Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

TENS-hantering och utprovning - Region Jönköpings län - Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

 

Bakgrund

Tens är en förkortning för transkutan elektrisk nervstimulering. Det är en smärtlindringsmetod som används för att behandla vissa typer av akut och långvarig smärta, till exempel muskelvärk eller förlossningssmärta.

Behandlingen innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras.

1177.se (1)

Högfrekvent (Hi) TENS-stimulering aktiverar nervsystemets smärtlindrande mekanismer. Elektriska impulser från elektroder fästa på huden över eller i närheten av smärtande område stimulerar nerverna så att smärtsignalerna till hjärnan blockeras och man inte känner smärtan. Lågfrekvent (Lo) TENS-stimulering främjar utsöndring av endorfiner, kroppens naturliga smärtstillare.

Vid TENS dämpas smärtan tillfälligt, men själva orsaken till besvären påverkas inte.

DJO GLOBAL (2)

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Dessa riktlinjer tar upp den sjukgymnastiska delen i TENS-behandling gällande utlåning och hantering av TENS vid smärttillstånd, med undantag av TENS vid förlossning.

Sjukgymnastisk utredning

Sedvanlig sjukgymnastisk anamnestagning och undersökning rekommenderas. Observera kontraindikationer och försiktighetsåtgärder under patientsäkerhet.

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Var noggrann med elektrodplacering. Ibland måste olika elektrodplaceringar testas för att uppnå ett optimalt resultat.

Dokumentera smärttyp. Evidens för olika typer av smärtor varierar. TENS är inte enda behandlingsalternativ utan komplement i smärtbehandling. (3)

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Lånekvitto finns under fliken Region/Ledning/Blanketter och dokumentation/Blanketter/Lånekvitto för
TENS-apparat (RJL5057)

Patientsäkerhet

 

Risker och kontraindikationer

  • Personer med elektroniska implantat såsom pacemaker och intrakardiell defibrillator får inte behandlas med TENS.
  • Gravida kvinnor bör inte behandlas med TENS under de första 12 veckorna av graviditeten.
  • Placera inte elektroder rakt över uterus och anslut inte ett elektrodpar över buken vid graviditet.
  • Stimulera aldrig på framsida eller sida av halsen, vilket kan leda till blodtrycksfall.
  • Stimulering bör inte ske samtidigt som patienten är ansluten till kirurgiska diatermiapparater, då detta kan orsaka brännskador på huden under elektroderna samt fel i stimulatorn.
  • Använd inte stimulatorn i närheten av medicinteknisk kortvågs-eller mikrovågsutrustning, eftersom stimulatorns effekt kan påverkas.

Försiktighetsåtgärder

  • Stimulera med försiktighet vid behandling av angina pectoris och bröstet på personer med hjärtarytmi.
  • Elektroder får endast placeras på frisk hud. För att undvika hudirritation se till att det är god kontakt mellan elektroder och hud. Avbryt behandling om hudirritation uppträder.
  • Överkänslighet kan i enstaka fall uppstå mot tejp och gel.
  • Var försiktig med användning av elstimulering samtidigt som patienten är ansluten till övervakningsutrustning med elektroder på kroppen. Stimuleringen kan störa signalerna till övervakningsutrustningen.
  • Undvik elektriska stötar: öppna aldrig batteriluckan under stimulering. Stäng av stimuleringen innan du avlägsnar elektroder från huden.
  • Undvik stimulering/var försiktig i omedelbar närhet av påslagna mobiltelefoner eftersom stimulatorns effekt kan påverkas.
  • Undvik/var försiktig använda stimulatorn medan du kör.

http://www.djoglobal.se (2)

Mätetal och målnivå

KVÅ-kod QB011

Referenser

1. 1177.se

2. djoglobal.se

3. Barbara M. Doucet, Amy Lam, and Lisa Griffin. Neuromuscular Electric Stimulation for Skeletal Muscle Function. Yale Journal of Biology and Medicine 85 (2012), pp.201-215

 


 

 


 

Ansvarig

Petra Bengtsson Ahlkvist
sjukgymnast
Samrehab, Värnamo sjukhus

Version

Reviderat

  • 2016-01-08
  • 2014-05-28
  • 2011-12-07
  • 2010-09-08

Faställt

2005

Utarbetat av sjukgymnaster

Petra Bengtsson Ahlkvist
sjukgymnast
Samrehab, Värnamo sjukhus
 

 

Uppdaterad: 2018-10-04
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik