematik (Erlandsson & Persson 2015).

  • Vanor och roller. Diskussioner i grupp kring vilka vanor och roller personen har idag och vilka de skulle vilja ha. Utgå från rollchecklistan (Bränholm & Fugl-Meyer 1994) och den aktivitetsdagbok som patienten skrivit i tidigare.

  • Sömn är viktigt att ta hänsyn till. Smärta kan påverka sömnens kvalitet och kvantitet negativt och leda till fysisk och psykisk uttröttning. Brist på sömn försämrar möjligheten till sover har kroppen sin tid för årerhämtning. Genom att ta hjälp av verktyget ”Sömnskola” kan man ändra sina sömnvanor. För att sova bättre krävs kunskap om normala sömnvanor och egna vanor, så att man vågar ändra sina vardagsrutiner (1177.se vårdguiden).

  • Arbete är för de flesta individer en viktig del av livet. En skada/sjukdom som medför sjukskrivning innebär förändring av hela livssituationen. För att underlätta återgång i arbete tas bl.a. kontakt med andra rehab-aktörer såsom t ex arbetsgivare, företagshälsovård, försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. Åtgärder kan vara ändrade arbetsuppgifter, arbetstekniska hjälpmedel och förändrade arbetstider (Jacobs 2008; Linton 2013; Werner & Strang 2010).

  • Fritidsintressen prioriteras ofta bort vid en aktivitetsnedsättning. För att orka med den nya situationen med ökad smärta/stress är det viktigt att tillåta sig att utföra det man vill och tycker är roligt. Vikten av att våga göra aktiviteter som är meningsfulla, som ger avkoppling och självförverkligande betonas därför (Wilcock 2006; Burch 2008). Avsaknad av fritid/intressen ökar sårbarheten för smärtupplevelsen.

Patientsäkerhet

För att underlätta arbetet med målgruppen bör arbetsterapeutens insatser komma in i tidigt skede av sjukfallet. Samordning mellan olika professioner inom vården samt med försäkringskassa, arbetsförmedling och arbetsgivare är en viktig del för att få en helhet i rehabiliteringen. Information till läkare och försäkringskassa om arbetsterapeutens kompetens är viktigt.

Målnivå och mätetal

Måluppfyllelse mäts genom uppföljning av målen i den individuella rehabiliteringsplanen.

Om COPM används utvärderas problem och tillfredsställelse med aktivitetsutförande av individen. En skillnad av två skalsteg i endera riktningen indikerar en signifikant förändring (Carpenter, Baker & Tyldesley, 2001).

Man kan mäta minskad sjukskrivning och minskad sjukvårdskonsumtion genom att använda Nationella Registret över Smärtrehabilitering, NRS. På webbsidan redovisas enbart resultat på gruppnivå. Resultat kan redovisas på individnivå genom att manuellt ta fram uppgifter före och efter insatser.

Förbättrad livskvalitet kan mätas med hjälp av EQ-5D (Rabin & De Charro, 2001).

Utvärdering av arbetsterapiprogram

En förutsättning för att kunna erbjuda behandling av god kvalitet är kontinuerlig fortbildning inom områdena smärta, stress och arbetslivsinriktad rehabilitering.

 

Mer information

Faktadokument för långvarig icke malign smärta finns för Region Jönköpings län.
Långvarig icke malign smärta

1177.se  https://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Smarta/#section-1      [2018-02-08]

Referenslista

Baron, K., Kielhofner, G., Lyenger, A., Goldhammer, V. & Wolenski, J.,(2012). Min mening- bedömning av kompetens och värderingar genom självskattning. Svensk version av Occupational Self Assessment (OSA). Version 2.2. Nacka : Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Becker, A. (2012) Health Economics of Interdisciplinary Rehabilitation for Chronic Pain: Does it Support or Invalidate the Outcomes research of These Programs? Curr Pain Headache Rep (2012) 16:127-132. 

Birkholtz, M., Aylwin, L. & Harman, R-M. Activity Pacing in chronic pain management: One aim, but which method? Part one: Introduction and literature Review. British Journal of Occupational Therapy 2004; 67(10)

Bränholm, I-B. & Fugl-Meyer, AR. On non-work activity preferences: Relationships with occupational roles. Disability and Rehabilitation. 1994;16(4):205-16

Carpenter, L., Baker, G.A.& Tyldesley, B. (2001) The use of the Canadian occupational performance measure as an outcome of a pain management program. Canadian Journal of Occupational Therapy. 2001 Feb;68(1):16-22

Ekbladh, E. & Haglund, L. (2010). WEIS-S. version 3. Hälsouniversitet Linköping. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.  

Ekbladh, E.& Haglund L. (2012). WRI-S. Version 4. Linköpings universitet. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.

Eklund, M. & Erlandsson, L-K. (2013) Quality of life and client satisfaction as outcomes of the Rede-signing Daily Occupations (ReDO) programme for women with stress-related disorders: A comparative study. Work. 2013;46 (1):51-8.

Eklund, M., Gunnarsson, B. & Leufstadius, C. (red). (2010) Aktivitet & Relation. Mål och  medel inom psykosocial rehabilitering. Studentlitteratur, Lund    

Ekman I (red). Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik. Stock-holm: Liber AB; 2014. p 226-244

Erlandsson, L-K. (2013) Vardagsrevidering-ReDO™ 

Erlandsson, L-K. (2013). The Redesigning Daily Occupations (ReDO) Program: Supporting Women with Stress-Relates Disorders to Return to Work – Knowledge Base, Structure, and Content. Occupational Therapy in Mental Health.  http://dx.doi.org/10.1080/0164212X.2013.761451 [2018-02-17]

Erlandsson, L-K. & Persson, D. (2015). ValMO-modellen, Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur.

Fisher, A.G. & Nyman, A. (2011). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU-rapport). Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Folkhälsa och sjukvård, Region Jönköpings län (2015). Sömnskola, sov bra- utan sömnläkemedel. http://plus.rjl.se/info_files/infosida39798/somnskola_2017.pdf [2018-02-07] 

Jacobs, K. (2008). Ergonomics for therapists. Boston: Mosby Elseevier.

Jansson E. I. & Sporre P. Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom TM för att stärka personers aktivitetsutförande. Uppsats Linköpingsuniversitet; 2014.

Johansson, H., Håkansson, C., & Wagman. P. (2012). Aktivitetsbalans- ett centralt begrepp inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. Tidskriften Arbetsterapeuten, 6/2012

Kielhofner, G.(2012). Model Of Human Occupation teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.  

Kielhofner, G. (2009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy. Philadelphia: F.A.

Kielhofner G. Model Of Human Occupation: Teori och tillämpning (2012) Lund: Studentlitteratur Davis Company.

Linton, S. (2013). Att förstå patienter med smärta. Lund: Studentlitteratur.

Linton, S. (1999). Örebromanualen för screening av patienter med muskuloskeletala besvär. Örebro: Steven James Linton.

Law, M., Baptiste, S., Carswel, A., McColl, M.A., Polatjako, H. & Pollock, V. (2005). Canadian Occupational Performance Measures; svensk version.

Mårtensson, L., Archenholtz, B., & Dahlin Ivanoff S. (2007). The Conceptions of Pain and Rehabilitation Questionnaire (CPRQ): development and test of face validity and stability over time. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14, 230-239.  

Möller A, Rydå M. Vardagsergonomi – Balans i vardagen. Jönköping. http://plus.rjl.se/index.jsf?nodeId=35034&childId=5751&nodeType=12 [2018-05-16]

Nicholas, Michael K., Linton, Steven J., Watson, Paul J., & Main, Chris J. (2011). Early Identification and Management of Psychological Risk Factors (“Yellow Flags”) in Patients With Low Back Pain: A Reappraisal. Physical Therapy, 91(5), 737-753.

Norrbrink C. & Lundeberg T (red). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentliteratur; 2010 kap 1 och 9

Norrby, E. & Linddahl, I. (2017). Dialog om aktivitetsförmåga. DOA – riktad mot arbete. Version 4.2. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Perneros, G.& Tropp, H. (2009). Development, validity, and reliability of the assessment of Pain and Occupational Performance (POP): a new instrument using two dimensions in the investigation of disability in back pain. The Spine Journal, 9, 486-498.doi:10.1016/j.spinee.2009.03.001

Qvist, M., Sörmark, A. & Ehrenborg, C. (1997). Aktivitetsförmåga-personlig vård och boende, självskattningsformulär. Arbetsterapiavdelningen, rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås.

Rabin R. & De Charro, F. (2001). EQ-5D: a measure of health status from the EuroQol Group. Ann Med, 33, 337-343.

Region Jönköpings län. (2015). Arbetsterapeutiska verktyg för aktivitetsbalans. http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=14868&nodeId=39798 [2018-05-16]

Robinson K, Kennedy N, Harmon D. (2011) Review of occupational therapy for people with chronic pain. AJOT. 2011;58:74-81oktober, 2015, från http://www.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=39798&childId=14868 (Vancouver 2)

SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2010. SBU-rapport nr 198.

               http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/rehabilitering-vid-langvarig-smarta/

           Schut H.A, Stam H.J (1994) Disability and Rehabilitation 1994 Oct-Dec;16(4):223-6.

Stein F, Söderback I, Cutler S, Larson B. Occupational therapy and ergonomics: applying ergonomic principles to everyday occupation in the home and at work. London: Whurr Publishers, cop; 2006

Jonsson, H., Håkansson, C. & Wagman, P. (2012) Aktivitetsbalans – ett centralt begrepp inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap "Forskning i praxis" i TA nr 6, 2012.  http://www.fsa.se/Min-profession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i-praxis/2012/TA-62012/ Sveriges arbetsterapeuter [2018-02-07 ]

Liedberg,G. & Mårtensson, L., (2011). Arbetsterapeutisk forskning om långvarig smärta "Forskning i praxis" i tidskriften Arbetsterapeuten nr 8 2010. https://www.arbetsterapeuterna.se/Min-profession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i-praxis/2010/TA-nr-8/  Sveriges Arbetsterapeuter  [ 2018-02-07]

Sveriges Arbetsterapeuter. (2016). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter"

Taylor R. R. (2007) The International Relationship. Occupational Therapy and the Use of Self. New York: FA Davis

Törnquist, K. & Sonn, U. (2016). ADL-Taxonomin™ - en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter

Werner, M. & Strang, P. (2013). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber

Wilcock, A. (2006). An Occupational Perspective of Health. Thorofare: SLACK Incorporated

Programansvarig

Leg arbetsterapeut

Helene Ekroth

Hälsans vårdcentral
 

Fastställt datum

2009-12-22

Mer information

Uppdaterad 2018-06-08

Uppdaterad: 2018-06-20
Annika Magnusson, Habiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik