Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Hjärtsvikt, Region Jönköpings län – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Enligt European Society of Cardiology (ESC) definieras kronisk hjärtsvikt som en förändring av hjärtats struktur eller funktion. Det leder till oförmåga att leverera tillräckligt med blod till perifera vävnader (1).  
Nedsatt fysisk prestationsförmåga är vanlig hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Förändringar i den perifera blodcirkulationen påverkar också den nedsatta fysiska prestationsförmågan (2).

För vidare information om hjärtsvikt var god se 1177.se. 

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

För patienter med kronisk hjärtsvikt har fysisk träning jämfört med vanlig vård utan träning, visat sig ge patienterna förbättrad arbetskapacitet, ökad livskvalitet och minskning i antal sjukhusinläggningar (3,4).

Patienter med stabil kronisk hjärtsvikt med systolisk- eller diastolisk dysfunktion i NYHA- II-III (funktionsklassificering enligt New York Heart Association) är de patienter som lämpar sig för fysisk träning.  Dessa patienter ska erbjudas sjukgymnastisk utredning och träning inom hjärtrehabilitering (2,4).

Enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 ges följande rekommendation: ”Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med kronisk hjärtsvikt fysisk träning inom hjärtrehabilitering” (4).  

Sjukgymnastisk utredning

Vid ett individuellt besök görs bedömning av fysisk funktion för att kunna lägga upp adekvat fysisk träning. Träningsperioden avslutas med samma test för att utvärdera resultatet och för fortsatt rekommendation om träning.

Skattning av fysisk aktivitetsnivå

Upplever du dig begränsad i vardagslivet på grund av din nuvarande fysiska kapacitet?

Haskell 

Självskattning av fysisk aktivitet 0-100, 0= sämsta tänkbara

Frändin/Grimby (5).

Konditionstest (PD009)

Submaximalt cykeltest (6,7).

Muskelfunktionstest (PG003)

Muskelfunktionstest för övre extremitet görs tidigast 6 veckor efter sternotomi.

Axelflexion (8).

Tåhävning (8).

Övriga tester

6 minuters gångtest (9).

Timed stands test (10).

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Se indikationer för sjukgymnastik utredning.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder varierar beroende på vilken rehabiliteringsfas patienten befinner sig i.

Sjukhusfas

Information om fysisk aktivitet och träning ges vid nydiagnostiserad kronisk hjärtsvikt. Informationen kan även ges till de patienter som återinläggs på grund av hjärtsvikt.

Rehabiliteringsfas

Efter utskrivning kallas patienten till sjukgymnast för bedömning av fysisk funktion och fysisk träning i hjärtgrupp i 3-6 månader (11).  Kontakt förmedlas av sjukgymnast på vårdavdelning alternativt via hjärtmottagning. 

I vissa fall exempelvis personer med lång resväg, kan det bli aktuellt med remiss till sjukgymnast inom primärvården. Detta föregås alltid av en bedömning av sjukgymnast inom sjukhusets hjärtrehabilitering (12).

Träningsupplägg vid hjärtsvikt

Enligt socialstyrelsen nationella riktlinjer ska träning erbjudas inom hälso- och sjukvårdens hjärtrehabilitering (4).

Träningen består av individuellt utformade träningsprogram med hänsyn tagen till funktionsförmåga och tid för återhämtning vilket är av stor vikt för denna patientgrupp (13). Träningen inleds alltid med en uppvärmningsfas under 5-10 minuter med ansträngningsgrad 9-11 enligt Borgs RPE-skala och avslutas med en lika lång nedvarvningsfas (14).

Konditionsträning (QD016)

Konditionsträning är träning som engagerar stora muskelgrupper. Exempel på sådana aktiviteter är cykelträning, motionsgymnastik eller gång på gångband. Träningen kan läggas upp som intervall eller distansträning. Intensiteten kan variera mellan 40-90% av maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga 12-17 enligt Borgs RPE (15). Träningen bör pågå 30-60 minuter per tillfälle, 3-5 gånger per vecka (2). 

Perifer muskelträning (QG003)

Muskelträning för ökad styrka och uthållighet kan utföras med till exempel fria vikter, träningsmaskiner eller gummiband. Skelettmuskulaturen tränas på en förhållandevis hög belastning lokalt, 13-15 enligt Borgs RPE-skala. Denna träningsform är speciellt lämplig vid uttalad nedsättning av den fysiska prestationsförmågan. Träningen utförs med 8-10 övningar med 10-15 repetitioner i 1-3 set (2).  

Kombination av konditionsträning och perifer muskelträning

Konditionsträning och perifer muskelträning kombineras ofta i kliniken (13).

Bassängträning

Bassängträning är ett träningsalternativ med väl dokumenterade positiva effekter för personer med kronisk hjärtsvikt. Även här kombineras aerob centralcirkulatorisk och perifer muskelträning (16).   

Inspiratorisk muskelträning

Inspiratorisk muskelträning kan vara ett alternativ för hjärtsviktspatienter som är mer nedsatta. (17). Detta erbjuds i dagsläget inte i Jönköpings län.

Underhållsfas    

Sjukgymnast och patient planerar i samråd fortsatt träning utanför sjukvården. Fysisk aktivitet på recept kan förskrivas och följs upp via brev eller telefon.

                                                               

Patientsäkerhet

Den första rehabiliteringstiden på sjukhus sker under övervakning av sjukgymnast med kunskap i S-HLR. Det ska finnas tillgång till hjärtlarm, akututrustning och hjärtvakt. 

Exklusionskriterier för träning är okompenserad hjärtsvikt, obstruktiv hypertrof kardiomyopati, aktiv myokardit, blodtrycksfall, allvarlig arytmistörning, instabil angina och signifikant klaffsjukdom (framför allt aortastenos). Individen bör även undvika träning vid andra sjukdomar som pågående infektion, okontrollerad diabetes, okontrollerad hypertoni och nyligen genomgången lungemboli (13).      

Toleransen för arytmier reduceras generellt vid hypoglykemi (sänkt blodsockerhalt) och/eller dehydrering. Dessa faktorer är därför viktiga att beakta vid all form av träning och i synnerhet hos hjärtsjuka personer (18).

Vid aortastenos och instabil angina får värdering ske individuellt men utgångspunkten är att merparten av dessa patienter kan träna perifer muskelträning (2).

Målnivå och mätetal

  • Ökad eller bibehållen prestationsförmåga gällande kondition och muskelstyrka
  • Ökad eller bibehållen självupplevd fysisk kapacitet.
  • Ökad aktivitetsnivå enligt Frändin/Grimby
  • Uppfyllelse av patientens personliga mål.

Referenser

1. Dickstein K, Cohen-Solal A, Filippatos G, et al; ESC Committee for Practice Guidelines (CPG). ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008: the Task Force for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM). Eur J Heart Fail. 2008;10(10):933-89.

2. FYSS- kapitel HJÄRTSVIKT. Hämtad från: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Kronisk-hjärtsvikt.pdf 2016-01-26.

3. Cochrane 2014 Exercise-based rehabilitation for heart failure

Rod S Taylor1,*, Viral A Sagar2,3, Ed J Davies4, Simon Briscoe5, Andrew JS Coats6, Hayes Dalal7,8,
Fiona Lough9, Karen Rees10, Sally Singh11, Editorial Group: Cochrane Heart Group Published Online: 27 APR 2014 Assessed as up-to-date: 30 JUN 2013 DOI: 10.1002/14651858.CD003331.pub4

4. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Stockholm; Socialstyrelsen:2015.

5. Frändin K, Grimby G. Assessment of physical activity, fitness and performance in 76-year-olds. Scand J Med Sci Sports. 1994;4:41-6.

6. Michelsen S. Reproducibility of cumulative work, heart rate and blood pressure response during stepwise versus continuous load increment during a maximal bicycle ergometer test. Scand J Clin Lab Invest. 1990 Jun;50(4):409-15

7. Borg G. Borg's percieved exertion and pain scales. New York: Human Kinetics; 1998.

8. Cider A, Carlsson S, Arvidsson C, Andersson B, Sunnerhagen KS. Reliability of clinical muscular endurance tests in patients with chronic heart failure. Eur J Cardiovasc Nurs. 2006 Jun;5(2):122-6. PubMed PMID: 16257580. Epub 2005/11/01. eng.

9. Guyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, Fallen EL, Pugsley SO, Taylor DW, et al. The 6-minute walk: a new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc J. 1985 Apr 15;132(8):919-23. PubMed PMID: 3978515. Pubmed Central PMCID: PMC1345899. Epub 1985/04/15. eng.

10.Newcomer  NL,  Krug  HE,  Manhowald  ML.  Validity  and  reability  of  the  timedstands  test  for  patients  with  rheumatoid  arthritis  and  other  chronic  disieases.  J  Rheumatol  1993;  20:21-7

11. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 : beslutsstöd för prioriteringar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008.

12. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, handbok för vårdgivare, chefer och personal; Stockholm: Socialstyrelsen; 2012

13. FYSS 2008 : fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2008.

14. Pina IL, Apstein CS, Balady GJ, Belardinelli R, Chaitman BR, Duscha BD, et al. Exercise and heart failure: A statement from the American Heart Association Committee on exercise, rehabilitation, and prevention. Circulation. 2003 Mar

15. Canadian Cardiovascular Society Heart Failure Management Primary Panel; Moe GW,Ezekowitz JA, O'Meara E, et al. The 2013 Canadian Cardiovascular Society Heart Failure Management Guidelines Update: focus on rehabilitation and exercise and surgical coronary revascularization. Can J Cardiol. 2014;30(3):249-63.

16. Cider A, Schaufelberger M, Sunnerhagen KS, Andersson B. Hydrotherapy--a new approach to improve function in the older patient with chronic heart failure. European journal of heart failure. 2003 Aug;5(4):527-35. PubMed PMID: 12921815. Epub 2003/08/19. eng.

17. Smart NA, Giallauria F, Dieberg G. Efficacy of inspiratory muscle training in chronic heart failure patients: a systematic review and meta-analysis. International journal of cardiology. 2013 Aug 20;167(4):1502-7. PubMed PMID: 22560934. Epub 2012/05/09. eng.

18. FYSS- kapitel KRANSKÄRLSSJUKDOM. Hämtad från: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Kranskärlssjukdom.pdf) 2016-01-26

Uppdaterad: 2017-11-27
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik