Region Jnkpings ln Säker vård - alla gånger
plus.rjl.se/sakervard

Beskrivning av åtgärderna

Basala hygienrutiner

Den viktigaste grundprincipen i alla vårdsituationer är att skapa en barriär mot smitta och smittspridning. Det innebär rent praktiskt att basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer, för att förebygga smittspridning av såväl känd som okänd smitta. Kontaktsmitta via händer är den vanligaste av alla smittvägar. Det mest effektiva sättet att hindra smittspridning är att alla med vårdtagarnära arbete följer de basala hygienrutinerna och klär sig rätt.

Se Vårdhygieniska riktlinjer Basala hygienrutiner, framtagna av Enheten för smittskydd och vårdhygien .

Screenodling

Alla vårdtagare med riskfaktorer, som läggs in på sjukhus, screenas enligt tabellen nedan.

 

RISKFAKTORER

ODLA FRÅN

RUMSPLACERING i väntan på odlingssvar

Infekterade och kroniska sår, eksem.

 

  • Aktuell hudskada.
  • Näsa, svalg, rektum.

Vid infekterade sår, hudlesioner eller abscesser bör vårdtagaren placeras i enkelrum. Individuell riskbedömning vid varje tillfälle.

Infarter t.ex. CVK, KAD, stomi, trachealkanyl, peg.

  • Aktuella infarter.
  • Urin om vårdtagaren har KAD.
  • Näsa, svalg, rektum.

 

Vid infekterade infarter bör vårdtagaren placeras i enkelrum. Individuell riskbedömning vid varje tillfälle.

Vårdad utomlands, inneliggande eller polikliniskt, de senaste
6 månaderna.

  • Näsa, svalg, rektum.
  • Vid diarré; feces.
  • Vid UVI-symtom; urin.

Vårdtagare som vårdats utomlands, inneliggande eller polikliniskt, placeras i enkelrum.

Diarrésjukdom med debut under eller upp till 6 månader efter utlandsvistelse.

  • Näsa, svalg, rektum.
  • Vid diarré; feces.
  • Vid UVI-symtom; urin.

Vårdtagare som har diarré placeras i enkelrum.

Tidigare bärarskap av MRB.

 

 

Vid tidigare bärarskap av ESBL eller VRE screenas även;

  • Näsa, svalg, rektum.
  • Ev. infarter, sår, hudlesioner, eksem.
     
     
  • Feces och urin.

Vårdtagare med tidigare bärarskap av MRSA eller VRE placeras i enkelrum.

 

 

 

 

Personal screenas enligt Vårdhygiens riktlinjer.

Se MRB provtagning patienter/personal, framtagen av Enheten för smittskydd och vårdhygien..

 

Vårdrutiner i väntan på svar

Vårdtagaren placeras i enkelrum enligt tabellen ovan. Vårdtagare med diarré, som vårdats utomlands eller som tidigare varit bärare av MRSA eller VRE ska alltid vårdas på enkelrum. För övriga görs en individuell riskbedömning.

Tillämpa vårdrutiner som vid positivt MRSA-fynd. (Se nedan.)

Vårdrutiner vid positivt MRB-fynd

Dessa riktlinjer gäller för vårdtagare med :

  • MRSA
  • VRE
  • ESBL med infektions symptom och/eller riskfaktorer

Vårdtagare med ESBL-bärarskap i tarmen utan infektion eller riskfaktorer kan samordnas med andra vårdtagare. Tillämpa basal hygienrutiner.

  • Placera vårdtagare med MRB i eget rum med toalett och dusch. Gulmarkera dörren och håll den stängd. Tillämpa basala hygienrutiner.
  • Så få personer som möjligt deltar i vården. Personal med eksem, vätskande hudskador eller ökad infektionsbenägenhet ska inte delta i vården av MRB-bärande vårdtagare.
  • Rutiner vid städning, avfall, hjälpmedel, behandling, undersökning och överflyttning enligt Vårdhygiens riktlinjer.

 Se Vårdhygieniska rutiner vid MRB, framtagna av Enheten för smittskydd och vårdhygien.

 

 

Område 10:

Förebygg spridning av MRB

 

Uppdaterad: 2014-12-29
Rolf Bardon, Qulturum, RLK o Verksamhetsnära funktion