Region Jnkpings ln Vårdval i Jönköpings län
plus.rjl.se/vardval

Redovisning workshop ACG

Frågor

A) Vilka möjligheter ser vi med vårddatasystemet ACG?
B) Vad kan den ökade kunskapen om invånarna ge i det dagliga arbetet?
C) Hur kan vi arbeta med de patienter vi identifierar?
D) Hur kan vi använda ACG som ett verktyg för verksamhetsutveckling?

Grupp 1/Fråga A

Gruppledare: Hans Gränefält
Sammanfattning:
* Möjlighet att om man få fram ex sina 50 ”vårdtunga” pat, kunna sätta in specifika/resurser för dessa alt omfördela.
* Hoppas på en mer rättvis kapitation.
* Vi kanske kan stimuleras ytterligare att arbeta preventivt med ex inriktade livsfrågor.
* Styra resurser

Grupp 2/Fråga B

Gruppledare: Marita Sandqvist
Sammanfattning:
* Lättare att styra resurs fördelningarna på vc – personalsammansättning.
* Preventionsarbete kan styras utifrån grupper av patienten.
* Kompetens försörjning – mer riktad utb.
* Rättvisare resursfördelning – ekonomiskt. Personal antal ex.
* Ökad tillgänglighet.
Bra att veta hur ersättningssystemet ser ut.
Risken kan vara fel prioriteringar pga att det är en målrelat.

Annan fråga/reflexion:
* Inflation i kodning?
* Masskodning? Plattfot, håravfall o dyl.

Grupp 3/Fråga C

Gruppledare: Angela Wallin
Sammanfattning:
* Lättare rikta sina insatser på rätt håll/sätt.
* Veta vilka sköterskemottagning vi ska satsa mer på.
* Patientutbildningar.
* Grupper inom olika områden.

Grupp 4/Fråga B

Gruppledare: Staffan Ekedahl
Sammanfattning:
* Resurs – och schemaplanering efter ACG – tyngd.
* Ett sätt att identifiera VIP – patienter.
* Ett sätt att identifiera ”riskindivider” för riktade (preventiva) insatser.
* Inom viss diagnosgrupp ( ex hypertoniker) kan man identifiera de mest ”belastade” för extra insatser.
* Möjlighet att följa ”utsatta” eller missgynnade patient grupper, tex de som ”rört sig mest” i ACG.
* Vilka blir ”Svarte Petter”? Tex patienter som söker ofta utan klara diagnoser.

Annan fråga/reflexion:
* Presenteras ACG–koder i anslutning till journalen?

Grupp 5/Fråga D

Gruppledare: Claes Hultberg
Sammanfattning:
* Ett verktyg för att fånga individer med hög sjuklighet/stora behov.
* Erbjuda en fast läkarkontakt till de individer med hög ACG–vikt.
* Vårdcoach till de individer med hög ACG–vikt.
* Rikta preventionsinsatser (primär/sekundär) till individer i vissa ACG–grupper.
* Koppla resurs utnyttjande (personal, utrustning, utredningsresurser) till ACG-vikt.
* Stimulera personal (lön etc) utifrån vårdtyngd. Mer resurser till arbete mot individer med hög genomsnittlig ACG–vikt.

Grupp 6/Fråga C

Gruppledare: Magnus Mattsson-Mårn
Sammanfattning:
* Specifika åtgärder, vaccinationer tex.
* Utvärdering av behandling.
* Bedömning av resursåtgång.
* Förbättringsarbeten.
* Riskgrupper.

Annan fråga/reflexion:
* Vilka andra register kan användas?

Grupp 7/Fråga A

Gruppledare: Marianne Z
Sammanfattning:
* Bättre grund för ersättningssystem.
* Bättre bedömning av vårdtyngd.
* Se vårdtyngdsvariationer inom enheten.
* Bättre än enbart ålder och CNI.
* Ger möjlighet till forskning.
* Ger bättre jämförelser mellan vårdenheter.
* Vi kommer att ”älska” multisjuka patienter.

Annan fråga/reflexion:
* Diagnossättning av annan personal än läkare?

Grupp 8/Fråga

Gruppledare: Marianne Tollin
Sammanfattning:
* Verksamhetsanalys:
- Vilka patientgrupper kan vi?
- Vilka resursbehov har våra patientgrupper?
* Styra resurserna rätt i verksamheten.
* Lättare att hitta var utvecklingsbehovet finns.
* Ger underlag för ett mer folkhälsoinriktat arbete.
* Landstingsövergripande - möjliggör samverkan mellan VC med liknande patientgrupper.

Annan fråga/reflexion:
* Vem bedömer ekonomiska värdet/ersättningsnivån?
* Hur bedöms ekonomiska värdet/ersättningsnivån för de olika patientgrupperna?
 

Uppdaterad: 2011-05-02
Jenny Nilsson, Tranås vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv