Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för patienter med myosit
Bakgrund
Myosit är en kronisk inflammatorisk muskelsjukdom med årsincidensen 2-7 personer/miljon invånare över 16 år. Medelåldern vid insjuknandet hos vuxna är 50-60 år. Kvinnor drabbas oftare än män (2:1). Myosit kan förekomma som en isolerad inflammatorisk systemsjukdom eller tillsammans med annan reumatisk sjukdom. Sjukdomen delas in i tre undergrupper; poly- dermato- och inklusionskroppsmyosit, beroende på skillnader i kliniska symtom och muskelhistopatologi. Poly- och dermatomyosit kännetecknas av inflammation i skelettmuskulaturen, proximal och symmetrisk muskelsvaghet samt nedsatt uthållighet. Muskelvärk förekommer men är ej lika vanlig som svaghet. Inklusionskroppsmyosit drabbar även distal muskulatur och har sämre prognos (1). Läs gärna mer på www.1177.se.
Diagnos ställs av specialistläkare i reumatologi. Riktlinjerna gäller sekundär prevention. Vårdbehovet förebyggs genom tidigt omhändertagande - kontakt med vårdteam. Behovet bedöms av läkare och /eller i team. Öppenvårdsteam finns i Jönköping, Nässjö och Värnamo. Teamen består av reumatolog, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator.
Indikationer för sjukgymnastisk utredning
- Nydebuterad sjukdom
- Funktionsproblem
- Risk för försämrad funktion
- Kontinuerlig uppföljning
Sjukgymnastisk utredning
Utredning med Functional Index 2 (2) & Myositis activities profile (MAP) (3). Protokoll för utredning.
Individuell information av teamet (pdf, nytt fönster) erbjuds alla nya patienter. Här finns en länk till film och bilder av hur FI2 ska utföras.
Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder
Behov av åtgärd finns vid försämrad funktion såsom ökad smärta, risk för felställning, nedsatt styrka, rörlighet samt kondition. Behov finns även vid försämrad livskvalitet, minskad självständighet och bristande sjukdomsinsikt. Vid särskilda behov av hela teamet finns möjlighet till dagvård i Jönköping.
Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder
Fysisk träning medför inte ökad inflammationsnivå i muskulaturen varken i stabil eller aktiv sjukdomsfas. (4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14). Även indikationer på minskad inflammationsnivå har framkommit som en möjlig effekt av träning i stabil sjukdomsfas (12,15).
Vid stabil sjukdom rekommenderas: Muskulär styrke/uthållighetsträning, rörlighetsträning, koordinations- & balansträning samt konditionsträning. Framför allt träning av proximala muskelgrupper.
Vid aktiv sjukdom rekommenderas: Träning för muskulär styrka och uthållighet, men ej konditionsträning (studier saknas).
Avspänning, smärtbehandling, egenvård, hemträningsprogram och utprovning av hjälpmedel vid behov.
Patienten deltar själv i målsättning och behandling. Behandlingen förutsätter motivation och delaktighet av patienten
Uppföljning
Rehabiliteringsresultat följs upp under slutet av behandlingsperioden och/eller löpande. Överrapportering sker vid behov mellan öppenvårdsteamen alternativt primärvård. Överrapportering sker via remiss eller vidimering i cosmic.
För de patienter som är registrerade i SRQ (www.srq.nu), fylls Functional Index 2, Myosities Activities Profile, Grippit i. För Grippit är det viktigt att uppmärksamma att ytterligare status som ska registreras i SRQ, utöver de som anges i myositstatus (mall kommer att publiceras under 2014).
Patientsäkerhet
Att enligt gällande rutiner och föreskrifter (t.ex. avvikelse-rapportering) agera för patientsäker vård tillsammans med övriga teamet.
Mätetal och målnivå
Individuella mål sätts utifrån patientens funktionsstatus. Mätetal på gruppnivå görs via SRQ.
Referenser
1. Lundberg IE. Myosit. I: Klareskog L., Saxne T., Enman Y., red. Reumatologi. Lund: Studentlitteratur; 2005;163-173.
2. Alexandersson H., Broman L., Tollbäck A., Josefsson A., Lundberg I., Stenström C. Functional Index-2: Validity och reliability of a disease-specific measure of impairment in patients with polymyositis and dermatomyositis. Arthritis and Rheumatism 2006;55(1):114-22.
3. Alexanderson H., Lundberg IE., Stenström CH. Development of the myositis activities profile – validity and reliability of a selfadministrated questionnaire to assess activity limitations in patients with polymyositis/dermatomyositis. Journal of Rheumatology 2002;29: 2386-92
4. Escalante A, Miller L, Beardmore TD. Resistive exercise in the rehabilitation of polymyositis/dermatomyositis. Journal of Rheumatology 1993;20:1340-1344
5. Alexanderson H, Dastmalchi M, Esbjörnsson-Liljedahl M, Opava CH, Lundberg IE. Benefits of intensive resistance training in patients with chronic polymyositis or dermatomyositis. Arthritis & Rheumatism 2007;57:768-777.
6. Heikkilä S, Viitanen JV, Kautianen H, Rajamäki T, Mäntyvuo P, Harju T. Rehabilitation in myositis. Physiotherapy 2001;87:301-309
7. Wiesinger GF, Quittan M, Aringer M, Seeber A, Volc-Platzer B, Smolen J, Graninger W. Improvement of physical fitness and muscle strength in polymyositis/dermatomyositis patients by a training programme. British Journal of Rheumatology 1998;37:196-200
8. Wiesinger GF, Quittan M, Graninger M, Seeber A, Ebenbichler G, Sturm B, Kerschan K, Smolen J, Graninger W. Benenfit of 6 months long-term physical training in
polymyositis/dermatomyositis patients. British Journal of Rheumatology 1998;37:1338-1342
9. Alexandersson H, Stenström CH, Lundberg I. The safety of a exercise programme in patients with polymyositis and dermatomyositis: a pilot study. British Society for Rheumatology 1999;38:608-611
10. Alexandersson H, Stenström C H, Jenner G, Lundberg I. The safety of a resistive home exercise program in patients with onset active polymyositis or dermatomyositis. Scandinavian Journal of Rheumatology 2000;29:295-30
11. Varjú C, Pethö E, Kutas R. The effect of physical exercise following acute disease exacerbation in patients with dermato/polymyositis. Clinical Rehabilitation 2003;17:83-87
12. Nader GA, Lundberg IE. Exercise as an anti-inflammatory intervention to combat inflammatory diseases of muscle. Current Opinion in Rheumatology 2009;Sep1.
13. Chung Y-L et al. Creatin supplement in patients with idiopathic inflammatory myopathies who are clinically weak after conventional pharmacologic treatment. Arthritis and Rheumatism 2007;57(4):694-702.
14. Dastmalchi, M, Alexandersson H, Loell I, Ståhlberg M, Borg K, Lundberg IE, Esbjörnsson M. Effect of physical training on the proportion of slow-twitch type I muscle fibers, a novel nonimmune-mediated mechanism for muscle impairment in polymyositis or dermatomyositis. Arthritis & Rheumatism 2007;57(7):1303-1310.
15. Alexandersson H. Exercise effects in patients with adult idiopathic inflammatory myopathies.
Current Opinion in Rheumatology 2009;21:158-163.
Ansvariga
Malin Stigård
sjukgtymnast
rehabiliteringscentrum Eksjö 1
Utarbetat av reumasjukgymnaster i Jönköpings läns landsting
Version
Reviderat
2012 mars
2014 april
Fastställt
2009 oktober
Fastställt av
UOU-gruppen
Checklista för 3-veckors dagvård
-Nydebuterad eller flerårig reumatologisk sjukdom
-Behov av tidiga rehab insatser
-Behov av extra information och teamstöd
-Behov av fysisk träning och samlad rehab insats
Länkar
Lästips! En bok skriven av patienter och kliniker i samverkan.
Reumatologi av Lars Klareskog, Tore Saxne och Yvonne Enman. Studentlitteratur. 2:a upplagan. 2011
