Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Benamputerade, fysioterapeutiska/sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare, Region Jönköpings län

Innehåll på sidan

Bakgrund

I Sverige görs årligen ca 3000 amputationer i nedre extremitet. Av dessa amputationer görs ca 35 % genom knäleden eller högre, ca 40 % genom underbenet och ca 25 % genom foten eller nedanför. Den vanligaste orsaken till benamputation är diabetes med eller utan kärlsjukdom. Andra orsaker kan vara perifer kärlsjukdom, tumörer, missbildningar eller trauma (1). Jämfört med tidigare är de som amputeras idag äldre i takt med att befolkningen blir äldre (2). Det är av stor vikt att rehabiliteringen efter en amputation startar så snart som möjligt för att ge den amputerade optimala förutsättningar att bli gångare (3, 4).

Indikationer för fysioterapeutisk/sjukgymnastisk utredning

Preoperativt

Det är en fördel om fysioterapeut/sjukgymnast får möjlighet att initiera en kontakt preoperativt för bedömning och information.

Postoperativt

Alla nyamputerade, där hälsotillståndet tillåter, träffar fysioterapeut / sjukgymnast som initierar rehabilitering så snart som möjligt efter operationen.

Patienter som har amputerats utreds och behandlas av fysioterapeut / sjukgymnast på vårdande enhet.

Fysioterapeutisk/sjukgymnastisk utredning

  • Smärta (fantom- eller stumpsmärta, fantomsensationer)
  • Andningsfunktion (förebygga komplikationer)
  • Ledrörlighet (knä, höft)
  • Muskelfunktion
  • Förflyttningsförmåga
  • Balans i sittande och stående

I samråd med läkare görs en bedömning när Rigid dressing (fast förband), alternativt gipsförband, vid underbesamputation (4) kan avvecklas. Detta sker vanligtvis 5-7 dagar postoperativt i samband med en första sårinspektion. Förbandet / gipset kan i vissa fall användas längre tid beroende på patientens knästräckning och förmåga att inte utsätta det amputerade benet för risker.

Inneliggande utredning omfattar även:

  • diskussion om kompressionbehandling
  • motivation för protesförsörjning
  • funktionsförmåga för protesförsörjning.

På Rehabiliteringsmedicinska kliniken görs Funktional Independence Measure (FIM) (5) på alla inneliggande patienter.
På övriga vårdande enheter görs, i de fall då det råder tveksamhet om patienten kan protesförsörjas, en bedömning av fysioterapeut / sjukgymnast och ortopedingenjör på Gåskola.

Indikationer för fysioterapeutiska/sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Preoperativt

Patienter som bedöms ha behov av mer information inför operation kan efter remiss eller förfrågan från läkare erhålla detta. Informationen ges av fysioterapeut/sjukgymnast från Gåskola.

Postoperativt

Alla amputerade patienter erhåller fysioterapeutiska/sjukgymnastiska behandlingsåtgärder.
I de fall där protesförsörjning av någon anledning ej är aktuell sker ingen ytterligare rehabilitering på Rehabiliteringsmedicinska kliniken eller Gåskola. Ny bedömning kan göras vid behov.

Fysioterapeutiska/sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Preoperativt

Information om postoperativa fysioterapeutiska / sjukgymnastiska behandlingsåtgärder.

Postoperativt

Initialt sker rehabilitering för patienter på vårdande enhet.

  • Information om viloställningar

    Vilopositioner liggande vänster
    Vilopositioner liggande höger

  • Andningsgymnastik
    Motståndsandning med Mini-pep
  • Träningsprogram efter underbensamputation (6).
    Träningsprogram efter underbensamputation
  • Träningsprogram efter lårbensamputation (6).
    Träningsprogram efter lårbensamputation
  • Kompressionsbehandling i samarbete med ortopedingenjör (7).
  • Förflyttningsteknik (4).
  • Information om smärta.
  • Utprovning av förflyttningshjälpmedel.
  • Rullstolsutprovning sker av arbetsterapeut i samråd med fysioterapeut / sjukgymnast.
  • Patienter erhåller muntlig och skriftlig information (8) om benamputation samt erbjuds ett studiebesök på Gåskola. Då ges information om Gåskolan och möjliga protesalternativ. Patienten får vid besöket även tillfälle att träffa andra benamputerade.
  • Eventuellt hembesök.
  • Funktionsbedömning och överrapportering inför vårdplanering och / eller utskrivning.
  • Tillverkning av protes görs av ortopedingenjör på respektive klinik. Fysioterapeuten / sjukgymnasten har där en viktig roll i kontakten och träningen.

På Rehabiliteringsmedicinska kliniken är patienten antingen inneliggande eller kommer som dagpatient. För övriga patienter sker fortsatt rehabilitering på Gåskola.

Fortsatta fysioterapeutiska/sjukgymnastiska insatser efter utskrivning från vårdande enhet.

  • Behandling av både nociceptiv och neurogen smärta med t.ex. TENS, akupunktur, kyla, viloställningar och mjukdelsbehandling.
  • Rörlighetsträning.
  • Styrketräning (4).
  • Balans i sittande, stående och gående.
  • Förflyttningsträning i liggande, sittande och gående (4).
  • Gång- och förflyttningsträningmed och utan protes, inom- och utomhus. (9).
  • Utprovning av gånghjälpmedel.
  • Hud och hygieninformation kring stump och protes (10, 11).
  • Arbetsplatsbesök (Rehabiliteringsmedicinska kliniken).
  • Bostadsanpassning (sker från Rehabiliteringsmedicinska kliniken tillsammans med arbetsterapeut).
  • Vid behov görs överrapportering till kommun alternativt primärvård för uppföljning och fortsatt träning.

Uppföljande mottagningsbesök sker regelbundet. De som har behov erbjuds fortsatt träning i Gåskola. På Rehabiliteringsmedicinska kliniken sker teamåterbesök (arbetsterapeut, kurator, läkare, psykolog, fysioterapeut / sjukgymnast, sjuksköterska och undersköterska).

Grund för senare utvärdering:

  • Timed Up and Go (TUG) (12)
  • Locomotor Capabilities Index (LCI) (4)
  • EQ-5D (1)

Vilopositioner liggande vänster

Vilopositioner liggande höger

Patientsäkerhet

Det är viktigt att förebygga:

  • trycksår
  • kontrakturer
  • infektioner
  • fall.

Detta förebyggs genom information och åtgärder kring:

  • antcubitusmadrass/sittdynor
  • varierande sitt/liggställlning
  • god hygien av stump och liner
  • förflyttningsteknink, balansträning, gånghjälpmedel

Mätetal och målnivå

Mål

Alla nyamputerade patienter, där hälsotillståndet tillåter, träffar fysioterapeut / sjukgymnast som initierar rehabilitering så snart som möjligt efter operationen.

Mätetal

100 % av nyamputerade patienter ska få träffa fysioterapeut/sjukgymnast.

Referenser

1. Swedeamp [Web page]. Amputations- och protesregister för nedre extremiteten; 2014 [cited 2014 July 24]. Available from: http://www.swedeamp.com/bakgrund.htm .
2. Rydholm A, Gustafson P. Allmänortopedi In: Andersson R, Jeppsson B, Lindholm C, Rydholm A, Ulander K, editors. Kirurgiska sjukdomar: patofysiologi, behandling, specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur; 2004. p. 244-81.
3. Turney BW, Kent SJ, Walker RT, Loftus IM. Amputations: no longer the end of the road. J R Coll Surg Edinb. 2001 Oct;46(5):271-3. PubMed PMID: 11697693. Epub 2001/11/08. eng.
4. Hommel A, Bååth C. Ortopedisk vård och rehabilitering. Lund: Studentlitteratur och författarna; 2013.
5. Granger CV, Hamilton BB, Keith RA. Advances in functional assessment for medical rehabilitation. Topcs in Geriatric Rehab. 1986;1(3):59-74.
6. Nadollek H, Brauer S, Isles R. Outcomes after trans-tibial amputation: the relationship between quiet stance ability, strength of hip abductor muscles and gait. Physiother Res Int. 2002;7(4):203-14. PubMed PMID: 12528576. Epub 2003/01/17. eng.
7. Johannesson A. Lower limb amputation in patients with vascular disease 2009.
8. Inför en benamputation. Vad händer efter en benamputation. Jönköping: Ryhovs tryckeri.
9. Sansam K, Neumann V, O'Connor R, Bhakta B. Predicting walking ability following lower limb amputation: a systematic review of the literature. J Rehabil Med. 2009 Jul;41(8):593-603. PubMed PMID: 19565152. Epub 2009/07/01. eng.
10. Kompressionsbehandling med silikonhylsa. Össur; 2002.
11. Hachisuka K, Nakamura T, Ohmine S, Shitama H, Shinkoda K. Hygiene problems of residual limb and silicone liners in transtibial amputees wearing the total surface bearing socket. Arch Phys Med Rehabil. 2001 Sep;82(9):1286-90. PubMed PMID: 11552206. Epub 2001/09/12. eng.
12. Fysioterapeuterna. Mätmetoder 2.0: Fysioterapeuterna; 2014 [cited 2014 July 24]. Available from: http://www.fysioterapeuterna.se/.

 

Ansvarig

Margareta Melander
sjukgymnast
Rehabiliteringscentrum
Länssjukhuset Ryhov

Josefin Dalsten
sjukgymnast
Rehabiliteringscentrum
Höglandssjukhuset Eksjö
 

Version

Fastställt

2015-02-26

Reviderat

2017-06-15

 

Faställt av

Marianne Svensson
Verksamhetschef
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten
Länssjukhuset Ryhov

Charlotte Jansson
Enhetschef
Geriatriska kliniken
Länssjukhuset Ryhov

Anna Modie
Enhetschef
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov

Utarbetat av sjukgymnaster

Lisa Lilliedahl
sjukgymnast
Rehabiliteringscentrum
Länssjukhuset Ryhov

Margareta Melander
sjukgymnast
Rehabiliteringscentrum
Länssjukhuset Ryhov

Josefin Dalsten
sjukgymnast
Rehabiliteringscentrum
Höglandssjukhuset Eksjö

Kerstin Park Gunnarsson
sjukgymnast
Rehabiliteringscentrum
Värnamo sjukhus

Kjell Johansson
sjukgymnast
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Länssjukhuset Ryhov

 

Mer information

Uppdaterad: 2018-01-08
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik