Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Höftfraktur, Region Jönköpings län, Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer vid höftfraktur

Innehåll på sidan

Inledning

Höftfrakturer är ett enormt folkhälsoproblem. Varje år drabbas 18 000 personer i Sverige av höftfraktur och det är en av de mest vård- och kostnadskrävande diagnoserna eftersom nästan alla opereras (1). Höftfrakturer inklusive rehabilitering kostar 1,5 miljarder kronor årligen i Sverige. I Jönköpings sjukvårdsområde förekommer cirka 250 höftfrakturer årligen (2). De personer som drabbas mest är äldre (medelålder 83 år), ofta med bakomliggande orsaker som benskörhet och ökad falltendens. 70 % av patienterna är kvinnor. Den högre risken bland kvinnor beror på högre medellivslängd och mer uttalad benskörhet. Sedan år 2000 kan man se en tendens till ökning av höftfrakturer hos män (3).
Höftfrakturer klassificeras utifrån röntgenbilden av frakturen. Den viktigaste skiljelinjen är om frakturen går genom lårbenshalsen (cervikal fraktur) eller genom trokanterpartiet (trokantär fraktur). De cervikala indelas bäst i odislocerade (Garden 1 och 2) eller dislocerade (Garden 3 och 4). Trokantära indelas i tvåfragmentsfrakturer och flerfragmentsfrakturer. Basocervikala frakturer är en övergångsform mellan cervikal och trokantär fraktur. Subtrokantära frakturer innefattar området ner till 5 cm nedanför trokanter minor. Vid cervikala frakturer är ofta blodförsörjningen till lårbenshuvudet skadad och kan leda till läkningskomplikationer. De trokantära har god kärlförsörjning men kan istället vara splittrade med stabilitetsproblem som följd (4).
Det är viktigt att väntetiden till operation av höftfraktur är så kort som möjligt för att undvika komplikationer. De flesta opereras med reposition och osteosyntes, dvs. tillrättaläggande av benbrottet och sammanfogning med hjälp av pinnar, skruvar och/eller plattor av metall. Vid dislocerad cervikal fraktur förekommer två typer av primäroperationer. Den ena är osteosyntes med krokförsedda pinnar eller skruvar och den andra är ersättning av lårbensänden med artroplastik – antingen halv- eller helplastik. Vilken operationsmetod man använder beror på graden av dislokation, ålder på patienten, andra sjukdomar etc. (4). En trokantär fraktur läker vanligtvis på 3-6 månader medan man vid en cervikal fraktur får räkna med en läkningstid på ett år (5).

Indikationer för sjukgymnastisk utredning postoperativt

Alla nyopererade träffar sjukgymnast efter operation.

Sjukgymnastisk utredning postoperativt

Anamnes tas muntligen och/eller skriftligen från journal:

  • Orsak till fraktur
  • Kartläggning av patientens tidigare och nuvarande rörelsebeteende, förflyttningsförmåga och gånghjälpmedel
  • Kognitiv förmåga
  • Tidigare hälsoproblem, tex stroke, demens, tidigare frakturer
  • Boendeform
  • Sociala förhållanden
  • Frakturtyp och operationsmetod

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder postoperativt

Alla patienter som opereras efter höftfraktur tränar med hjälp av rehabpersonal.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder postoperativt

Träning sker efter patientens förutsättningar, så snart det medicinska tillståndet och frakturens stabilitet tillåter.
Patienter som opereras med höftplastik mobiliseras enligt Behandlingsriktlinjer höftplastik vid diagnos höftartros

  • Andningsträning, se höftfrakturbroschyr.
  • Praktisk genomgång av träningsprogram i höftfrakturbroschyr.
  • Träning av förflyttning ur/i säng på ett höftvänligt sätt.
  • Gångträning med lämpligt gånghjälpmedel.
  •  Trappgång.
  •  Fallpreventiva åtgärder. Bedömningsinstrument: Exempelvis Downton Fall Risk.
  • Eventuellt information om frakturtyp, operationsmetod, träning.
  • Vid höftplastik genomgång av restriktioner
  • Korrigering av eventuell benlängdsskillnad med korkkil.
  • Kontakt med Team Olmed vid behov.
  • Rapportering vid behov sker i Meddix inför vårdplanering
  • Överrapportering efter bedömning via Meddix eller Cosmic till kommun/primärvård vid utskrivning
  • Samtal med patienten kring FaR i relevanta fall.

Höftfrakturbroschyr - finns att beställa på Landstingets centralförråd artikelnr 91166200

Patientsäkerhet

Efter operation på grund av höftfraktur föreligger risk för trycksår, djup ventrombos, lunginflammation och urinvägsinfektion (4, 6). Dessutom finns risk för fall och vid höftprotesoperation risk för höftprotesluxation.
För att elimimera risker informeras och instrueras patienten praktiskt med:

  • Aktiva fotpumpningar, se höftfrakturbroschyr
  • Andningsträning, se höftfrakturbroschyr
  • Tidig postoperativ mobilisering och gång med tillåten belastning av det opererade benet
  • Fallprevention i hemmet

Höftfrakturbroschyr - finns att beställa på Landstingets centralförråd artikelnr 91166200

Mätetal och målnivå

100 % av patienterna som opereras efter höftfraktur skall bli bedömda av sjukgymnast senast vardagen efter operation samt få informationsbroschyren ”Höftfraktur”.

Förslag på åtgärdskoder:

QM007   Förflyttningsträning

QM015   Gångträning

QM017   Trappträning

QV011    Träningsprogram

QD012    Andningsträning

Referenser

1. Thorngren K-G. Höftfrakturer ett enormt folkhälsoproblem. Läkartidningen 2006;103(40):2990-2

2. Rikshöft, årsrapport 2013. http://rikshoft.se/wp-content/uploads/2013/07/Årsrapport-RIKSHÖFT-2013.pdf

3.  Hommel A. Improved Safety and Quality of Care for Patients with a Hipfracture. Avhandling 2007

4.  Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur 2003.

5. Jacobsson S-A. 1177.se, Höftledsbrott. [updated 2009-02-04; cited 2011-11-22]; 
    available from: http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hoftledsbrott

6. Freeman C et. al. Quality improvement for patients with hip fracture: experience from a multi-site audit. Qual Saf Health Care 
   2002;11(3):239-45.

Ansvarig

Jonas Nilsson
enhetschef
Samrehab, Värnamo sjukhus

Version

Reviderat

  • 2014-12-16
  • 2011-12-28

Fastställt
2008-05-23

Marianne Svensson
Verksamhetschef
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten
Länssjukhuset Ryhov

Charlotte Jansson  
Enhetschef
Geriatriska kliniken
Länssjukhuset Ryhov

Utarbetat av sjukgymnaster

Maria Hemgren
Geriatriska kliniken
Länssjukhuset Ryhov

Linnéa Rolfsson
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Mer information

 

Uppdaterad: 2016-10-28
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik