Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Iordningställande och administrering eller överlämnande

Innehåll:

Behörig att iordningställa, administrera eller överlämna läkemedel

Läkare, tandläkare och sjuksköterskor är behöriga att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel. Apotekare och receptarier är behöriga att iordningställa och överlämna läkemedel (HSLF-FS 2017:37, 7 kap. 1§, 5§).
Fysioterapeuter får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel som ska ges till patient i samband med fysioterapi. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel och överlämna perorala radioaktiva läkemedel. Biomedicinsk analytiker, tandhygienister, röntgensjuksköterskor och de barnmorskor som inte är sjuksköterskor får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel inom sina respektive kompetensområden.
Farmaceuter är behöriga att iordningställa och överlämna läkemedel.
Icke legitimerad personal i ambulanssjukvården och räddningstjänsten får med stöd av ett generellt direktiv om läkemedelsbehandling iordningställa och administrera medicinskt oxygen till en patient, utan att en sjuksköterska har gjort en behovsbedömning (HSLF-FS 2017:37, 7 kap. 8§).
En sjuksköterska/läkare/tandläkare kan delegera iordningställande, administrering och överlämnande av läkemedelsdos till patient åt annan befattningshavare endast under förutsättning att det är förenligt med god och säker vård av patienten. Se Delegering. Grundprincipen är att den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska själv administrera eller överlämna läkemedlet.
Ansvarsfördelning och tillvägagångssätt vid iordningställande och administrering eller överlämnade av läkemedel ska klart framgå av den lokala rutinen för ordination och hantering av läkemedel.

Studerande

Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom hälso- och sjukvården och de personer som enligt beslut av Socialstyrelsen gör praktisk tjänstgöring i syfte att få svensk legitimation som sjuksköterska får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel till patient under tillsyn av sådan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel enligt gällande författning.

Underlag vid iordningställande och administrering eller överlämnade

Uppgifterna ska finnas samlade för varje patient. I lokal rutin ska det framgå på vilket sätt den som iordningställer och administrera eller överlämnas läkemedel har tillgång till aktuella ordinationer för patienten. I första hand ska en elektronisk läkemedelslista som uppdateras kontinuerligt användas som underlag. Om flera system för ordination används på vårdenheten ska det i lokal rutin framgå hur dessa samlas ihop och samverkar.
Om det inte är möjligt med ett elektroniskt underlag ska det i lokal rutin framgå hur ofta och på vilket sätt pappersunderlag hålls uppdaterade.

Innan ett läkemedel iordningställs och administreras eller överlämnas till en patient ska ordinationen vara signerad av den som har ordinerat läkemedlet.
Om en patient behöver omedelbar behandling, får läkemedlet iordningställas och administreras eller överlämnas till honom eller henne utan hinder av vad som anges i första stycket (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 3§).

Inom Region Jönköpings län används i första hand journalsystemet Cosmic. Där sker en elektronisk signering i samband med ordination. Vid iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel av hälso- och sjukvårdspersonal ska i första hand utdelningsvyn i Cosmic användas. Manual för Cosmic Läkemedel finns utarbetade inom Region Jönköpings län och ska vara väl kända av vårdenhetens läkare och sjuksköterskor eller motsvarande. Inom tandvården finns riktlinjer för vilka läkemedel och vilka doser som får ges i samband med besöket. Inom kommunal hemsjukvård används läkemedelslista i papperformat eller Pascals ”förteckning över recept” som underlag för iordningställande och administrering eller överlämnande och på den ska det framgå vem som ordinerat läkemedlet. I en akut situation kan läkemedel iordningställas och administreras i samband med en muntlig ordination, se Muntlig ordination.

Iordningställande och administrering eller överlämnande

Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska mot den dokumenterade ordinationen kontrollera

  1. patientens identitet,
  2. läkemedelsnamn eller aktiv substans,
  3. läkemedelsform,
  4. läkemedlets styrka,
  5. dosering,
  6. administreringssätt,
  7. administreringstillfällen.

Vid iordningställande i form av spädning av läkemedel ska särskild försiktighet iakttas
Den som iordningställer ett läkemedel ska göra en rimlighetsbedömning av såväl den ordinerade som den iordningställda dosen. (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 4-5§).

Rimlighetsbedömningen kan omfatta dosering, administreringsväg och patientens aktuella tillstånd. Vid all hantering av läkemedel ska risken för skadlig exponering övervägas. I Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:5 finns föreskrifter om hantering av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Dessa har på uppdrag av läkemedelskommittén kompletterats med mera detaljerade riktlinjer Hantering av cytostatika och Hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt som ska anpassas i lokal rutin.
Administrering av läkemedel ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet.
Tips för iordningställande och administrering av läkemedel

Om patienten godkänner det, kan vårdpersonal eller patienten själv använda patientens egna läkemedel under vårdtiden, se Självmedicinering.
Patienten får ingen ersättning för läkemedlen av vårdenheten.

Läkemedel som får bytas ut

Verksamhetschefen ska ansvara för att det fastställs vilka läkemedel som får bytas ut mot likvärdiga läkemedel vid iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 13§).
Inom Region Jönköpings län kan läkemedel bytas ut enligt Läkemedelsverkets utbytbarhetslista som finns under respektive läkemedel på www.fass.se, rubriken utbytbarhet. Utbytbara läkemedel innehåller samma verksamma ämne i samma styrka, har samma beredningsform och har visats vara terapeutiskt ekvivalenta. Utbytbara läkemedel kan ha olika produktnamn, tillsatsämnen, utseende och produktinformation i produktresuméen och bipacksedeln. Utöver Läkemedelsverkets utbytbarhetslista finns Region Jönköpings läns kompletterande lista, utbytbarhetslista läkemedel, som sammanställs av Läkemedelskommittén en gång per år. Listan innehåller endast läkemedel som inte finns med på Läkemedelsverkets lista, men som av regionens kliniska apotekare bedömts vara utbytbara på regionens enheter. Listan är avsedd att vara en hjälp vid byte av ett ordinerat preparat till ett synonymt läkemedel. För att sjuksköterska på vårdenheten ska få byta preparat enligt Region Jönköpings läns utbytbarhetslista utan läkarkonsultation krävs ett godkännande av respektive verksamhetschef, alternativt medicinskt ansvarig läkare. Godkännandet ska finnas i vårdenhetens lokal rutin.
Om läkemedlet har bytts ut mot ett likvärdigt läkemedel, ska namnet på det läkemedel som har iordningställts och administrerats dokumenteras i läkemedelslistan.
För att undvika ett byte kan man också efterfråga om patienten själv kan använda eget läkemedel under vårdtiden.

Parenterala läkemedel

Vid iordningställande i form av spädning av läkemedel ska särskild försiktighet iakttas (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 4§).
Verksamhetschefen är ansvarig för vårdenhetens tillredningsverksamhet och arbetet ska beskrivas i vårdenhetens lokal rutin.
De lokaler och den utrustning som används vid iordningsställande av parenterala läkemedel, bör så långt som möjligt uppfylla de krav som ställs på tillverkning av sterila läkemedel. Tillredning görs med fördel på apoteket med de resurser som finns där i form av godkända tillverkningslokaler och speciellt utbildad personal.
Det är viktigt att arbeta aseptiskt i ostörd miljö. Innan gummimembran på injektionsflaska punkteras ska det desinficeras med Klorhexidinsprit. Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen och innehållet måste blandas efter varje tillsats. Syna infusions- och injektionsvätskorna före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen och vid administrering. Använd helst syningsskärm med vit och svart bakgrund.
Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel ska alltid förbli engångsspruta och får inte återfyllas. För att förhindra smittspridning gäller detta även sprutor till infusionspumpar.
Infektionsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick genom gummimembranet. Uppdragskanyl ska alltid avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragningstillfälle. Se Risk för smittspridning vid uppdragning av läkemedel, Smittskydd och vårdhygien. Tekniken för uppdragning av injektionsvätskor finns beskriven i Vårdhandboken.
Under pågående infusion bör dropphastigheten kontrolleras, eftersom den kan ändras. Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar.
Insticksstället bör inspekteras minst en gång per arbetspass. En venkateter ska ligga inne kortast möjliga tid och bör bytas regelbundet (48-72 timmar). Mycket svårstuckna patienter och barn kan ha katetern längre om det ser oretat ut. Överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk kontamination. Infusionsaggregaten bör bytas med aseptisk hantering varje dygn. För detaljerade anvisningar, se Vårdhandboken

Perorala läkemedel

Tabletter och kapslar bör iordningställas med något hjälpmedel (sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket).
Om en tablett behöver delas eller krossas inför administrering bör läkemedelsstyrkan, läkemedelsformen eller administrationssättet i första hand omprövas.
När del av tablett ordinerats kan tablettdelare användas för att få en god doseringsnoggrannhet. Delad tablett får aldrig läggas tillbaka i originalförpackningen.
Anser den som iordningställer patientdosen att en tablett eller kapsel bör krossas, sker detta med hjälp av någon typ av tablettkross.
Alla tabletter och kapslar kan inte delas eller krossas. Vissa måste sväljas hela eftersom de har en förlängd effekt (”depot”, ”retard”) eller är överdragna med ett skikt som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör sväljas hela t.ex. för att de innehåller cytostatika eller smakar illa. Information kring vilka tabletter och kapslar som kan delas, krossas, öppnas finns i förteckningen Sväljes hela och på http://www.fass.se/ (delbarhetsinformation). Vid all delning och krossning av läkemedel måste allergirisken beaktas.
Tablettdelare och tablettkross kan beställas genom länsförsörjning via Raindance eller apoteket. Hjälpmedel och beställningsinformation. Enligt Smittskydd och vårdhygien (Region Jönköpings län) ska pincett/tablettdelare/tablettkross/doseringsask rengöras med diskmedel och vatten regelbundet samt vid synlig smuts. Mellan patienter ska doseringsaskar spritas med ytdesinfektion och en ny insats till doseringsasken ska användas.
Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett. Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och eventuell sond, ska en speciell spruta för peroralt bruk användas för att undvika förväxlingar. Särskilda försiktighetsåtgärder är nödvändiga vid vård av patient som har såväl matningssond i ventrikel eller tarm som intravasal kateter eller epiduralkateter. Matningssonder, intravasala och epidurala katetrar samt sprutor ska vara märkta så att ingen tvekan beträffande deras ändamål kan uppstå. Se Vårdhandboken.
Tabletter och kapslar bör alltid intas med minst ett halvt glas vätska och inte i liggande ställning.

Dosdispenserade läkemedel

Med dosdispensering menas uttag ur tillverkarens originalförpackning och maskinellt eller manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser. (SOSFS 2012:9).
För information om hantering av maskinell dosdispensering i Region Jönköping, se Maskinell dosdispensering i Region Jönköpings län
Manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser görs i läkemedelspåse eller doseringsask.

Märkning av läkemedelsdos

Ett iordningställt läkemedel som inte omedelbart administreras eller överlämnas till en patient ska märkas med uppgifter om

  1. patientens identitet,
  2. läkemedelsnamn eller aktiv substans,
  3. läkemedlets styrka,
  4. tidpunkten för iordningställandet,
  5. tidpunkten för administreringen eller överlämnandet,
  6. vem som har iordningställt läkemedlet, och
  7. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet.

 Av vårdgivarens rutiner för ordination och hantering av läkemedel ska det framgå hur vårdgivaren säkerställer att iordningställda läkemedel märks (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 7§, 14§).
Infusionsvätskor ska alltid förses med etikett där patientdata framgår. För infusionsvätska med tillsatser ska läkemedelsnamn och tillsatta mängd anges på förpackningen. Etikett för märkning beställs från länsförsörjningen (Etikett Tillsatt läkemedel) eller i kommunen genom aktuell leverantör.
Iordningställda injektioner ska förses med sprutetikett där läkemedelsnamn och persondata framgår. Förtryckta eller neutrala etiketter för märkning av iordningställda doser av injektionsläkemedel kan beställas från länsförsörjningen (Etikett sprut) eller i kommunen genom aktuell leverantör. Om läkemedlet omedelbart administreras till en patient kan lokal rutin för märkning av injektionsläkemedel utformas.  

Läkemedelspåse förses med följande uppgifter:

  • patientens namn och personnummer
  • läkemedlets namn och styrka
  • tidpunkten för iordningställandet
  • tidpunkten för administrering eller överlämnade
  • vem som har iordningställt läkemedelspåsen

Doseringsask för läkemedel förses med följande uppgifter:

  • patientens namn och personnummer
  • aktuell tidsperiod
  • tidpunkten för iordningställandet
  • vem som har iordningställt doseringsasken

Ordinationskortet på doseringsaskens baksida ska inte användas för att ange patientens läkemedel, utan hänvisning sker till aktuell läkemedelslista.

Identitetskontroll

Den som administrerar eller överlämnar ett läkemedel till en patient ska mot den dokumenterade ordinationen kontrollera (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 10§):

  1. patientens identitet
  2. läkemedelsnamn
  3. läkemedelsform
  4. läkemedlets styrka
  5. dosering
  6. administreringssätt och
  7. administreringstillfälle

Kontroll av rätt patient kan ske genom identitetsband eller genom att patienten själv uppger sitt namn och/eller personnummer. Hur identifiering av patient/boende sker ska finnas beskrivet i den lokala rutinen för ordination och hantering av läkemedel.
Vid kontinuerlig infusion av läkemedel inom slutenvården ska kontrollen göras återkommande och vid varje tillfälle som ansvaret för administreringen övergår från en behörig hälso- och sjuvårdspersonal till någon annan sådan personal. Inom kommunal hälso- och sjukvård ska det i lokal rutin finnas beskrivet hur ansvaret för kontinuerlig infusion regleras vid personalskifte under pågående infusion.

Signering

Vid iordningställande och administrering eller överlämnande av ett läkemedel ska det i patientjournalen dokumenteras uppgifter om

  1. vem som har iordningställt och administrerats eller överlämnat läkemedel,
  2. när läkemedlet har iordningställts och administrerats eller överlämnats,
  3. vem som har utfört en kontroll i enlighet med 10§ andra stycket och tidpunkten för krontrollen, och
  4. batchnummer, om det är fråga om ett läkemedel för vaccination eller ett sådant läkemedel som innehåller bioteknologiskt framställda läkemedel. (HSLF-FS 2017:37, 8 kap. 12§).

Varje administrerad läkemedelsdos inom Region Jönköpings län, som inte är egenvård, ska dokumenteras elektroniskt i ett journalsystem (t.ex. Cosmic, MetaVision, Cytodos, Obstetrix) så att det framgår när läkemedlet har administrerats eller överlämnats till patienten och av vem.

Inom kommunal hälso- och sjukvård används signeringslista för dokumentation av iordningställande och överlämnande eller administrering. Utifrån signeringslistan ska det i efterhand gå att konstatera att den boende fått rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Signeringslistan räknas som journalhandling och ska enligt patientdatalagen (2008:355, 3 kap. §17) sparas i 10 år efter sista anteckningen, om inget annat anges i lokal rutin.

Vid iordningställande av läkemedel i läkemedelspåse eller doseringsask signerar man i utdelningsvy eller på signeringslista alternativt dokumenterar i patientens journal så det tydligt framgår vilka läkemedel som iordningsställts, aktuell tidsperiod och av vem.

Vid iordningställande av biosimilars och plasmaprodukter ska enligt Läkemedelsverket produktnamn och batchnummer eller annat identifikationsnummer dokumenteras i patientens journal. Inom Region Jönköpings län registreras batchnummer i utdelningsvyn vid administrering i ett separat fält ”Batchnummer”. För vaccin registreras batchnummer enbart i Svevac.

I de fall en patient inte vill/kan ta ordinerad läkemedelsdos ska detta dokumenteras tillsammans med orsaken till utebliven administrering. Informationen ska delges ansvarig läkare för att denne ska kunna ta ställning till fortsatt terapi.

Självmedicinering

Vid inskrivning av en patient i sluten vård ska hälso- och sjukvårdspersonalen ta ställning till om patienten har möjlighet att själv fortsätta ansvara för sin egen pågående läkemedelsbehandling eller om läkemedlet i stället ska administreras eller överlämnas av hälso- och sjukvårdspersonal (HSLF-FS 2017:37, 10 kap. 1§).
Patienter ska om förutsättningarna finns uppmuntras att självständigt sköta sina läkemedel under vårdtiden s.k. självmedicinering. En bedömning av om patienten kan sköta sina läkemedel självständigt eller med visst stöd ska göras (se bedömning av egenvård). Se Självmedicinering på sjukhus.
Arbetssättet ska finnas beskrivet i vårdenhetens lokal rutin.

Uppdaterad: 2018-11-07
Lars Abrahamsson, Folkhälsa och sjukvård, RLK o Verksamhetsnära funktion