Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Clostridium difficile infektion (CDI),  misstänkt eller konstaterad

Bakgrund

Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie vars sporer kan överleva i omgivningen runt smittade personer under lång tid och därigenom lätt spridas i vårdmiljö. Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som irriterar tarmslemhinnan.

Många personer, främst barn, har bakterien i tarmen utan att visa tecken till sjukdom. Om bakteriebäraren antibiotikabehandlas, rubbas den normala bakteriefloran i tarmen med ökad möjlighet för CD att växa till. Om sedan bakterien är toxinbildande kan patienten drabbas av diarré av varierande svårighetsgrad.

Om patienten dessutom vårdas på sjukhus kan andra patienter smittas, risken ökar om dessa också behandlas med antibiotika.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Symtomen börjar vanligen under pågående antibiotikabehandling men kan även debutera efter avslutad kur. Sporadiska fall utan koppling till antibiotikabehandling förekommer. Diagnosen ställs på den sammanvägda kliniska bilden, kombinerad med att toxinet påvisas i patientens avföring. Symtom på Clostridium difficile-infektion är vattnig, illaluktande, ibland blodtillblandad diarré. Även krampartade buksmärtor förekommer.

Den vanligaste sjukdomsbilden är en lindrig diarré som klingar av några dagar efter utsättning av antibiotika. Mer ihållande symtom kräver antibiotika riktad mot clostridiebakterierna, vanligen Flagyl eller Vancocin. Stormande förlopp förekommer med hög feber, buksmärtor och mycket uttalade skador på tarmslemhinnan. Dödligheten vid dessa tillstånd kan vara hög.

Riskfaktorer

De främsta riskfaktorerna för att drabbas av Clostridium difficile infektion (CDI) är:
- antibiotikabehandling
- hög ålder
- tidigare episod med CDI
- nedsatt immunförsvar

Vid alla former av diarré riskerar man spridning av tarmbakterier. Genom att tänka rätt och handla rätt vid diarré hos vårdtagare kan vi minska risken för utbrott och vårdrelaterad smittspridning.

Sporocid rengöring

Eftersom handsprit inte avdödar Clostridie-sporer på ett tillräckligt effektivt sätt, krävs skärpta hygienrutiner, se nedan. För att minimera förekomsten av sporer i miljön krävs en kombination av spordödande medel och mekanisk rengöring. Klorlösning i rätt koncentration har spordödande effekt. Landstinget har två klorpreparat upphandlade, Actichlor Plus respektive Klorin. Den sporocida effekten bedöms vara likvärdig. Actichlor Plus innehåller rengörande tensider vilket möjliggör rengöring och desinfektion i ett steg. Vid desinficering med Klorin ska ytorna först rengöras med vanligt rengöringsmedel eller M-ytdes.

Spädning och hantering av Actichlor Plus

Spädning och hantering av Klorin.

Isolering av vårdtagare med diarré

  • Vårda vårdtagaren på eget rum med egen toalett. Håll vårdrumsdörren stängd för att minska spridning av sporer. Om enkelrum inte är möjligt, undvik att samvårda med annan vårdtagare som har pågående eller nyligen avslutad antibiotikabehandling.
  • Begränsa antalet personal i det vårdtagarnära arbetet.
  • Informera vårdtagaren om vikten av handhygien och personlig hygien. Noggrann handhygien före måltid och efter toalettbesök är särskilt viktigt. Vid behov erbjud hjälp. Patientinformation.
  • Byt förorenade kläder och sängkläder snarast möjligt.
  • Servera vårdtagaren mat på rummet.
  • Isolera vårdtagaren tills diarréerna har upphört samt två dygn därefter. Vid återfall isoleras vårdtagaren på nytt.

Skärpta hygienrutiner

 Utöver de basala hygienrutinerna gäller skärpta hygienrutiner vid allt vårdtagarnära arbete.

  • Tvätta händerna med tvål och vatten efter direkt vårdtagarkontakt och bäddning. Händerna torkas torra och därefter utförs handdesinfektion.
  • Använd långärmat plastförkläde vid direkt vårdtagarkontakt och bäddning.

Clostridiebakteriens sporer avdödas inte av desinfektionssprit. Därför är den mekaniska rengöringen av händer mycket viktig.

Behandling undersökning utanför enheten

Gäller patient med pågående CDI eller mindre än 48 timmars symtomfrihet.

  • Om patienten ska undersökas utanför enheten, t.ex. röntgen, ska mottagande enhet informeras om patientens smitta.
  • Patienten bör duscha och ska ha rena kläder samt renbäddad säng. Viktigt med rena händer, vid behov erbjud hjälp. Var också noga med att rengöra sänggrindar och dävert.
  • Patient som ska till operation ska transporteras i ny, ren säng. Hämta ny säng på bäddcentralen, där bäddcentral finns. (Rengör säng med klorlösning före transport till bäddcentralen enligt riktlinjer nedan).
  • Mottagande enhet måste ta i beaktande att vårdande enhet behöver förberedelsetid. Ta reda på exakt klockslag och vilket undersökningsrum patient ska till.
  • Vid ankomst till konsultavdelning ska patienten inte vänta i väntrum utan direkt få komma in på behandlings-/undersökningsrum.

Behandling/undersökning på enheten

Vid behandling/konsult på enheten ska alltid berörd personal informeras.

 

Punktdesinfektion

Punktdesinfektion vid spill av avföring: Torka upp spill med Actichlor Plus och torkpapper och låt torka.
Vid spill av övriga kroppsvätskor kan M-ytdes användas. 
 

Smutstvätt

Byt sängkläder och patientens kläder ofta!

Byt förorenade kläder och sängkläder snarast möjligt.

I cirkulation

Behållare med tvättsäck på vårdrummet. Lägg smutstvätt osorterad direkt i tvättsäck. Förslut tvättsäcken och hantera sedan som vanlig tvätt. 
Tvätt som är kraftigt nedsmutsad med avföring/ kroppsvätskor läggs först i varmvattenlöslig plastsäck, därefter i vanlig tvättsäck.

Personlig tvätt

Gäller ej på sjukhus!
Tvätta vårdtagarens personliga tvätt i 60°C på normallångt program och blanda inte med andra vårdtagares tvätt. Textilier som inte tål 60°C tvätt, blötläggs i 1%-ig Virkonlösning under tio minuter. Tvätta sedan enligt plaggets tvättråd.

Avfall

Behållare med plastpåse på vårdrummet. Plastpåse tillsluts väl och hanteras därefter som brännbart avfall*. Om risken bedöms stor att diarré kan läcka ut ur påsen, hantera då avfallet som smittförande*.
(Länkarna går till avfallshandboken.)

Flergångsmaterial

  • Rengör och desinfektera eventuell flergångsutrustning i disk- eller spoldesinfektor. Kontrollera att de är rena efter körning i desinfektorn.
  • Värmekänslig utrustning rengörs och desinfekteras med klorlösning.
  • Medicinteknisk utrustning får inte rengöras med klorlösning enligt MTA. Istället rekommenderas noggrann mekanisk rengöring med ytdesinfektion. Blodtrycksmätare med löstagbar yttermanschett skickas till städcentral för tvätt i 60°C.
  • Vårdpersonalen identifierar övrig utrustning som inte tål att rengöras och desinfekteras med klorlösning.
  • Ta kontakt med MTA, ATA eller Smittskydd Vårdhygien för råd vid tveksamheter.

Använd aldrig rektaltermometer till patienter med misstänkt tarmsmitta eller diarré.

Hjälpmedel

Hjälpmedel som är vårdtagarbundet ska rengöras och desinfekteras vid behov.  Hjälpmedel som används av flera vårdtagare eller ska återlämnas, ska rengöras och desinfekteras noggrant med klorlösning mellan patienterna. Rengör på ett sådant sätt att sporer avlägsnas mekaniskt -gnugga ytan.
Tygdynor och liknande tvättas i 60°C på normallångt program.

Städning

Daglig städning hos CDI-patient fram till 48 timmars symtomfrihet. Utförs två gånger per dag.

Detaljerad städinstruktion
Spädning och hantering av Actichlor Plus
Spädning och hantering av Klorin

  • Ta med ett rullbord att förvara patientens privata tillhörigheter på så att sängbord går att rengöra ordentligt.
  •  Använd rumsbunden städutrustning
  • Om patient med CDI delar rum med annan patient städas hela rummet

Om dammsugare normalt används i eget boende, bör den ersättas med torr/fuktig städmetod runt säng och i hygienutrymme. Eventuell sängmatta tas bort så länge vårdtagaren har diarré.

Daglig städning hos CDI-patient efter 48 timmars symtomfrihet. För att undvika re-infektion.

 

Vårdrum städas en gång per dag fram till utskrivning. Toalett och duschrum städas 2 gånger per dag fram till utskrivning

Detaljerad städinstruktion
Spädning och hantering av Actichlor Plus
Spädning och hantering av Klorin

Patient som haft CDI kan nu dela vårdrum och WC med annan patient, förutsatt att hela rummet städas enligt instruktion. Patienten får röra sig fritt på avdelningen samt äta i matsal men ska inte ta själv från eventuell buffé.

I samband med städning efter 48 timmars symtomfrihet (och därefter vid behov):

  • Låt patienten duscha och få rena kläder.
  • Skicka kuddar till tvätt och renbädda sängen.
  • Byt badlakan, handdukar.
  • Kassera engångsmaterial som varit i patientens närhet, hanterats av personalen eller förvarats i närförråd, till exempel plastmuggar som inte sitter i dispenser, toalettrulle. Släng även de tidningar som eventuellt finns på rummet. Vill patienten behålla privat tidning, lägg i garderob och skicka med hem.

Patient som far alltför illa av klordoften, får placeras i korridor medan städningen pågår. Antingen i sin säng eller sittandes.

Slutstädning vid utskrivning/överflyttning

  • Sängdraperi, duschdraperi, långa gardiner och andra textilier ska tvättas
  • Släng toalettrulle.
  • Städa enligt detaljerad städinstruktion.

Avliden patient

Omhändertagandet skiljer sig något åt mellan sjukhusen. Ur smittspridningssynpunkt är det viktigaste att säkerställa att sängen blir korrekt rengjord.

Vårdpersonal

  • Innan avliden patient transporteras från avdelningen, rengörs sängens grindar, huvudgavel och fotgavel med klorlösning.
  • Märk sängen med ”Städas med klorlösning”.

Bårhusets personal

  • Hantera patienten enligt normala rutiner.
  • Skicka sängen till sängtvätt eller bäddcentral, låt ”Städas med klorlösning”-märkningen vara kvar.

Bäddcentralens personal

  • Rengör säng med klorlösning. Börja uppifrån och gå nedåt. Torka madrassens alla sidor, sänggrindar och sängbotten liksom alla övriga delar, avsluta med hjulen.

 

Information till vårdtagaren

Ge vårdtagaren muntlig och skriftlig information.

Registrering

Registrera insjuknade med Clostridium difficile-infektion (CDI). Detta är ett sätt att över tid identifiera om misstänkt smittspridning inom enheten har ägt rum. Enheten för Smittskydd/Vårdhygien hjälper gärna till med analys och förslag till åtgärder.
 

Läs vidare

Sjukdomsinformation om clostridium difficile-infektion (Folkhälsomyndighetens web-plats, nytt fönster)

 Referenser

”Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag”, Socialstyrelsen, 2006

Cohen, Stuart H., Dale N. Gerding, et al. (2010). "Clinical Practice Guidelines for Clostridium difficile Infection in Adults: 2010 Update by the Society for Healthcare Epidemiology of America (SHEA) and the Infectious Diseases Society of America (IDSA)." Infection Control and Hospital Epidemiology 31(5): 431-455.

Noren, T. (2010). "Clostridium difficile and the disease it causes." Methods Mol Biol 646: 9-35.

Vonberg, R. P., E. J. Kuijper, et al. (2008). "Infection control measures to limit the spread of Clostridium difficile." Clin Microbiol Infect 14 Suppl 5: 2-20.

”Anvendelse af desinfektionsmidler ved infektioner med Clostridium difficile”, Statens Seruminstitut, 2009

”Desinfektion med 1000 ppm aktivt klor ved forekomst af Clostridium difficile”, Statens Seruminstitut, 2009
(Båda publicerade på: http://www.ssi.dk/Smitteberedskab/Infektionshygiejne/Infektionshygiejniske%20retningslinjer/Desinfektionsmidler.aspx )

www.socialstyrelsen.se

www.vårdhandboken.se

 

Ansvarig

Sofia Wetterbrandt
hygiensjuksköterska

036-32 59 91

Andreas Lägermo
hygiensjuksköterska

036-32 59 77

Version

Reviderad

2013-04-02
2012-12-18
2011-10-06
2011-06-16

Fastställd

2011-05-13

Mer information

Spädning och hantering av Actichlor Plus

Spädning och hantering av Klorin

Detaljerad städinstruktion vid CDI

Detaljerade städinstruktioner vid CDI för kommunal vård

 

 

 

 

 

 

Uppdaterad: 2015-12-11
Andreas Lägermo, Folkhälsa och sjukvård, RLK o Verksamhetsnära funktion