Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Knäplastik, Länssjukhuset Ryhov – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Knäledsartros är en degenerativ sjukdom, som antingen är primär (multifaktoriell bakgrund där arv, ålder och livstidsfaktorer spelar en varierande roll) eller sekundär (känd orsak). Knäledsartros är dubbelt så vanligt hos kvinnor och starkt beroende av ålder. Artros debuterar ofta som smärta vid aktivitet eller ansträngning. Den initiala behandlingen ska alltid vara icke operativ med träning, kontroll av livsstilsfaktorer, smärtstillande och inflammationsdämpande mediciner (1). Antalet som behandlas med proteskirurgi varierar mellan länder men är ca 0.5-0.7/1000 invånare bland européer över 65 år (2). I Sverige opereras cirka 12700 primäroperationer/år, 2010. I Jönköping opererades cirka 165 patienter år 2010, jämfört med 100 år 2007. Det faktiska antalet patienter i åldern 45-64 år som fått en knäprotes har tredubb­lats från 1998 till 2009. Medelåldern för primäroperation var år 2011 69 år. För både män och kvinnor är prevalensen högst kring 80-85 års ålder. Andel män som opereras ökar och är nu 42 %. Vid reumatoid artrit (RA) har könsfördelningen varit oförändrad där enbart en fjärdedel av operationerna utförs på män. I Jönköping används framförallt en protesmodell vid namn Vanguard. Vanligast i Sverige är dock NexGen och PFC Sigma- protesen (3).

Kriterier för operation är

  • Svår smärta
  • Starkt nedsatt livskvalitet
  • Erhållen konservativ behandling otillräcklig
  • Radiologiskt verifierad artros enligt Ahlbäck grad >2
  • Patient önskar och är lämpad för operation

Det primära målet med en knäplastik är att minska smärta, öka funktion såsom gång, trappgång och främja återgång till fysisk aktivitet (4). Reduktion av smärta, förbättrad funktion och livskvalitet efter en knäplastik är väl dokumenterad (1).

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Alla patienter som är planerade för knäledsplastik ska utredas hos sjukgymnast preoperativt. Patienterna ska innan operationen behandlas enligt riktlinjer för knäledsartros.

Knäledsartros

Sjukgymnastisk utredning vid inskrivning 1-2 veckor före operation

Preoperativ anamnes och status

Alla patienter utreds, enligt modifierat FAS (Functional Assessment System of Lower- Extremity Dysfunction av Ulrika Öberg) (5). FAS innehåller mätning av rörlighet, ADL, gångförmåga, gånghjälpmedel, upplevd smärta (belastning, vila rörelse, ständig smärta) och aktivitetsnivå. Förväntningar på operationsresultatet och inställning till operationen registreras. Patienten får lämna in i självskattningsformuläret Oxford knee score (6) och EQ-5D (7), som de fått hemskickat med post. Dessa värden registreras sedan i systemet KAFU.

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Alla patienter som opereras med knäledsplastik ska behandlas av sjukgymnast då de är inneliggande på ortopedvårdsavdelningen och sedan följas upp polikliniskt av primärvårdens sjukgymnaster.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Tidig mobilisering och rörelseträning är viktigt för att få en så bra knäfunktion som möjligt (8-10). Om patienten inte når full extension (≤ 10°) och minst 90° flexion är de ofta missnöjda med operationen även om de har uppnått smärtfrihet (9, 10).

Preoperativt

  • Genomgång av initial postoperativ träning enligt knäprogram övning 1-2, som patienten börjar med på uppvakningsavdelning. Den postoperativa träningen finns på film på 1177.se/Jönköping. Möjligheten finns att låna en läsplatta med filmerna under vårdtiden.
  • Informerar patienten att de får komma upp ur sängen och stå redan på operationsdagen.
  • Information om vikten av eget ansvar för daglig träning och den postoperativa mobiliseringen (11).
  • Informerar om träningsdagbok, som finns i informationsbroschyren.
  • Normal vårdtid anges till 3-4 dagar (9).

Postoperativt

Praktisk genomgång av träningsprogram, förflyttningar ur/i säng, gång och anpassad trappgång där målet är en:

  • god quadricepskontroll.
  • sittande aktiv knäflexion minst 70-75° .
  • ryggliggande passiv/aktiv knäextension helst <10° (beroende på extension före och under operationen) (10).
  • god gångteknik med 2 kryckkäppar eller rollator.
  • förmåga att självträna efter skriftligt träningsprogram.

Patienten kan vid behov få kyla på knät, som komplement till smärtbehandling (10).

Överrapportering ska ske till sjukgymnast inom primärvård eller eventuellt kommun där patientens fortsatta rehabilitering enligt rehabiliteringsplan sker (se bilaga nedan). Den största förbättringspotentialen finns de 12 första veckorna postoperativt och de med sämre utgångsstatus har svårare att få optimal funktion (12). Det är av stor vikt att få god quadricepsstyrka för att få så bra funktion som möjligt (13) samt att även icke opererade benet tränas (14). En metaanalys av Minns Lowe et al (15) där effekten av sjukgymnastik efter knäplastik med övningar inriktade på funktionella aktiviteter gav kortsiktligt fördelaktiga resultat, men vid 1-årsuppföljningen fanns inga skillnader mellan test- och kontrollgrupp (hemträning) gällande variablerna rörlighet, stabilitet och livskvalitet.

Allmänt gäller att cykling på motionscykel kan påbörjas när böjförmågan i knäet tillåter, oftast efter 4-6 veckor. Simning (när såret är läkt), promenader, lättare gymnastik (utan hopp), längdskidåkning, tennis (dubbel) och golf anses som säkra motionsformer. Det är en trend att ortopedkirurger tillåter mer idrottsaktivitet efter protesoperationer, men det finns ingen evidens som stödjer denna trend. Patientens önskan och vikten av fysisk aktivitet måste balanseras av risken av protesens ”överlevnad”. Patienten ska däremot undvika hopp, löpning (16), tunga lyft samt att ligga på knä annat än på mjuka underlag eller med skydd.

Ortopedsjukgymnast ska kalla patienten för återbesök med klinisk kontroll 5 veckor postoperativt. Då ska patienten ha uppnått minst 90° flexion och god extension. Sjukgymnasten kontrollerar sårläkning och att inga tecken på djup ventrombos föreligger. Vid tveksamheter om patientens knästatus återkopplar sjukgymnasten till operatören.

Ortopedsjukgymnast ska kalla patienten för slutbedömning av knäfunktionen enligt modifierad FAS ett år postoperativt. Patienten skattar även sin totala funktion enligt Oxford Knee Score (6). Livskvaliteten skattas med hjälp av EQ-5D (7) och även smärtskattning enligt VAS sker. Dessa värden registreras i programmet KAFU.

Patientsäkerhets

För att eliminera risker att få djup ventrombos och andningskomplikationer (10) informeras och instrueras patienten praktiskt med:

  • Aktiva fotpumpningar varje vaken timma.
  • Tidig postoperativ mobilisering och gång med tillåten belastning av opererade benet.
  • Andningsgymnastik

Patienten överrapporteras till fortsatt sjukgymnastik för att få så bra knäfunktion som möjligt.

Mätetal och målnivå

Mål

Funktionell status: att patienten är självständig i förflyttning ur/i säng, sittande aktiv knäflexion minst 70-75°, ryggliggande passiv/aktiv knäextension helst < 10°, klarar adekvat gånghjälpmedel och anpassad trappgång på 3-5 vårddagar.

Mätetal

Att 90 % av patienterna uppnår målet.

Referenser

1. Lidgren L, Johnell O. Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi. Indikationer för behandling inom ortopedi.  [updated 2005; cited 2013-10-03]. Available from: http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=06c5baa6-4635-4da5-b8f8-594ec33bf0af&

2. Jordan KM, Arden NK, Doherty M, Bannwarth B, Bijlsma JW, Dieppe P, et al. EULAR Recommendations 2003: an evidence based approach to the management of knee osteoarthritis: Report of a Task Force of the Standing Committee for International Clinical Studies Including Therapeutic Trials (ESCISIT). Ann Rheum Dis. 2003 Dec;62(12):1145-55. PubMed PMID: 14644851.

3. Lidgen L, Robertsson O, W-Dahl A. Svenska knäprotesregistret 2012.  [updated 2012-07-10; cited 2013-10-04]. Available from: www.knee.nko.se

4. Meier W, Mizner RL, Marcus RL, Dibble LE, Peters C, Lastayo PC. Total knee arthroplasty: muscle impairments, functional limitations, and recommended rehabilitation approaches. J Orthop Sports Phys Ther. 2008 May;38(5):246-56. PubMed PMID: 18448878. Epub 2008/05/02. eng.

5. Oberg U, Oberg B, Oberg T. Validity and reliability of a new assessment of lower-extremity dysfunction. Phys Ther. 1994 Sep;74(9):861-71. PubMed PMID: 8066113.

6. Dunbar MJ, Robertsson O, Ryd L, Lidgren L. Translation and validation of the Oxford-12 item knee score for use in Sweden. Acta Orthop Scand. 2000 Jun;71(3):268-74. PubMed PMID: 10919298.

7. EuroQol--a new facility for the measurement of health-related quality of life. The EuroQol Group. Health Policy. 1990 Dec;16(3):199-208. PubMed PMID: 10109801. eng.

8. Roos EM. Effectiveness and practice variation of rehabilitation after joint replacement. Curr Opin Rheumatol. 2003 Mar;15(2):160-2. PubMed PMID: 12598806.

9. Kolisek FR, Gilmore KJ, Peterson EK. Slide and flex, tighten, extend (SAFTE): a safe, convenient, effective, and no-cost approach to rehabilitation after total knee arthroplasty. J Arthroplasty. 2000 Dec;15(8):1013-6. PubMed PMID: 11112197.

10. Brander V, Stulberg SD. Rehabilitation after hip- and knee-joint replacement. An experience- and evidence-based approach to care. Am J Phys Med Rehabil. 2006 Nov;85(11 Suppl):S98-118; quiz S9-23. PubMed PMID: 17079984.

11. Sjoling M, Nordahl G, Olofsson N, Asplund K. The impact of preoperative information on state anxiety, postoperative pain and satisfaction with pain management. Patient Educ Couns. 2003 Oct;51(2):169-76. PubMed PMID: 14572947. Epub 2003/10/24. eng.

12. Kennedy DM, Stratford PW, Riddle DL, Hanna SE, Gollish JD. Assessing recovery and establishing prognosis following total knee arthroplasty. Phys Ther. 2008 Jan;88(1):22-32. PubMed PMID: 17986495. Epub 2007/11/08. eng.

13. Mizner RL, Petterson SC, Snyder-Mackler L. Quadriceps strength and the time course of functional recovery after total knee arthroplasty. J Orthop Sports Phys Ther. 2005 Jul;35(7):424-36. PubMed PMID: 16108583. Epub 2005/08/20. eng.

14. Zeni JA, Jr., Snyder-Mackler L. Early postoperative measures predict 1- and 2-year outcomes after unilateral total knee arthroplasty: importance of contralateral limb strength. Phys Ther. 2010 Jan;90(1):43-54. PubMed PMID: 19959653. Epub 2009/12/05. eng.

15. Minns Lowe CJ, Barker KL, Dewey M, Sackley CM. Effectiveness of physiotherapy exercise after knee arthroplasty for osteoarthritis: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ. 2007 Oct 20;335(7624):812. PubMed PMID: 17884861. Epub 2007/09/22. eng.

16. Healy WL, Sharma S, Schwartz B, Iorio R. Athletic activity after total joint arthroplasty. J Bone Joint Surg Am. 2008 Oct;90(10):2245-52. PubMed PMID: 18829924. Epub 2008/10/03. eng.

 

Ansvarig

Anne Fältström
Sjukgymnatiken
Länssjukhuset Ryhov

Version

Fastställt
2007-09-04

Reviderat
2013-12-23
2011-02-09

Marianne Svensson
Verksamhetschef
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten
Länssjukhuset Ryhov

Utarbetat av sjukgymnaster

Anne Fältström
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Barbro Ulvenlöv
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Mer information

Uppdaterad: 2016-10-28
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik