Vad är trycksår och hur uppkommer de?
Ett trycksår är en lokal skada i huden och i underliggande vävnad, som orsakas av att en kroppsdel utsätts för tryck, ibland i kombination med skjuv. Risken för trycksår ökar om det tryckutsatta området utsätts för fukt och temperaturförhöjning.
Trycksår beror på syrebrist
Tryck innebär att patientens kroppstyngd pressar kroppsdelar med utskjutande benpartier mot underlaget. Känsligheten för tryck beror på både tryckets kraft mot underlaget, tid och patientens allmäntillstånd.
En tryckskada kan lätt utvecklas till ett trycksår. För att uppmärksamma den vävnadsskada som etablerats och som kan leda till genombrott av intakt hud och manifest sår har man slagit fast att även tryckskador grad 1 ska kallas för trycksår.
Skjuv innebär en förskjutning av vävnadslager i förhållande till överhuden. Detta uppstår till exempel om sängens huvudända höjs, så att patienten glider nedåt i sängen.
Även friktion – om patienten dras i sängen istället för att lyftas – kan leda till skada, genom att huden nöts. Genom rätt förflyttningsteknik och hjälpmedel kan både patienten själv och personalen minska risken för sådana skador.
Figuren nedan visar vanliga riskområden för trycksår:
Bild hämtad från http://www.vardhandboken.
Trycksår delas in i fyra kategorier
Man använder kategorier (1–4) för att bedöma svårighetsgraden för trycksår.
På trycksårskortet (PDF) kan du se bilder på respektive kategori
Kategori 1: Rodnad som inte bleknar vid tryck
Hel hud med rodnad som inte bleknar vid tryck på ett avgränsat hudområde, vanligtvis över benutskott. Området kan kännas smärtsamt, varmare eller kallare än huden runt omkring. Kategori 1-trycksår kan indikera att personen har risk för att utveckla djupare trycksår eller att tryckskada redan uppkommit djupt i vävnaden.
Kategori 2: Delhudsskada
Delhudsskada visar sig som ett ytligt sår med rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggning, men kan också vara en blåsa. Kategorin ska dock inte användas för att beskriva hudflikar, hudskador av häfta, inkontinensrelaterad dermatit eller maceration.
Kategori 3: Fullhudsskada
Subkutant fett är synligt men ben, sena eller muskel syns inte. Fibrinbeläggning kan vara synlig men döljer inte skadans djup.
Kategori 4: Djup fullhudsskada
Djup fullhudsskada kan involvera ben, sena eller muskel. Fibrin och/eller nekroser är vanliga. Ofta förekommer underminering och fistlar. Risk för osteomyelit/osteit En svart nekros bedöms som grad 4 även om huden är intakt.
