Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Ansvar

Innehåll:

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) ska tillämpas inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) samt, med undantag av kap 11, tandvårdslagen (1985:125). På Socialstyrelsens webbplats ”Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?” beskrivs bland annat regler om ansvar, krav och befogenheter för olika personalkategorier och arbetsuppgifter. 

Vårdgivarens ansvar

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att varje vårdgivare ansvarar för att det finns sådana processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i dessa föreskrifter. Vårdgivaren ska fastställa rutiner för ordination och hantering av läkemedel i verksamheten (HSLF-FS 2017:37, 4 kap. 1-2§).

Med vårdgivare menas i dessa riktlinjer både offentliga (Region Jönköpings län och länets 13 kommuner) och privata vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Läkemedelskommittén har genom dessa riktlinjer fastställt ett länsövergripande arbetssätt för ordination och hantering av läkemedel inom Jönköpings län. Respektive vårdgivare ansvarar för att deras vårdenheter har kännedom om gällande författning och riktlinjerna för ordination och hantering av läkemedel samt utarbetar lokal rutin.

Vårdgivaren ska som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete säkerställa att hanteringen av läkemedel i verksamheten regelbundet genomgår en extern kvalitetsgranskning. Vårdgivaren ansvarar för att extern kvalitetsgranskning sker regelbundet.
Se kapitlet om Kvalitet och säkerhet.

Vårdgivaren som har sjukhus inom sin organisation ansvarar för att organisera läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhusen så att den bedrivs rationellt och att behovet av säkra och effektiva läkemedel tryggas, se Läkemedelsverkets föreskrifter om sjukhusens läkemedelsförsörjning (LVFS 2012:8). Vårdgivaren ska anmäla till Läkemedelsverket hur läkemedelsförsörjningen till och inom ett eller flera sjukhus ska vara organiserad. För att säkerställa detta finns inom Region Jönköpings län ett sjukhusapotek med farmaceutisk bemanning.

Ansvar på enhetsnivå

Verksamhetschef/ Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

Verksamhetschefen har ett övergripande ledningsansvar för ordination och hantering av läkemedel och det kan inte överlåtas till annan befattningshavare.

Ansvaret omfattar att:

  • Riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel inom hälso- och sjukvård och tandvård i Region Jönköpings län är kända och tillämpas på enheten
  • Riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel på varje vårdenhet kompletteras med lokal rutin. Rutinerna utarbetas av den som utför arbetsuppgiften och fastställs av verksamhetschef eller motsvarande. Revidering av rutinerna bör göras årligen samt om förändringar rörande ordination och hantering av läkemedel görs i verksamheten. Tydlig ansvarsfördelning gällande ordination och hantering av läkemedel inom vårdenheten. De ska även innehålla en uppdaterad signaturlista för vårdpersonal som hanterar läkemedel på vårdenheten. Detta för att kunna spåra ordinerade, iordningställda och administrerade läkemedel. Signaturlistan ska innehålla både elektroniska och handskrivna signaturer om båda typerna används.
  • Säkerställa att lokaler är utformade, och utrustning används, på ett sätt som ger en säker hantering av läkemedel ur både patient- och personalsynpunkt. Se Hantering av Cytostatika och Riktlinjer för Läkemedel med toxisk effekt
  • Tillgodose kvalitet i vårdenhetens arbete med ordination och hantering av läkemedel genom att regelbundet följa upp och säkerställa rutiner. Detta görs t.ex. genom egenkontroll och extern kvalitetsgranskning, se Kvalitet och säkerhet.

Verksamhetschefen kan, och måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens, uppdra åt annan person att fullgöra enskilda ledningsuppgifter gällande ordination och hantering av läkemedel, se Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Denna person ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet för att fullgöra uppgiften och har sedan rätt att inom sitt ansvarsområde avdela olika arbetsuppgifter till namngivna personer. Uppgiften ska vara tydligt beskriven gällande ansvar, omfattning och hur länge det gäller.

I den kommunala hälso- och sjukvården fullgörs uppgifter som enligt dessa föreskrifter ska utföras av verksamhetschefen av en sådan sjuksköterska som avses i 11 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) (HSLF-FS 2017:37, 2 kap. 3§).

Det är verksamhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård som har det övergripande ansvaret för en verksamhet men kan inte bestämma över de arbetsuppgifter MAS har enligt lagar och föreskrifter. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar beskrivs i Hälso- och sjukvårdslagen HSL (SFS 2017:30) och Patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1369). MAS har ansvar för att rutinerna för ordination och hantering av läkemedel är ändamålsenliga och väl fungerande. Det ansvaret kan inte delegeras vidare.

Vårdenhetschef

Verksamhetschefen kan ge vårdenhetschef uppdrag för verkställande av lokal rutin. Omfattningen av uppdraget ska anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

  • Att föreskriften, vårdgivarens riktlinjer och av verksamhetschefens fastställd lokal rutin är kända och tillämpas på vårdenheten.
  • Att följa och utveckla arbetet kring ordination och hantering av läkemedel på vårdenheten och genomföra egenkontroll utifrån fastställd lokal rutin.
  • Att avvikelser från författningar, riktlinjer eller lokal rutin och oönskade händelser rapporteras till verksamhetschef.
  • Att vårdenhetens personal ges kontinuerlig och anpassad kompetensutveckling inom läkemedelsområdet.
  • Att läkemedelsansvarig sjuksköterska utses och avdelas definierade arbetsuppgifter.

Läkemedelsansvarig sjuksköterska

Läkemedelsansvarig sjuksköterska kan av vårdenhetschefen avdelas definierade arbetsuppgifter gällande hantering av läkemedel. Denne bör ha särskild utbildning inom ordination och hantering av läkemedel. Omfattningen, som kan fördelas på en eller flera namngivna behöriga personer, ska anges i lokal rutin, och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

  • Att utarbeta lokal rutin för hantering av läkemedel.
  • Att hålla förteckning över vårdenhetens bassortiment av läkemedel aktuell.
  • Att ordningen i läkemedelsförrådet upprätthålls.
  • Att innehav av nycklar till läkemedelsförråd inklusive läkemedelsvagnar kontrolleras och att inventering av antalet nycklar görs regelbundet.
  • Att narkotikaregistreringen sköts enligt lokal rutin.
  • Att leveranser av läkemedel kontrolleras och tas om hand.
  • Att indragningsskrivelser och meddelanden från apoteket åtgärdas.
  • Att kassation av läkemedel sker på rätt sätt.
  • Att delta vid egenkontroll och extern kvalitetsgranskning av vårdenhetens hantering av läkemedel. 

Hälso- och sjukvårdpersonalens ansvar

Av Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369, 7 kap. §1) framgår att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen på ett betryggande sätt ska förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om.
I Patientsäkerhetslagen (2010:659, 7 kap. §1) framgår att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Läkarens ansvar

Arbetsuppgifter och ansvar som gäller för läkare gäller även tandläkare, tandhygienist, barnmorska och sjuksköterska med förskrivningsrätt samt optiker i tillämpliga delar. Se Ordination av läkemedel.

Omfattningen av ansvaret ska anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

  • Fastställa diagnos och därefter ordinera läkemedelsbehandling i samråd med patienten.
  • Signera ordinerad behandling.
  • I samband med ordination av läkemedel försäkra sig om att patientens läkemedelslista är aktuell och ta ställning till om ordinationen är lämplig i förhållande till övrig läkemedelsbehandling.
  • Ge information om behandlingen till patienten och/ eller dennes närstående.
  • Upprätta en behandlingsplan där mål för läkemedelsbehandlingen och planerad uppföljning kommuniceras med patienten.
  • Följa upp initierad läkemedelsbehandling och ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi.
  • Observera, rapportera och dokumentera biverkningar och/eller överkänslighetsreaktioner av läkemedel.
  • Bedöma patientens förmåga att själv eller med hjälp av någon annan klara sin läkemedelshantering som egenvård eller om ansvaret bör tas över som en hälso- och sjukvårdsuppgift, se Egenvård
  • I förekommande fall iordningställa, överlämna och administrera läkemedel på vårdenhet.
  • Förvissa sig om att ordinerade läkemedel finns tillgängliga, för att undvika avbrott i behandlingen, samt informera patienten att läkemedel kan komma att bytas ut mot likvärdigt läkemedel på apotek eller vårdenhet.
  • Dokumentera uppgifter kring ordination och hantering av läkemedel i patientjournalen.

