Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Tyfoid/paratyfoid, läkarinformation  


Allmänfarlig sjukdom. Smittskyddsläkarnas information. (CS, AÖ)

Tyfoid, paratyfoid. (Salmonella typhi, Salmonella paratyphi)

1. Laboratoriediagnostik

Fecesodling, se lokala laboratorieanvisningar. Blododling/benmärgsodling/urinodling vid septisk sjukdom. Serologi saknar praktisk betydelse vid akut sjukdom, men kan vara till hjälp för verifiering av klinisk misstanke i konvalescentskede. Både akut- och konvalescensserum bör analyseras, i synnerhet om patienten är från område där tyfoid/paratyfoid är endemiskt.

2. Smittvägar

Fekal-oral smitta. Människan utgör enda smittreservoar för S. typhi medan S. parathyphi även förekommer hos djur. I Sverige oftast importfall men inhemska fall finns. Hög smittsamhet (några hundra bakterier kan räcka för smitta) gör att sekundär kontaktsmitta i familj och daghem förekommer speciellt när små barn är smittade. Utlandssmitta vanligen via livsmedel och vatten. Även i Sverige kan livsmedel/vattenburen smitta förekomma.

3. Inkubationstid

Vid septisk sjukdom vanligen 1–3 v beroende på bl a smittdosen, betydligt kortare (1–10 dagar) vid paratyfoid om diarrésymtomen dominerar.

4. Patienten

Efter 1 månad är ca 50% smittfria utan behandling, ca 10% är fortfarande bärare efter 3 månader och några procent blir bärare mycket länge. Patienter med diarré ska som regel sjukskrivas. Patienter med misstänkt septisk sjukdom ska antibiotikabehandlas och vårdas på infektionsklinik. Tidig antibiotikabehandling i övriga fall kan förlänga bärarskapet. Antibiotikabehandlingsförsök görs på kronisk bärare.

Efter 1 månad är ca 50% smittfria utan behandling, ca 10% är fortfarande bärare efter 3 månader och några procent blir bärare mycket länge. Patienter med diarré ska som regel sjukskrivas. Patienter med misstänkt septisk sjukdom ska antibiotikabehandlas och vårdas på infektionsklinik. Tidig antibiotikabehandling i övriga fall kan förlänga bärarskapet. Antibiotikabehandlingsförsök görs på kronisk bärare.

Efter genomgången tyfoidfeber krävs anmälan om smittfrihet till smittskyddsläkaren. En sådan smittfriförklaring görs i normalfallet efter 3 konsekutiva negativa fecesprover. För personer i riskyrke krävs 5 negativa prover. Om antibiotikum givits kan provtagningen påbörjas 1 vecka efter kurens slut, annars påbörjas provtagningen lämpligen 2–3 veckor efter första positiva prov. Högst ett prov får tas per dag. För paratyfoidfeber finns inget krav på anmälan om smittfrihet. Pga den höga smittsamheten bör dock smittfrihet dokumenteras efter genomgången paratyfoidfeber på motsvarande sätt som efter tyfoidfeber.

För symtomfria personer som ej har riskyrke, och som fått hygieninformation, krävs sällan inskränkning i yrke eller skolgång. Som riskyrke betraktas: 1) personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel; 2) personer som yrkesmässigt vårdar spädbarn, blöjbarn eller patienter med nedsatt immunförsvar.

Hygienråd som vid fekal-oral smitta (se smittskyddsbladet ”Hygienråd vid tarmsmitta”). Patient med diarréer sjukskrivs. Smittbärare med riskyrke får inte utföra sitt normala arbete. De bör i första hand omplaceras. Om detta inte är möjligt får de avstängas av behandlande läkare med stöd av smittskyddslagen. Vid avstängning utgår ersättning enligt lagen om ersättning till smittbärare (motsvarar sjukpenning). Förskolebarn som är smittbärare får inte vistas på daghem. De flesta övriga symtomfria smittbärare kan syssla med ordinarie arbets-uppgifter resp gå i skolan. Förutsättningen är att de kan följa givna förhållningsregler (se smittskyddsbladet ”Tyfoid/paratyfoid, patientinformation”). När restriktioner i livsföringen ges följer naturligt att patienten lämnar kontrollprov för friskförklaring.

5. Smittspårning/åtgärd

Kartlägg: Yrke och arbetsplats? Familjemedlemmars yrke? Daghem? Skola? Ätit ute? ”Misstänkt” maträtt (ssk råa/halvråa animalieprodukter, malet kött, ägg, glass, salladssås)? Utlandsresa (datum, resmål, ressätt, hotell, arrangör)? Kan andra ha blivit smittade? sjukdomsfall i omgivningen?
Åtgärder: Om det finns misstänkt inhemsk smittkälla i livsmedel, på restaurang eller dylikt är det viktigt med snabb kontakt med miljö- och hälsoskyddsförvaltn/motsv för att man skall kunna säkra livsmedelsprover mm. Om patienten varit i arbete med livsmedel vid insjuknandet kontaktas miljö- och hälsoskyddsförvaltn/motsv. Tillse att personer som kan ha smittats av samma smittkälla och kontakter till indexfallet som kunnat bli sekundärsmittade (t ex familjemedlemmar) informeras och provtas. Symtomfri nära kontakt med riskyrke kan enligt lagen avstängas i väntan på odlingssvar. Daghem kontaktas om barnet varit där dagarna före insjuknandet, i så fall provtagning på personer med symtom. Om smittförande barn i skola kontakta skolhälsovården. Ge hygienråd (se smittskyddsbladet ”Hygienråd vid tarmsmitta”) och förhållningsregler (se smittskyddsbladet ”Tyfoid/paratyfoid, patientinformation”). Tag gärna kontakt med smittskyddsläkaren respektive kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltn/motsv.

6. Anmälan

Anmäls till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet på därför avsedd blankett (http://www.sminet.se/ ). Glöm inte att ange vilka smittskydds- och smittspårningsåtgärder som vidtagits och vilka förhållningsregler som patienten fått. Ring smittskyddsläkaren vid anhopning av fall eller risk för omfattande smittspridning.

7. Kriterier för anmälan enligt smittskyddslagen

Laboratorieverifierade fall. Fynd av Salmonella typhi/paratyphi i något odlingsprov.

 

Adressen till Smittskyddsläkaren i ditt län är Enheten för Smittskydd/Vårdhygien, Länssjukhuset Ryhov, 551 85 Jönköping. Telefon kontorstid 036-32 23 34.

 

 

 

 

Ansvarig

Peter Iveroth
smittskyddsläkare
 
036-32 23 34

Version 

Reviderat

 

Fastställt
2005-05-14

Uppdaterad: 2012-03-15
Birgitta Isaksson, Folkhälsa och sjukvård, RLK o Verksamhetsnära funktion