Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Vårdhygieniska riktlinjer vid ESBL på korttidsenhet och särskilt boende

För ESBL-carba se särskilt dokument

Bakgrund

ESBL betyder ”extended spectrum betalactamases” och är enzymer som medför motståndskraft (resistens) mot flera antibiotikum. ESBL kan hittas hos flera olika tarmbakterier som vanligtvis ingår i den normala tarmfloran. De allra flesta med ESBL-bildande bakterier bär dem i tarmen under kortare eller längre tid, utan att vara sjuk. Oftast är det först när man drabbas av en infektion som ESBL-bildande bakterier orsakar problem. Detta eftersom infektionen riskerar att bli mer svårbehandlad.

För att man ska bli bärare av ESBL-bildande bakterier i tarmen måste de komma in via munnen. De sprids genom kontaktsmitta främst via händerna efter exempelvis toalettbesök. Spridning kan också ske vid hantering av sår och katetrar. Bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt förekomst av riskfaktorer hos vårdtagaren gynnar spridning.

Riskfaktorer för spridning:

Nedsatt kognitiv förmåga kan innebära ökad risk för smittspridning, särskilt vid samtidig förekomst av annan riskfaktor så som;

  • diarré
  • vätskande sår
  • KAD, urinavledningar, bukdränage, stomi, sond eller liknande
  • dåligt fungerande inkontinenshjälpmedel, där risk för läckage till omgivningen förekommer

  • bristande förmåga att sköta handhygien

Nedanstående hygienrutiner utöver basala hygienrutiner och god handhygien hos vårdtagaren (som alltid gäller) ska tillämpas vid vård och omsorg av vårdtagare med riskfaktorer och bör omprövas utifrån förekomst av eller vid förändring av riskfaktor.

 

Basala hygienrutiner

Tillämpa alltid basala hygienrutiner. Var särskilt uppmärksam på vårdtagare med diarré och vätskande sår samt vid hantering av KAD och andra urinavledningar, sond, bukdränage och stomier.

Vårdtagarens handhygien

Informera vårdtagaren om vikten av handhygien före måltid och efter toalettbesök. Se till att vårdtagaren får möjlighet eller hjälp att sköta sin handhygien.

Placering av vårdtagare

Vårdtagare med riskfaktorer bör ha egen lägenhet/rum med egen toalett och dusch. All omvårdnad bör ske där.

Vårdtagaren får vistas utanför sin lägenhet/rum och delta i gemensamma aktiviteter under förutsättning att:

  • vårdtagaren kan upprätthålla god handhygien

  • vårdtagaren inte har diarré

  • eventuella sår är väl täckta för att förhindra läckage
  • vid användning av inkontinensskydd eller KAD ska dessa fungera väl för att förhindra läckage

Kontakta gärna Smittskydd Vårdhygien för individuell bedömning.

Mat- och diskhantering

Vårdtagare som är bärare av ESBL-bildande bakterier ska upprätthålla en god handhygien innan livsmedelshantering eller måltid i gemensam lokal. Då god handhygien inte upprätthålls, serveras maten. Hantera porslin, glas, bestick och matbrickor som vanligt.

Städning, rengöring och desinfektion

Ytor och föremål förorenas lätt i vårdtagarens närhet, framförallt då denne har riskfaktorer för spridning. Det är därför viktigt att fokusera på att rengöra och desinfektera tagytor som berörs av personal och vårdtagares händer regelbundet. Utöver detta sker städning på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten enligt en regelbunden rutin. Eventuella mattor kan dammsugas.

Städutrustning som moppstativ, hink och dammsugare rengörs och desinfekteras efter varje användning. Mopp och flergångsstäddukar tvättas i lägst 60 grader.

Kontakta gärna Smittskydd Vårdhygien för individuell bedömning.

Daglig städning

Gör alltid punktdesinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider vid spill av kroppsvätskor.

Desinfektera tagytor hos vårdtagare med riskfaktor. Exempelvis handtag på hjälpmedel, säng, sängbord, toalettsits, spolknapp, kranar och dörrhandtag. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider.

Slutstädning

Slutstädning av lägenhet/rum ska ske:

  • i samband med att riskfaktor upphör
  • vid eventuell avskrivning av bärarskapet
  • vid flytt
  • då vårdtagare avlidit

Rengör tagytor i vårdtagarens lägenhet/rum med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Övriga ytor och golvet städas med rengöringsmedel och vatten, förutsatt att punktdesinfektion skett med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider vid spill av kroppsvätskor.

Släng toalettpappersrulle och engångsmateriel som varit i vårdtagarens närhet eller hanterats av personal. Släng engångsmateriel som förvarats i närförråd om inte renhetsgraden kan garanteras.

Byt toalettborste eller desinfektera den i en spoldesinfektor.

Tvätta bäddtextilier som kuddar, täcken, filtar samt tyg- och duschdraperier i 60 grader. Icke tvättbara textilier kasseras.

Inspektera madrassöverdragets genomsläpplighet och madrasskärnan så de är synligt rena och hela. Kassera överdrag och madrass som inte är hel och madrass där madrasskärnan är förorenad. Tvätta avtagbar klädsel till madrass eller kudde i lägst 60 grader. Torka synligt rent icke avtagbar klädsel flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. 

Rengöring och desinfektion av flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel

Rengör och desinfektera flergångsartiklar och utrustning som tål värmedesinfektion i spol-eller diskdesinfektor efter användning. I annat fall rengör och desinfektera med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider.

Hjälpmedel bör om möjligt vara vårdtagarbundna. Innan hjälpmedel och annan medicinteknisk utrustning används av annan vårdtagare ska de rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider.

Hjälpmedel som återlämnas till hjälpmedelscentral ska vara synligt rena och punktdesinfekterade.

Tvätt

Sortera och hantera tvätten i vårdtagarens rum/lägenhet. Lägg ingen tvätt på golvet eller på inredning som möbler. Bär till tvättstugan på lämpligt sätt. Använd exempelvis tvättkorg. Smutstvätt som är förorenad med kroppsvätskor och textilier som tvättas i lägre än 60 grader, tvättas separat från annan vårdtagares tvätt.  

Rengör vred och tagytor på tvättmaskinen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider efter att smutstvätten placerats i tvättmaskinen.

Tvätt som skickas till tvätteri hanteras enligt tvätteriets lokala anvisning.

Avfall

Lägg allt avfall direkt i en plastpåse och knyt ihop den på rummet/lägenheten. Använd dubbla påsar om det finns risk för läckage av kroppsvätskor. Hantera sedan avfallspåsarna som vanligt.

Gemensamma aktiviteter

Vårdtagaren kan delta i gemensamma aktiviteter eller annan aktivitet i gemensam lokal under förutsättning att denne kan upprätthålla god handhygien, inte har diarré eller att det förekommer läckage från sår och andra kroppsvätskor.

Kontakta gärna Smittskydd Vårdhygien för individuell bedömning.

Överflyttning till annan vårdform

Informera mottagande enhet att vårdtagaren bär på ESBL, samt om riskfaktorer för spridning förekommer eller inte. Detta för att korrekta vårdhygieniska åtgärder ska kunna vidtas. ESBL-bärarskap och eventuella riskfaktorer ska framgå i samband med vårdplanering.

Före behandling eller undersökning på annan enhet ska vårdtagaren ha rena händer och rena kläder. Eventuella sår ska vara omlagda med täckande förband.

Transport

Det föreligger ingen smittrisk att transportera vårdtagare med ESBL i taxi då denne är påklädd och eventuella sår är täckta med förband. Enligt sekretesslagen har chauffören ingen rättighet att bli informerad om smittan.

 

 

 

 

 

Kontaktperson

Pernilla Johansson
Hygiensjuksköterska
010-24 25719

pernilla.johansson@rjl.se

Uppdaterad: 2018-06-27
Jenny Nilsson, Tranås vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv