Region Jnkpings ln Qulturum
plus.rjl.se/qulturum

Att minska gapet mellan det vi gör och det vi skulle kunna göra 

En viktig del i det som förbättringskunskap används till är att minska gapet mellan hur vi gör idag och hur vi skulle kunna göra. Att inte nöja sig med att tänka att "det vi gör, gör vi ändå tillräckligt bra". Istället bör vi hela tiden sträva efter "bästa möjliga".

Det handlar också om att utveckla en förmåga att identifiera och överbrygga gapet mellan det vi vet och det vi skulle kunna veta. Att ha det ständiga lärandet som ledstjärna.

På senare år har vi alltmer börjat mäta prestationer i vården och jämföra oss med varandra. Det gäller då att inte nöja sig med att bara "ligga i mitten", ja inte ens att vara nöjd med att vara bäst! Många gånger är det så att studier och vetenskap visat att man skulle kunna prestera ännu bättre än vad de bästa gör idag. Således kan vi sätta våra mål ännu högre och sträva mot dessa. 

Två typer av kunskap

 

Det krävs två typer av kunskap (Batalden)

 

 

 

 

 

 

 

 

För att lyckas med sitt förändringsarbete och åstadkomma hållbara förändringar krävs två typer av kunskap: professionell kunskap (den kunskap vi skaffade oss under vår studietid) och förbättringskunskap, som är ett eget kunskapsområde med egna teorier och praktiska tillämpningar. Tillsammans kan dessa kunskaper öka värdet för dem vården är till för: patienter, brukare och kunder. Professor Paul Batalden har förtydligat detta med bilden ovan.

Förändringskunskapen ökar förståelsen för att det krävs systematiska angreppssätt om vi ska kunna förändra inkörda vanor och arbetssätt. Till vår hjälp finns flera förbättringsverktyg, metoder och modeller (se fliken Metoder och fliken Förbättringsarbete).

Förbättringsmodellen

Modellen som används vid förbättringsarbete.

En av de viktigaste redskapen vi har är Förbättringsmodellen som med sina tre frågor hjälper oss att sätta upp mål, mätningar och idéer om förändringar som vi kan testa. Genom att testa systematiskt i liten skala kan vi hela tiden lära efter hand och göra små justeringar, för att till sist nå de (helst högt uppsatta) mål vi önskar nå.

Det handlar om förståelse om det egna arbetet, arbetssätten och verksamhetens och våra processers del i systemet och helheten. Det handlar också om tre nyckelord:

  • vilja (att ha vilja och möjlighet att förändra)
  • idéer (att hela tiden se vad som kan förbättras)
  • genomföra (att ha kraften att förändra till det bättre)

Grundläggande är också att se patientens/kundens behov och att förändrade arbetssätt gör skillnad och ökar värdet för dem vi är till för.

Genom att analysera våra processer och vårdprocessen, hitta sådant som kan förbättras, sätta mål, mäta och följa upp skapar vi förutsättningar för att förbättra. Genom att sätta målen högt "tvingar" vi oss själva till att göra djärva förändringar, för om vi inte ändrar systemet så kommer vi snart falla tillbaka i gamla vanor och beteenden. Varje system är perfekt designat för att ge de resultat det ger.

Förändringspsykologi

Det är också viktigt att förstå hur människor påverkas av förändringar. Öppenhet, samverkan, tydlig rak kommunikation och delaktighet är viktigt. Förbättringskunskapen ger oss ökad förståelse för det som behövs. Tar vi hänsyn till det som krävs ökar möjligheten för goda resultat. Förändringskunskap blir därmed ett stöd för att systematiskt arbeta med patientfokuserad verksamhetsutveckling.

Samverkan

Ytterligare en sak som är viktig i förändringsarbete är samverkan. Det kan inte nog betonas. Alla som arbetar med patienten bör finnas med för att alla synvinklar och perspektiv ska kunna beaktas när man försöker identifiera förtbättringsområden och analysera processer. Samarbetet ökar likaså kunskapen om varandras professioner och stärker arbetslag och medarbetare.

Vi på Qulturum har i våra aktiviteter uppmanat att flera professioner finns med i de team som ska delta i, av ovan nämnda skäl.

Uppdaterad: 2016-06-09
Rolf Bardon, Qulturum, RLK o Verksamhetsnära funktion