Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Medial collateralligamentskada (MCL), Region Jönköpings län – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Det ligament som oftast skadas i knät är mediala collateralligamentet (MCL) (1-4). Skadan uppstår genom att knät utsätts för ett valgus- eller vridvåld (4-6). Majoriteten kan återuppta tidigare aktivitetsnivå utan operation (6). Indelning görs i tre svårighetsgrader allt efter undersökarens bedömning (1-6).

Grad I: Minimal skada, stabilt eller minimalt instabilt knä. 0-5 mm glapp. Ömhet över MCL.

Grad II: Måttlig instabilitet vid valgusstress i 25-30° flexion. 6-10 mm glapp.

Grad III: Uttalad instabilitet, komplett avslitning av ledbandet. >10 mm glapp.

En MCL-skada grad I+II behandlas konservativt, vilket vanligtvis också grad III-skadorna görs om det inte är en kombinationsskada (främre eller bakre korsband) (1-3, 6). Den vanligaste lokalisationen för en MCL-skada är fästet på femur (1, 6) där ca 65% av skadorna sker (7).

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Vid knätrauma med misstanke om en MCL-skada bör en sjukgymnastisk utredning ske för att bedöma knäskadan och behov av sjukgymnastisk behandling. Utredningen bör ske inom en vecka efter traumat.

Sjukgymnastisk utredning

Diagnosen fastställs och andra diagnoser ska uteslutas genom ett knässtatus (se bilaga). Skademekanismen kan ofta vara likadan som vid en främre korsbandsskada och detta måste uteslutas. Hydrops förekommer vanligtvis inte då skadan betraktas som extrakapsulär. Om hydrops förekommer kan samtidig menisk- eller korsbandsskada föreligga (5). Det kan initialt vara svårt att avgöra om det rör sig om en medial meniskskada. Patienten har ofta en svullnad över MCLs proximala eller distala fäste, smärta och ömhet på medialsidan och vackling/smärta vid valgusprovokation vid lätt flekterat knä (2). Om knät vacklar vid rakt knä föreligger en kombinationsskada (1) där en skada på posteriomediala hörnet (mediala menisken, kapseln, semimembranosus) och främre korsbandet kan föreligga (6).

Knästatus

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Alla patienter som ådragit sig en MCL-skada med funktionsnedsättning ska behandlas av sjukgymnast i primärvården för att patienten ska uppnå en optimal knäfunktion.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Skadan har god prognos och behöver sällan opereras. Rörlighetsträning påbörjas direkt och full belastning är tillåten (4, 6-8).  Djurstudier visar på att immobilisering hindrar läkningen av MCL (4). Rehabiliteringen är initialt upplagd med övningar som inte provocerar sidledsbelastning (framförallt de första 3-4 veckorna (9). Det tar dock ca 6 veckor innan MCL läker och man kan ha besvär från knät betydligt längre. Om patienten har en MCL-skada grad III används vanligtvis en öppen Genu Syncro / BREG-ortos i  6 veckor för att förhindra valgusvackling som stör läkningen (8). Rehabiliteringen efter en MCL-skada är beroende på individuella faktorer som grad av sidovackling, smärta och svullnad. Rehabiliteringen kan även variera beroende på var skadan i MCL är belägen- skador vid femorala fästet eller mittsubstansen kan orsaka stelhet och rörelseinskränkning. Skador vid det tibiala fästet tenderar till att läka med viss kvarstående laxitet och rörligheten återkommer snabbare (7). Det är viktigt att uppmärksamma symptom från medialsidan så att läkningsprocessen inte påverkas negativt. bilaga.

Den ungefärliga tiden för sjukskrivning enligt Thomson et al var 2-3 v och den genomsnittliga tiden för återgång till tidigare aktivitet var 11 v (spridning 1-18 v)(10). Vid fysiskt krävande arbete kan sjukskrivning behövas under längre tid.

Rehabiliteringsplan efter en inre ledbandsskada i knäet (MCL)

Patientsäkerhet

För att inte störa läkningen av MCL är det viktigt att inte utsätta knät för valgusprovokation (4) och utåtrotationsrörelser i det initiala skedet (7).

Mätetal och målnivå

Mål

Patienten ska uppnå en styrka på >90% jämfört med friska benet.
Alla sjukgymnaster ska arbeta efter framtagna riktlinjer.

Mätetal

Patienten utvärderas med fördel med frågeformuläret KOOS (11) där formuläret kan hämtas från www.koos.nu. Även Tegners aktivitetsskala (12) kan användas. Funktionella tester såsom enbenshopp, sidhopp och upphopp enl Gustavsson et al kan användas (13).

 

Referenser

1. Edson CJ. Conservative and postoperative rehabilitation of isolated and combined injuries of the medial collateral ligament. Sports Med Arthrosc. 2006 Jun;14(2):105-10.

2. Azar FM. Evaluation and treatment of chronic medial collateral ligament injuries of the knee. Sports Med Arthrosc. 2006 Jun;14(2):84-90.

3. Giannotti BF, Rudy T, Graziano J. The non-surgical management of isolated medial collateral ligament injuries of the knee. Sports Med Arthrosc. 2006 Jun;14(2):74-7.

4. Miyamoto RG, Bosco JA, Sherman OH. Treatment of medial collateral ligament injuries. J Am Acad Orthop Surg. 2009 Mar;17(3):152-61.

5. Linblom P, Stålman A. Knätrauma (mjukdelsskador).   [updated 2013-02-09; cited 2013-12-02]; Available from: www.internetmedicin.se

6. Chen L, Kim PD, Ahmad CS, Levine WN. Medial collateral ligament injuries of the knee: current treatment concepts. Curr Rev Musculoskelet Med. 2008 Jun;1(2):108-13.

7. De Carlo M, Armstrong B. Rehabilitation of the knee following sports injury. Clin Sports Med. 2010 Jan;29(1):81-106, table of contents.

8. Wijdicks CA, Griffith CJ, Johansen S, Engebretsen L, LaPrade RF. Injuries to the medial collateral ligament and associated medial structures of the knee. J Bone Joint Surg Am. 2010 May;92(5):1266-80.

9. Laprade RF, Wijdicks CA. The management of injuries to the medial side of the knee. J Orthop Sports Phys Ther. 2012 Mar;42(3):221-33.

10. Thomson L, Handoll H, Cunningham A, Shaw P. WITHDRAWN: Physiotherapist-led programmes and interventions for rehabilitation of anterior cruciate ligament, medial collateral ligament and meniscal injuries of the knee in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2007(3):CD001354.

11. Roos EM, Roos HP, Lohmander LS, Ekdahl C, Beynnon BD. Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS)--development of a self-administered outcome measure. J Orthop Sports Phys Ther. 1998 Aug;28(2):88-96.

12. Tegner Y, Lysholm J. Rating systems in the evaluation of knee ligament injuries. Clin Orthop Relat Res. 1985 Sep;198(198):43-9.

13. Gustavsson A, Neeter C, Thomee P, Silbernagel KG, Augustsson J, Thomee R, et al. A test battery for evaluating hop performance in patients with an ACL injury and patients who have undergone ACL reconstruction. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2006 Aug;14(8):778-88.

 

Ansvarig

Anne Fältström
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Version

Reviderat
2013-12-02
2011-02-09

Fastställt
2007-10-19

Utbildnings- och utvecklingsgruppen för sjukgymnastik i länet

Mer information

Uppdaterad: 2015-04-20
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik