Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Arbetsterapiprogram hjärtsvikt

Gäller för arbetsterapeuter inom Region Jönköpings län


Innehåll på sidan

 

Inledning

Syftet är att patienter med hjärtsvikt ska erbjudas arbetsterapeutiska insatser, som bygger på samma vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet, genom hela vårdkedjan, såväl i Regionen som i kommunerna. Genom att arbetsterapiprogrammet följs så tillgodoses kravet på en bra och säker rehabilitering som ger kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i arbetet. Programmet är även ett led i att förbättra samverkan mellan regionen och kommunerna.

Cirka 2 procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (Socialstyrelsen, 2015a). Broschyren Att leva med hjärtsvikt (RiksSvikt, 2016) anger att cirka 200 000 personer i vårt land beräknas leva med symtom på hjärtsvikt. Lika många beräknas leva med en nedsatt funktion på hjärtat eller en latent hjärtsvikt. Siffran på drabbade stiger kraftigt med åldern och ungefär tio procent av Sveriges befolkning över 80 år har förmodligen hjärtsvikt. Mot bakgrund av dessa siffror räknas hjärtsvikt till en av våra folksjukdomar (RiksSvikt, 2016).

Enligt Nationella Riktlinjer för Hjärtsjukvård är orsaken till hjärtsvikt en eller flera bakomliggande sjukdomar. De vanligaste är kranskärlssjukdom och högt blodtryck. Svår och långvarig hjärtsvikt påverkar även andra organ än hjärtat bland annat skelettmuskulaturens och hjärnans funktioner (Socialstyrelsen, 2015a).

Indikationer för arbetsterapi

Graden av hjärtsvikt är avgörande för hur patienten påverkas i sitt allmäntillstånd och i sin aktivitetsförmåga inom områdena personlig vård, boende, fritid och arbete. Klassifikationen nedan bör vara ett stöd för arbetsterapeuter vid erbjudande och val av intervention.

För att bestämma svårighetsgrad av hjärtsvikt indelas symtomen enligt New York Heart Associations (NYHA) klassifikation i fyra svårighetsgrader, NYHA klassifikation i fyra nivåer;. Klassificeringen beskrivs i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 2015b).

  • NYHA I: Hjärtsjukdom utan symtom

  • NYHA II: Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast vid mer fysisk aktivitet av mer måttlig grad.

  • NYHA III: Medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid måttlig fysisk aktivitet.

  • NYHA IV: Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila eller minimal ansträngning. Patienten är ofta bunden till säng eller rullstol.

Behandlingsåtgärder syftar enligt Rikssvikt. (2016) till att minska symtomen och sjukligheten, samt att förbättra livskvaliteten och överlevnaden hos patienten. När man drabbas av hjärtsvikt kan man få nedsatt aktivitetsförmåga, vilket är ett område som arbetsterapeuten ska erbjuda insatser inom (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 2012). Vanliga symtom vid hjärtsvikt, enligt broschyr Att leva med hjärtsvikt. (RiksSvikt, 2016), kan vara:

  • trötthet/fatigue
  • andfåddhet
  • andningssvårigheter
  • nattlig urinträngning
  • ökad puls
  • yrsel
  • viktuppgång på grund av att vätska samlas i kroppen, exempelvis svullna ben och anklar
  • ängslan och oro som påverkar den psykosociala situationen negativt
  • sömnsvårigheter
  • fallrisk

Fatigue beskrivs som ett kardinalsymtom (Norberg, 2014) och som det mest plågsamma symtomet hos personer med hjärtsvikt. Enligt författaren så uppgav 50 % av äldre patienter i en primärvårdsstudie att de dagligen upplever andfåddhet och/eller fatigue. Begreppet beskrivs som en trötthet utöver det vanliga och förekommande hos äldre med kronisk sjukdom. Eva-Britt Norberg (2014) skriver att andfåddhet och fatigue inverkar negativt på en hälsorelaterad livskvalitét. Båda symtomen, menar författaren, har en omfattande påverkan på dagliga aktiviteter hos äldre personer med hjärtsvikt (Norberg, 2014).

Arbetsterapeutisk utredning

Arbetsterapeuten ska utreda förmåga till aktivitet och delaktighet (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012) Utredning kan ske på sjukhus, inom primärvård eller inom kommuners hälso- och sjukvårdsverksamheter. De KVÅ-koder från Socialstyrelsen (2018) som kan utredas och förslag på hur sådan utredning kan göras följer nedan.

Kroppsfunktioner

  • PA000 - Psykiska funktioner

  • PD000 - Hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings- och immunsystemsfunktioner och andningsfunktioner

Aktivitet och delaktighet

  • PK000 - Genomförande av allmänna uppgifter och krav

  • PM000 - Förmåga att förflytta sig

  • PN000 - Personlig vård

  • PP000 - Hemliv

  • PR000 - Arbets-, studie- och ekonomiskt liv

  • PS000 - Socialt och medborgerligt liv

Omgivningsfaktorer

  • PT000 - Omgivningsfaktorer

Instrument som kan användas i utredningen

  • PA000 - Kognitiva förmågor såsom minne utreds med Montreal Cognitive Assessment, MoCA (u.å.). Även Mini Mental State Examination, MMSE-SR, (Palmqvist et. al., 2013) kan användas. Fatigue utreds med Självskattning av mental trötthet (Göteborgs Universitet, 2015).
  • PA000, PD000 - Hälsorelaterad livskvalitet kan utredas genom Patientskattande symtom (RiksSvikt, 2014).
  • PN000 – Personlig vård bedöms i första hand utifrån Sunnaas ADL-index (Sunnaas sykehus, 2001) Även Katz ADL- index (Hulter-Åsberg, 1990), eller ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 2001) kan användas. 

  • PM000 -Bedömning av fallrisk enligt Senior Alert (2017)  i första hand för patienter över 65 år
  • PT000, PP000 - Utreds genom hembesök alternativt ostrukturerad intervju med patienten, och vid behov intervju med närstående.
  • PK000, PM000, PN000, PP000, PR000, PS000 - Canadian Occupational Performance Measure, COPM (Law, et al 1997). Utredning av valda koder kan även göras genom ostrukturerad observation i aktivitet. För att utreda aktivitetsmönster kan en aktivitetsdagbok användas.

  • PR000 - Assessment of Work Performance, AWP (Sandqvist, 2007), eller annat för respektive verksamhet vanligt instrument.

Med utredning som grund formuleras Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta, och Ansvarstagande SMARTA mål tillsammans med patienten (Region Jönköpings län, 2018).

 

Arbetsterapeutisk intervention

Syftet med den arbetsterapeutiska behandlingen är att förebygga inaktivitet, bibehålla eller förbättra patientens aktivitetförmåga utifrån de individuella behov som framkommit under utredning (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012). Interventioner följer patienten genom hela vårdkedjan. Arbetsterapeutiska åtgärder individanpassas utifrån den enskildes behov och situation (Fisher & Nyman, 2007) och en behandlingsplan för dagliga aktiviteter utformas.

Områden som åtgärdas och deras KVÅ-kodning (Socialstyrelsen, 2018).

Kroppsfunktioner

  • QB003 - Fallprevention

Aktivitet och delaktighet

  • QP000. QS002 - Stöd och/eller träning av hemliv och fritissysselsättning

  • QK003, QK005 - stöd och/eller träning i att genomföra daglig rutin och stresshantering

  • QV001, QV002 - Information/undervisning om hälsa-ohälsa och hälsoproblem.

Omgivningsfaktorer

  • QT005,QT006, QT007 - Hjälpmedel: rådgivning, förskrivning, användning och uppföljning

  • QT009 - Anpassning av boendemiljö

  • QT013 - Handledning av närstående och/eller vårdpersonal

Åtgärderna kan bestå av:

  • QV001- Samtal om hjärtsviktsymtom och deras inverkan på aktivitetsutförandet för att möjliggöra att patienten, bibehåller samt om möjligt finns, öka sin aktivitetsförmåga. Skriftlig information som används är ”Egenvård vid hjärtsvikt” (Hjärtsviktsteamet Värnamo Sjukhus, 2014) med information som utgår från de åtta strategierna i Energibesparande Strategier för klienter med Hjärtsvikt (ESH) (E-B, Norberg, 2014) och/eller Att leva med hjärtsviktsom finns på flera olika språk (RiksSvikt, 2016). Genomgång av energibesparande arbetssätt för att minska symtomen där utvalda delar av nationellt vårdprogram för Kol används (Sahlgrenska Sjukhuset, 2017).
  • QK003,QV001 - Rådgivande samtal kring fatigue och vad det innebär och information om aktivitetsbalans och aktivitetsdagbok. Detta för att upptäcka saker som ökar eller minskar tröttheten. En aktivitetsdagbok kan användas som ett verktyg för att utvärdera sina aktiviteter och sin trötthet och på så vis kunna möjliggöra förändring i aktivitet. Syftet är att finna aktivitetsbalans mellan aktivitet och vila samt mellan olika aktiviteter (Cunningham, 2004; Falk, Ekman, Andersson, Fu & Granger, 2013; Leufstadius, 2010; Norberg, 2014; Wagman, Björklund & Håkansson, 2012).
  • QT005,QT006, QT007 - Information och förskrivning av hjälpmedel samt träning dess användning för att underlätta vardagens aktiviteter.
  • QK003,QT013- Fokus på hur kognitiv dysfunktion påverkar vardagsaktiviteter är av stor betydelse samt att kommunicera lämpliga strategier med närstående, hemtjänstpersonal och multiprofessionellt team där arbetsterapeuten ingår för att förbättra patientens livskvalitet och förhindra återinläggning (Norberg, 2014).

Förslag på ytterligare åtgärder vid behov:

  • QB003- Informera om fallpreventiva åtgärder i hemmiljö, Goda vanor för att förebygga fallskador (Region Jönköpings län, u.å. B).
  • QT009- Vid behov skriva intyg för bostadsanpassning.
  • QV001- Arbetsterapeuter genomför och deltar även vid hälsofrämjande åtgärder (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2016). Arbetsterapeuten kan erbjuda samtal/information om aktiviteters inverkan på hälsa. Meningsfulla aktiviteter är av grundläggande betydelse för den upplevda hälsan (Erlandsson & Persson, 2014).
  • QK003, QK005- För att hjälpa patienten finna en hälsosam vardag ska det enligt hälso- och sjukvård lagen (HSL, 2017:30) finnas resurser för att god vård ska erbjudas. Behöriga arbetsterapeuter främst på vårdcentral kan utgå ifrån Redo™-metoden för att hjälpa patienter finna vardagshälsan och hälsosam balans (Eklund & Erlandsson, 2016). Metoden är inte enbart för patienter med hjärtsvikt.
  • QP000, QS002 - Fysisk aktivitet på recept, FaR, (Statens folkhälsoinstitut, 2012) kan gälla även vardagsaktiviteter som exempelvis gå en promenad med hunden, baka bröd eller utföra trädgårdsarbete. På receptet står hur länge och hur ofta man bör träna för att uppnå resultat. Den som skrivit receptet gör uppföljning. Grundtanken är att man ska göra det man tycker är roligt och se till att det blir av.
  • QS002 - Kultur på recept är en åtgärd där musik kan vara ett förslag på en aktivitet. Dess betydelse har forskare påvisat då patienter som får lyssna på sin favoritmusik under 30 minuter/dag förbättrar återhämtningen vid hjärtproblem. Det hjälper blodkärlen att läka inifrån (Larsson, 2013).

 

Patientsäkerhet

Hälso- och sjukvårdslagen betonar patientens rätt till vård med god kvalitet där patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet tillgodoses. Den betonar patientens delaktighet och rätt till en individuell behandlingsplanering med målbeskrivning och kontinuerlig utvärdering samt självbestämmande och integritet. (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982 och 2017:30).

Patientlagen ger en samlad bild, ur patientens perspektiv, av vad som gäller och syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning och främja dennes integritet, självbestämmande och delaktighet (Patientlagen 2014:821). Om patienten ger sitt samtycke kan information lämnas ut till berörda vårdgivare och närstående involveras i vården (Socialstyrelsen, 2015b).

Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för god medicinsk praxis med vilka avsikten är att få likvärdig, kunskapsbaserad vård i alla delar av landet. Tanken är att alla regionala och lokala vårdprogram ska baseras på de nationella riktlinjerna. Nationella riktlinjer ska finnas för alla patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar, som t.ex. kranskärlssjukdomarna, som kan leda till varaktig invaliditet eller för tidig död om det inte behandlas (Socialstyrelsen, 2009).

Arbetsterapeutens insatser följer gällande rutiner och föreskrifter vid journalskrivning, överrapportering samt avvikelserapportering. Utredning och åtgärder KVÅ-kodas enligt ICF. Arbetsterapeuten ska agera för en patientsäker vård tillsammans med övriga teamet och säker vårdkedja. För säker överrapportering kan SBAR användas, Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation (Sveriges kommuner och landsting, 2010).

Målnivå och mätetal

Detta arbetsterapiprogram är skrivet med syftet att fler patienter med diagnosen hjärtsvikt ska erbjudas utredning och intervention av arbetsterapeut, på sjukhus, inom primärvård och/eller inom kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet Ett ytterligare syfte är att åstadkomma en mer jämlik rehabilitering. Regelbunden uppföljning av rehabiliterande insatser utförs vid behov samt utvärdering av patientens uppsatta mål där man utgår från initial utredning.

Målnivå och mätetal: Avvaktar regiongemensam målnivå och mätetal.

Utvärdering arbetsterapiprogram

Arbetsterapiprogrammet skall revideras vartannat år. Gruppen som gjort denna revidering 2018 består av: Katarina Allgurin, Sanna Björell, Emilia Schultz (Värnamo sjukhus), Lena Estlund (Jönköpings kommun), Annika Ask (Gislaveds kommun), Maria Sträng, Emma Sallbring Hagström (Höglandssjukhuset Eksjö), Maria Andersson (Värnamo kommun) och Anna-Karin Perhot (Länssjukhuset Ryhov).

Referenser

Cunningham (2004). Fatigue vid MS möjlig att bemästra. Hämtad 27 november, 2017, från: http://www.ms-guiden.se/Global/Docs/MS-guiden.se/fatigue-mojlig-att-bemastra-sanofi-genzyme.pdf. [Broschyr]

Eklund, M., & Erlandsson, E-L. (2016). Women's perceived work environment after stress-related rehabilitation: experiences from the ReDO project. Disability and Rehabilitation, 38, 528-534. doi: 10.3109/09638288.2015.1046567

Erlandsson & Persson (2014). ValMo-modellen; Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur.

Falk, H., Ekman, I., Andersson, R., Fu, M., Granger, B. (2013). Older patients´experiences of heart failure – An integrative literature review. Journal of Nursing Scholarship, 45, 3, 247-255.

Fisher, A. G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU-rapport). Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2016). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Göteborgs Universitet (2015). Mental trötthet, självskattning. Hämtad 20 November 2017, från: http://mf.gu.se/utredning/Mental+Trötthet,+självskattning

Hulter-Åsberg, K. (1990). Adl-trappan. Studentlitteratur.

HSL (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges Riksdag. Senaste ändring 1996:787. FSA.

HSL. (2017:30) Hälso och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges Riksdag. Hämtad 21 juni, 2017, från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Larsson. (2013). Musik läker blodkärlen inifrån. Hämtad 27 november, 2017, från: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5635477

Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M A., Polatajko, H., & Pollock N. (1997). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk version. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Leufstadius, C. (2010). Vardagsliv - aktivitetsbalans och meningsfullhet i dagliga aktiviteter hos personer med psykiskt funktionshinder. (FOU-rapport). Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.

Viss Stockholms Läns Landsting (u.å.) Montreal Cognitive Assessment (MoCA). Svensk version 7.0. Hämtad 19 mars, 2018, från: http://www.viss.nu/Global/Blanketter/MoCA_instruktioner_version7.pdf

Nationellt vårdprogram för KOL. (2017). Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Hämtad 1 juni, 2017, från http://slmf.se/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universitetssjukhuset-su/

Norberg, E.B. (2014). Dagliga aktiviteter bland äldre personer med kronisk hjärtsvikt- begränsningar och möjligheter (Medicinskavhandling, Umeå universitet, Institution för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi).

Palmqvist, S., Terzis, B.,  Strobel, C. och Wallin, A. (2013). MMSE-SR, Mini Mental State Exanimation- Svensk revidering, Manual. Version 2.0. Hämtad 19 mars, 2018, från: http://www.demenscentrum.se/globalassets/arbeta-med-demens_bild/skalor_instrument/mmse-sr-manual-2-0.pdf

Patientlagen (2014:821) Svensk författningssamling 2014:821. Stockholm: Sveriges Riksdag. Hämtat från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 (2018-02-23)

Region Jönköpings län (2018). Mål, sätta upp smarta mål (SMART). Hämtad 19 mars, 2018, från: http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43165&childId=20311

Region Jönköpings län. (2017) Förebygga fallskador. Hämtad 6 december, 2017, från: http://plus.rjl.se/info_files/infosida35544/forebygga_fallskador_patientinfo_webb.pdf

RiksSvikt. (2014). Patientskattade symtom RiksSvikt. Hämtad 2 juni, 2017, från: http://www.ucr.uu.se/rikssvikt/kliniker/formulaer-och-mallar/patientskattade-symtom

RiksSvikt. (2016).  Information till patient och anhörig, Att leva med hjärtsvikt. [Broschyr]. http://www.ucr.uu.se/rikssvikt/broschyrer?task=document.viewdoc&id=218

Sandqvist, J. (2007). Development and Evaluation of Validity and Utility of the Instrument Assessment of Work Performance (AWP). Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Education and Welfare Institutions, Linköping university

Senior Alert (u.å).Vad är senior Alert. Hämtad 19 mars, 2018, från http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43909

Socialstyrelsen (2018) Åtgärdskoder (KVÅ). Hämtad 8 februari, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva

Socialstyrelsen (2009). Nationella indikationer för god vård − Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer − Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Hämtad 27 juni, 2017, från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf

Socialstyrelsen. (2015a).  Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Stöd för styrning och ledning. Hämtad 23 oktober, 2017, från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19925/2015-10-4.pdf

Socialstyrelsen (2015b). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig – handbok för vårdgivare, chefer och personal. Hämtad 21 juni, 2017, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10

Statens folkhälsoinstitut (2012). FaR- individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Sunnaas Sykehus HF. (2001). Kort introduktion till Sunnas ADL-index. Svensk översättning från 2005. Hämtad 20 november, 2017, från: https://www.sunnaas.no/Documents/introduktion%20til%20sunnaas%20adl%20index,%20svensk.pdf

Sveriges kommuner och landsting (2010). SBAR för strukturerad kommunikation. Sveriges kommuner och landsting.

Törnquist, K., & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmågan. version 3 tryckt 2011. Nacka. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Värnamo Sjukhus, Hjärtsviktsteamet. (2014). Egenvård vid hjärtsvikt. [Broschyr].

Wagman, P., Björklund, A., & Håkansson, C. (2012). Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 4 (19), 322-327. doi:10.3109/11038128.2011.596219

Ansvarig

Leg. Arbetsterapeut
Katarina Allgurin

tfn 0370-698863

Deltagare Katarina Allgurin, Sanna Björell, Emilia Schultz (Värnamo sjukhus), Lena Estlund (Jönköpings kommun), Annika Ask (Gislaveds kommun), Maria Sträng, Emma Sallbring Hagström (Höglandssjukhuset Eksjö), Maria Andersson (Värnamo kommun) och Anna-Karin Perhot (Länssjukhuset Ryhov).

Bilagor

Arbetsterapiprogrammet

Godkänt
2014-04-16 (uppdaterat 2018-06-28)

 

Uppdaterad: 2018-10-09
Mimi Kasseberg, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik