Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Sorkfeber, läkarinformation  

Anmälningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. (JB)
Nephropathia epidemica

 

1. Laboratoriediagnostik

Diagnostiken är serologisk. Som antigen används en virusstam isolerad från en skogssork fångad i Puumala kommun i Finland. Förekomst av IgM-antikroppar mot Puumalavirus är diagnostiskt. Specifikt IgM finns nästan alltid vid insjuknandet och kvarstår i 2 till 6 månader. Påvisande av specifikt IgG har ringa diagnostiskt värde genom att 2/3 av patienterna har sådana antikroppar vid insjuknandet. För att verifiera diagnosen med IgG-antikroppar krävs en fyrfaldig titerstegring. I endemiskt område har cirka 6 % av befolkningen specifikt IgG mot Puumalavirus av vilka enstaka personer har höga nivåer. Detta gör att man ur diagnostisk synpunkt inte kan förlita sig på ett enstaka prov med IgG-antikroppar. Förekomst av IgG-antikroppar tyder naturligtvis på att personen ifråga är immun mot sorkfeber.

2. Smittvägar

Sorkfeber hör till gruppen hemorragiska febrar. Dessa zoonoser förekommer över hela världen och smittämnena har olika virulens för människa. Virus förekommer endemiskt i populationer av smågnagare med kort generationstid. Sorkfeberns smittämne cirkulerar i populationer av skogssork (Clethrionomys glareolus). I norra Sverige varierar sorkpopulationens täthet i cykler om 3-4 år. En tät sorkpopulation medför ett ökat antal humanfall. Sorkfeber är en relativt lindrig haemorragisk feber med endast enstaka humana dödsfall. Virus utsöndras med djurens feces, urin och saliv och är resistent mot intorkning. Dammpartiklar kontamineras med djurens utsöndringar och patienten smittas vid inhalation av dessa. Smitta kan också ske via virussmittade sorkexkrementer på fingrarna vid t ex bärplockning och vedhantering. En ökad frekvens av insjuknanden ses under månaderna november till april när djuren under vintern söker sig in i byggnader.

3. Inkubationstid

1-6 veckor

4. Symtom

Sjukdomsbilden liknar initialt influensa med hög feber, myalgi och huvudvärk men även buksmärtor kan ingå. Patienten har en oliguri som sedan övergår i polyuri. Under den poluriska fasen besväras patienten av en uttalad törst. Symtomatologin är ganska okaraktäristisk och för att ställa diagnosen måste denna ha verifierats med serologi.

5. Patienten

Smitta från person till person förekommer inte. Troligen förekommer en betydande underdiagnostik och många fall är förmodligen subkliniska. 5-6 % av en norrländsk befolkning har antikroppar mot sorkfeber. Immuniteten efter genomgången infektion är sannolikt livslång.

6. Terapi

Symtomatisk. En del fall behöver sjukhusvård. Ibland kan buksymtom och påverkat allmäntillstånd leda till differentialdiagnostiska överväganden som gör att patienten läggs in för observation.

7. Smittspårning/åtgärder

Fråga: Iakttagit sorkspillning inomhus? Friluftsliv: jakt, bärplockning, skogsarbete?
Åtgärder: Undvik att framkalla aerosolbildning vid arbete med fjolårsgräs med sorkgångar. Gör sådant arbete lämpligen efter regn.

8. Anmälan

Anmälan till Smittskyddsinstitutet och smittskyddsläkaren på därför avsedd blankett.

9. Kriterier för klinisk anmälan enl. smittskyddslagen

Laboratorieverifierade fall.

 

Adressen till Smittskyddsläkaren i ditt län är Enheten för Smittskydd/Vårdhygien, Länssjukhuset Ryhov, 551 85 Jönköping. Telefon kontorstid 036-32 23 34.

 

 

 

Ansvarig

Peter Iveroth
smittskyddsläkare

036-32 23 34

Version

Reviderat
 

Fastställt
2004-07-01

Uppdaterad: 2012-03-15
Birgitta Isaksson, Folkhälsa och sjukvård, RLK o Verksamhetsnära funktion