Sjuksköterskans ansvar

Arbetsuppgifter och ansvar som gäller för sjuksköterska gäller även röntgensjuksköterska, barnmorska, biomedicinsk analytiker, sjukhusfysiker, fysioterapeut och tandhygienist inom deras respektive verksamhetsområde.
Omfattningen av ansvaret ska anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

  • Iordningställa, överlämna och administrera läkemedel på vårdenhet och dokumentera detta i patientjournalen.
  • Känna till indikationen för läkemedelsbehandlingen och kunna informera patienten om ordinerade läkemedel.
  • Göra en rimlighetsbedömning av ordinerad behandling i samband med iordningställande, överlämnande och administrering.
  • Rekvirera och kontrollera läkemedel enligt vårdenhetens lokal rutin.
  • Förvara läkemedel enligt vårdenhetens lokal rutin.
  • Observera, rapportera och dokumentera eventuella biverkningar och/eller överkänslighetsreaktioner av läkemedel till ansvarig läkare.
  • Bedöma patientens förmåga att klara sin läkemedelshantering som egenvård eller om ansvaret bör tas över som en hälso- och sjukvårdsuppgift, se Egenvård.
  • Dokumentera uppgifter kring ordination och hantering av läkemedel i patientjournalen.

Farmaceutens ansvar

Farmaceuten arbetar i vården under samma ansvar som annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Bestämmelser om läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus finns i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:8) om sjukhusens läkemedelsförsörjning.
Då farmaceut arbetar på vårdenhet ska omfattningen av ansvaret anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

  • Kliniskt farmaceutiskt arbete på vårdenhet med praktiskt arbete, information och rådgivning kring läkemedel till patient eller vårdpersonal.
  • Medverka kring förbättrad läkemedelshantering.
  • Optimera läkemedelskostnader.
  • Patientsäkerhetsfrågor som rör högriskläkemedel, läkemedelsgenomgångar eller läkemedel i vårdövergångar.

Icke legitimerad personals ansvar

Icke legitimerad personal kan exempelvis vara undersköterskor, skötare, tandsköterska, assistenter och vårdbiträden.
Omfattningen av ansvaret ska anges i lokal rutin och kan förslagsvis gälla följande uppgifter:

  • Inom ramen för sin kompetens uppmärksamma förändringar i patientens hälsotillstånd och informera ansvarig sjuksköterska/läkare.
  • Vid eventuell delegering för iordningställande och/ eller överlämnande/ administrering av läkemedel fullfölja det uppdraget, se Delegering.

Studentens ansvar

Studenter som genomgår verksamhetsförlagd utbildning och de personer som enligt beslut av Socialstyrelsen gör praktisk tjänstgöring i syfte att få svensk legitimation som sjuksköterska får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som anges i 1–4 §§ (HSLF-FS 2017:37, 7 kap. §7).
Legitimerad personal under påbyggnadsutbildning kan under eget ansvar få utföra arbetsuppgifter som ligger inom ramen för deras tidigare grundutbildning.
Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit (LVFS 2009:12, 2 kap. 3§) har läkare som har särskilt förordnande att utöva yrket, behörighet att ordinera och rekvirera läkemedel för behandling av människa. Hur studerande eller examinerade läkare utan svensk legitimation kan förordnas regleras i Socialstyrelsens föreskrifter om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare (SOSFS 2000:6).

Patientens ansvar

Av 5 kap. 1 § 3 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), 3 § tandvårdslagen (1985:125) och 5 kap. 1 § patientlagen (2014:821) framgår att den vård och behandling som en patient får ska
  1. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, och 
  2. så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (HSLF-FS 2017:37, 6 kap. §1).

Patienten ansvarar för sin läkemedelanvändning och att återkoppla till ordinatören om effekt, eventuella biverkningar och hantering av sina läkemedel.
Föreskrifterna om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvård ska inte tillämpas om en patient själv eller med hjälp av någon annan ansvarar för hanteringen av sina läkemedel. Detta betraktas som egenvård enligt ”Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård” (SOSFS 2009:6). Se Egenvård.

Kvalitet och säkerhet

De olika momenten i läkemedelsprocessen (ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering) ska systematiskt följas upp av verksamhetschefen. 
Det är viktigt att kvalitet- och säkerhetsarbetet återförs och diskuteras med de som deltar i vård- och behandlingsarbetet. Kvalitet- och säkerhetsarbetet ska också följas upp och utvärderas, så att metoderna för kvalitetssäkring hela tiden förbättras.

Egenkontroll

Egenkontroll ska göras med en frekvens och omfattning så den är en del av vårdenhetens systematiska kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5 kap, 2§). Förslagsvis genomförs den en gång per år och innefattar jämförelser av verksamhetens resultat kring läkemedel med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister och liknande lokala verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat kring läkemedel med tidigare resultat, personalgruppsundersökningar och uppföljning av avvikelser rörande läkemedel. Resultatet av egenkontrollen värderas och lämpliga åtgärder vidtas.

Extern kvalitetsgranskning
Vårdgivaren ska som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete säkerställa att hanteringen av läkemedel i verksamheten regelbundet genomgår en extern kvalitetsgranskning (HSLF-FS 2017:37, 4 kap. 3§).
I Region Jönköpings län utgörs kvalitetsgranskningen av en webbaserad genomgång en gång per år. Återkoppling från farmaceut sker skriftligt till vårdenheten. Förbättringsåtgärder som framkommit vid kvalitetsgranskningen ska åtgärdas snarast. Åtgärdsplanen bör sparas på enheten minst tills det att nästa kvalitetsgranskning sker.
Verksamhetschef eller motsvarande inom kommunal hälso- och sjukvård samt privata vårdgivare inom länet (de som inte ingår i vårdvalet) ansvarar för att läkemedelshanteringen systematiskt följs upp med motsvarande externa kvalitetsgranskning.

Avvikelsehantering

Föreskrifter om avvikelsehantering finns i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.
Föreskrifter om anmälan av negativ händelse eller tillbud enligt Lex Maria anges i Socialstyrelsens författningssamling HSLF-FS 2017:40. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria.
Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering. En avvikelse ska alltid kunna analyseras och följas upp i en händelseanalys och erfarenheterna av det inträffade ska återföras till verksamheten och till berörda parter. Detta kan göras i risk- och konsekvensanalyser.
Hälso- och sjukvårdspersonal ska rapportera avvikelser till den som hos vårdgivaren svarar för avvikelsehanteringen. Vårdgivaren ska följa upp avvikelsehanteringen. En bedömning ska göras om det inträffade enbart ska hanteras i det lokala säkerhetsarbetet eller om avvikelsen är av sådan art att den också ska anmälas till Socialstyrelsen.
Vårdgivaren ska även ta tillvara förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. 

Lex Maria 

Vårdgivaren ska till Inspektionen för vård och omsorg anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat (SFS 2010:659, 3 kap. 5§).

För ytterligare information hänvisas till Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (HSLF-FS 2017:41).
Mer information på Inspektionen för vård och omsorg.

Läkemedelsförsäkringen 

Läkemedelsförsäkringen gäller, till skillnad från patientförsäkringen, speciellt vid skador som orsakats av läkemedel. Försäkringen gäller bara, om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel, lämnas inte någon ersättning.
Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som finns att laddas ner från Läkemedelsförsäkringens hemsida. Ytterligare upplysningar om ersättning mm. kan fås direkt från Svenska Läkemedelsförsäkringen AB, telefon 08-462 37 00.

Överkänslighet

Inför ordination ska ordinatören ta hänsyn till eventuella överkänsligheter av läkemedel hos patienten. Allergi och överkänslighet som kan leda till livshotande, skadlig eller besvärande tillstånd ska markeras i patientjournalen enligt ”Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården” (SOSFS 2008:14). Ordinatören ska efterfråga överkänslighet och om sådan finns dokumentera det i patientjournalen. Överkänslighetsmarkering i journalsystemet Cosmic innefattar preparat, beskrivning av reaktion, allvarlighetsgrad och om reaktionen är verifierad eller misstänkt. Överkänslighetsmarkeringen ska finnas synlig på ordinationshandlingen.
Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas till Läkemedelsverket. Anmälan görs på särskild blankett som finns på Rapportera biverkningar på Läkemedelsverkets hemsida. Se Biverkningar.

Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med penicillin, allergen, sulfa, vaccin, dextran, immunglobulin, lokalanestetikum och jodhaltiga kontrastmedel. En bedömning om risk för överkänslighetsreaktion ska göras av ordinatören om läkemedlet ska ges i öppenvård. Där behandling utförs ska akutbricka, akutväska eller akutvagn finnas jämte utrustning för att ge konstgjord andning. 

Biverkningar

Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska snarast rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel till läkemedelsverket. Även misstänkta biverkningar som har samband med exponering i arbetet ska rapporteras (LVFS 2012:14, 19§.)
Biverkning är en skadlig och oavsedd reaktion på ett läkemedel. Vid all läkemedelsbehandling ska patient, ordinatör och vårdpersonal observera tecken på biverkningar. Observerad eller av patient meddelad läkemedelsbiverkning dokumenteras i patientjournalen och rapporteras om det är aktuellt till den ordinatör som ordinerat läkemedlet.
Hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterska, tandläkare och farmaceut) ska rapportera biverkningar till enheten för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket. Det är särskilt viktigt att rapportera allvarliga och/eller okända misstänkta biverkningar eller de som tycks öka i frekvens. Även biverkningar i samband med felanvändning, förgiftningar, överdoseringar, missbruk eller användning utanför godkänd indikation ska rapporteras. Banala biverkningar av läkemedel sin har använts länge behöver inte rapporteras. Samma rapporteringsregler gäller biverkningar av naturläkemedel och läkemedel använda till djur samt biverkningar av inte godkända läkemedel, d v s licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning. Kunskaperna om lämpliga åtgärder vid extravasal injektion är knapphändiga. Det är därför av stor vikt att varje fall av extravasal injektion av cytostatika, vidtagna åtgärder och effekten av dessa rapporteras.

Antidoter vid överdosering och förgiftning

Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar, specifika antidoter ordineras. Antidoter lagerhålls på ett flertal ställen inom Region Jönköpings län. Förteckning över innehåll i närmaste antidotförråd bör finnas tillgänglig tillsammans med lokal rutin.

Lista med vanliga antidoter som bör finnas tillgängliga på, eller i nära anslutning till vårdenheten, bör anslås i läkemedelsförrådet. I SVEPA (används av personal inom slutenvården) finns en förteckning över vilka antidoter som finns på respektive sjukhus i Region Jönköpings län.
Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i FASS i avsnittet Överdosering av läkemedel.
Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i Läkemedelsboken (LB) i avsnittet Förgiftningar samt i häftet Förgiftningar Behandlingsanvisningar och Antidotlista, som är ett särtryck ur LB.
Giftinformationscentralen (telefon 010-4566700 eller via SOS 112) ska kontaktas vid minsta tveksamhet vid behandling av inträffade överdoseringar och förgiftningar och vid användning av antidoter. 

Om riklinjerna

Detta är en undersida till Riktlinjer för ordination och hantering av läkemedel

Uppdaterad: 2019-01-16
Lars Abrahamsson, Folkhälsa och sjukvård, RLK o Verksamhetsnära funktion